Sök:

Sökresultat:

55 Uppsatser om Bemötande - Sida 4 av 4

LivsvÀrldsberÀttelser om att fÄ stöd i matematik

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever pÄ mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina Äsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjÀlp de fÄr/har fÄtt samt vilken hjÀlp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgÄr frÄn Vygotskijs tankar om utveckling och lÀrande. En genomgÄng har gjorts av aktuell forskning inom omrÄdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om sÀrskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i Ärskurs 5 och 6. DÀrefter har Ätta elever som fÄr sÀrskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvÀrldsberÀttelser samt i en sammanfattande analys utifrÄn frÄgestÀllningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att fÄ undervisning i liten grupp.

Revisorers going concern-utla?tande i svenska aktiebolag : - en studie ur revisorsperspektiv ga?llande utfa?rdade eller uteblivna going concern-varningar

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

Kommunikation i den pediatriska palliativa vÄrden : ur förÀldrars perspektiv

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Unga vuxnas upplevelse av sjuksköterskans stöd under sin behandling av cancer

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Vilka samband finns mellan lÀsstrategier och lÀsförstÄelse? En enkÀtstudie om lÀsvanor och lÀsförstÄelsestrategier i Är 9 relaterad till elevernas resultat pÄ det nationella provet i lÀsförstÄelse

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers lÀsvanor och lÀsstrategier och de-ras resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen av det nationella provet i svenska för Är 9. Studiens forsk-ningsfrÄgor handlade om hur elevers lÀsvanor ser ut, vilka lÀsstrategier eleverna anvÀnder, vilka samband som gÄr att finna mellan lÀsstrategier och resultatet pÄ lÀsförstÄelseprovet, samt vilka skillnader som gÄr att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i Är 9, som besvarat en enkÀt, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frÄgor om lÀsvanor och lÀsstrategier vid inlÀrning och bearbetning av olika texter. ElevenkÀterna har jÀmförts med elevernas svar och resultat pÄ lÀsförstÄelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever lÀser i första hand datatexter, dÀrefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att lÀsa, nÀr de sjÀlva fÄr bestÀmma vad de ska lÀsa. MÄnga ut-trycker att det Àr trÄkigt att lÀsa lÀxor.

SÀker identitetshantering pÄ internet : Att minimera bedrÀgerier och öka konsumentens sÀkerhet och inflytande vid e-handel

Risken att en obehörig part kan komma över och anvÀnda en enskild konsuments identitets-handlingar Àr stor, samtidigt som individens möjlighet att kontrollera hur och nÀr dess iden-titet anvÀnds Àr liten. Problemformuleringen som skulle besvaras var hur identitetsstölder och bedrÀgerier pÄ internet kunde minimeras samtidigt som konsumenten fÄr ett ökat infly-tande över hanteringen av sin identitet.MÄlsÀttningen var att centralisera och skapa ett gemensamt förhÄllningssÀtt för identitets-hantering pÄ internet till förmÄn för konsumenterna, och pÄ sÄ vis minimera spridning av egna lösningar för identitetshantering hos enskilda aktörer.Lösningen resulterade i en systemmodell med förutsÀttningar för att autentisera konsumen-ten, hantera filter för hur enskilda identitetshandlingar fÄr anvÀndas pÄ internet, samt för att möjliggöra kommunikation med konsumenten genom att skicka notifikationer om hÀndelser som uppstÄtt kopplat till en specifik identitet. Genom en anvÀndarportal skulle konsumen-ten kunna administrera sina filter för olika e-tjÀnster och webbutiker samt fÄ en överblick över specifika hÀndelser som intrÀffat.En prototyp togs fram för att demonstrera systemmodellens grundlÀggande funktionalitet i praktiken. Denna kom att innefatta funktionalitet för att autentisera konsumenten, skicka notifikationer om hÀndelser och kontrollera existerande filter för en specifik identitet. Pro-totypen kom att bestÄ av ett förenklat system enligt den modell som tagits fram, med ett tillhörande API samt tvÄ modeller motsvarande en webbutik och en betalningsvÀxel som skulle nyttja funktionaliteten genom att anropa systemets API.Lösningen utvÀrderades baserat pÄ det uppnÄdda resultatet frÄn intervjuer med experter inom problemomrÄdet och genomförd funktionskontroll av den framtagna prototypen.

"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Hur ljuset pÄverkar könsmognad och ÀgglÀggning hos vÀrphöns (Gallus domesticus)

Det Àr sedan lÀnge kÀnt att om höns hÄlls i naturlig belysning varierar ÀgglÀggningen med Ärstiderna. LÀgst antal Àgg lÀggs nÀr dagarna Àr som kortast och ljusstimuleringen Àr som lÀgst. Eftersom hönan reagerar Àven pÄ artificiellt ljus kan ljusprogram anvÀndas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att dÀrigenom undvika Ärstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ hur ljuset styr hönans könsmognad och Àgg-lÀggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisÀt-tande hormon (GnRH) vilket ökar frislÀppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

<- FöregÄende sida