Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?. Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstå världen som vi lever i.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever på mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina åsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjälp de får/har fått samt vilken hjälp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgår från Vygotskijs tankar om utveckling och lärande. En genomgång har gjorts av aktuell forskning inom områdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om särskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i årskurs 5 och 6. Därefter har åtta elever som får särskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvärldsberättelser samt i en sammanfattande analys utifrån frågeställningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att få undervisning i liten grupp.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers läsvanor och lässtrategier och de-ras resultat på läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska för år 9. Studiens forsk-ningsfrågor handlade om hur elevers läsvanor ser ut, vilka lässtrategier eleverna använder, vilka samband som går att finna mellan lässtrategier och resultatet på läsförståelseprovet, samt vilka skillnader som går att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i år 9, som besvarat en enkät, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frågor om läsvanor och lässtrategier vid inlärning och bearbetning av olika texter. Elevenkäterna har jämförts med elevernas svar och resultat på läsförståelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever läser i första hand datatexter, därefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att läsa, när de själva får bestämma vad de ska läsa. Många ut-trycker att det är tråkigt att läsa läxor.

Risken att en obehörig part kan komma över och använda en enskild konsuments identitets-handlingar är stor, samtidigt som individens möjlighet att kontrollera hur och när dess iden-titet används är liten. Problemformuleringen som skulle besvaras var hur identitetsstölder och bedrägerier på internet kunde minimeras samtidigt som konsumenten får ett ökat infly-tande över hanteringen av sin identitet.Målsättningen var att centralisera och skapa ett gemensamt förhållningssätt för identitets-hantering på internet till förmån för konsumenterna, och på så vis minimera spridning av egna lösningar för identitetshantering hos enskilda aktörer.Lösningen resulterade i en systemmodell med förutsättningar för att autentisera konsumen-ten, hantera filter för hur enskilda identitetshandlingar får användas på internet, samt för att möjliggöra kommunikation med konsumenten genom att skicka notifikationer om händelser som uppstått kopplat till en specifik identitet. Genom en användarportal skulle konsumen-ten kunna administrera sina filter för olika e-tjänster och webbutiker samt få en överblick över specifika händelser som inträffat.En prototyp togs fram för att demonstrera systemmodellens grundläggande funktionalitet i praktiken. Denna kom att innefatta funktionalitet för att autentisera konsumenten, skicka notifikationer om händelser och kontrollera existerande filter för en specifik identitet. Pro-totypen kom att bestå av ett förenklat system enligt den modell som tagits fram, med ett tillhörande API samt två modeller motsvarande en webbutik och en betalningsväxel som skulle nyttja funktionaliteten genom att anropa systemets API.Lösningen utvärderades baserat på det uppnådda resultatet från intervjuer med experter inom problemområdet och genomförd funktionskontroll av den framtagna prototypen.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.