Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mĂ„l och visioner Ă€r att se till att fĂ„ medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil pĂ„verkar medarbetarnas vĂ€lmĂ„ende. Ett auktoritĂ€rt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrĂ„nvaro bĂ„de pĂ„ kort- och lĂ„ng sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mĂ„r bra, utvecklas och presterar bĂ€ttre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom nĂ€ringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hĂ€lsa samt deras anstĂ€lldas hĂ€lsa.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare vÀlbefinnande ochpositiva kÀnslor pÄ arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare pÄ fyra bank- och försÀkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjÀlp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva kÀnslor och vÀlbefinnande i stor grad Àr relationer,dels med kollegor men ocksÄ med kunder. Positiva kÀnslor kan ha en vÀldigt högspridningsförmÄga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade ocksÄ att det Àrviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att genom granskning av vetenskaplig litteratur undersöka hur de riskfaktorer i arbetet som orsakar utbrÀndhet bland sjuksköterskor kan förebyggas. Frekvensen av utbrÀndhet i Sverige har ökat sedan slutet av 90-talet och de riskfaktorer som har identifierats av olika forskare Àr av organisatorisk, individuell och social genes. För att uppnÄ syftet gjordes en litteraturstudie som grundar sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes DemeroutiŽs Job Demand-Resourcesmodell för att tydliggöra begreppet utbrÀndhet. MÀtinstrumentet MBI anvÀndes ocksÄ för att förklara hur utbrÀndhet kan mÀtas.

MonetÀra belöningar Àr en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och dÀrmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetÀra belöningars influens pÄ motivation Àr ett omtvistat Àmne dÀr vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett omrÄde inom motivationsforskning Àr huruvida monetÀra belöningarinfluerar strategiskt lÀrande. Dock anvÀnder kunskapsintensiva företag monetÀra belöningarsamtidigt som anstÀlldas strategiska lÀrande Àr av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats Àmnar dÀrmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till sÄvÀlteori som praktik. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning tyder pÄ att motivation tillstrategiskt lÀrande influeras av autonom motivation och att monetÀra belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnÄ nÄgot för individen önskvÀrt.Subjektiva och otydliga mÄl kan vara fördelaktiga för att Ästadkomma autonom motivationhos företagets individer dÄ dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter.Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet Àr utifrÄn bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillÀmpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi Àven vad image Àr och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning.Empiri: VÄr empiri baseras pÄ en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs ledningsgrupp samt enkÀtstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har Àven studerat företagets hemsida.Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstÀmmer med ASMs image. Företaget har en vÀl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen..

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. VÄr metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet dÀrigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

SammanfattningDenna uppsats bygger pÄ en tidigare kartlÀggning av en skolenhets historiska utvecklingunder tio Är. Undersökningen bygger pÄ fritt skrivna brev och utifrÄn de breven har jag tolkatrespondenternas Äsikter och tankar.I resultatdelen presenteras nÄgra framgÄngsfaktorer som hÀr tolkas att ge en lust till attutveckla vardagsarbetet. De finns Àven en del svagheter i organisationen som beskrivs ibreven, de uppmÀrksammas dÄ de kan bli framtida hot mot fortsatt utveckling. De omrÄdensom det skrivs mest om i breven Àr samlade under de följande rubrikerna:1. Interaktionen2.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket Ă€ven haft en positiv inverkan pĂ„ ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krĂ€vde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av sĂ„vĂ€l arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus pĂ„ deras arbetssĂ€tt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet frĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys visade att ett effektivt samarbete krĂ€vde sĂ„vĂ€l tydliga arbetsroller och mĂ„l som en gemenskap med och förstĂ„else för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer anvÀnder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats dÀr tvÄ etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) anstrÀngning och belöningsmodell, anvÀndes för att studera empirin. Ett mÄlinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken mÀn. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer pÄ samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

Ledarskapsteorin Leader-Member Exchange (LMX) menar att en hög kvalité i relationen mellan ledare och medarbetare Àr viktig för olika organisatoriska utfall. DÄ forskning inte fokuserat pÄ vilka relationsaspekter som medarbetare vÀrderar som viktiga inom specifika branscher, Àr denna studie ett avstamp till omrÄdet. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vilka relationsaspekter som sÀljmedarbetare vÀrderar som viktiga i relationen till sin nÀrmsta chef, om vÀrderingen av dessa relationsaspekter har ett samband med medarbetares upplevelse av den befintliga relationen till sin nÀrmsta chef och om relationsaspekterna vÀrderas olika beroende pÄ den befintliga kvalitén i relationen. En enkÀtstudie genomfördes dÀr LMX samt relationsaspekter behandlades. Deltagarna bestod av 70 sÀljmedarbetare pÄ ett globalt företag i Mellansverige.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka Àr den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. UtifrÄn ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredstÀllelse och otillfredstÀllelse pÄ arbetet, mÀnniskosyn, och hÀnsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkÀtundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrÄgor. Resultat har visat pÄ minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istÀllet pÄ att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse Àn i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta omrÄde gÀllande chefskap och ger pÄ sÄ sÀtt en ny utgÄngspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i Àmnet..