Syftet med detta examensarbete var att skapa en lĂ€gesbild över sĂ€kerhetsklimatet inom Norrbottens lĂ€ns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott sĂ€kerhetsklimat. De frĂ„gestĂ€llningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur Ă€r det allmĂ€nna sĂ€kerhetsklimatet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Hur uppfattar de anstĂ€llda att ledningen förhĂ„ller sig till sĂ€kerhet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Hur uppfattar de anstĂ€llda att den arbetsgrupp de tillhör förhĂ„ller sig till sĂ€kerhet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Är det nĂ„gon skillnad gĂ€llande uppfattningen av sĂ€kerhetsarbetet inom Norrbottens lĂ€ns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkĂ€tundersökning med 127 anstĂ€llda och enkĂ€tinstrumentet som anvĂ€ndes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att sĂ€kerhetsklimatnivĂ„n var relativt hög inom Norrbottens lĂ€ns landsting. SĂ€kerheten prioriterades av chefer likvĂ€l som av medarbetare.

SammanfattningStudien visar hur medarbetare och ledare pĂ„ organisationen SEB i Örebro ser pĂ„ Ă€mnet motivation. Syftet med undersökningen Ă€r att öka förstĂ„elsen och kunskapen om fenomenet motivation. Dessutom undersöks det om studieföretaget ytterligare kan förbĂ€ttra motivationen hos sina medarbetare, i sĂ„ fall hur. Vi strĂ€var i studien att bidra med ny kunskap som SEB kan ha nytta av. Kunskapen som studien bidrar med kan förhoppningsvis ocksĂ„ andra organisationer och mĂ€nniskor som Ă€r intresserade av motivation ha anvĂ€ndning av.

Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

En hÄrd konkurrens pÄ en global marknad har gjort att leanproduktion, som Àr ett flexibelt produktionssystem, har blivit vanligare hos tillverkande företag. I dag konkurrerar företag inte bara med pris utan ocksÄ med kvalitet, produktflexibilitet och omstÀllningstid. Motiverande medarbetare Àr helt grundlÀggande i hur leanproduktion ofta beskrivs, samtidigt som det finns en potentiell konflikt med övriga delar som beskrivs som mycket formalia och rutin. Syftet med studien Àr att undersöka vad leanproduktion kan betyda för medarbetaren, sett ur en operatörs och dennes chefers perspektiv, vid produktionslinjen och vilken pÄverkan den har för motivationen. Studien, som Àr en fallstudie, baseras pÄ semistruktureradeintervjuer, genomförda med fyra respondenter som arbetar pÄ olika nivÄer i Husqvarna AB, samt pÄ tidigare forskning om leanproduktion och motivation.

Syftet med studien var att undersöka vilka aspekter av arbetstillfredsstÀllelse som upplevs pÄverka valet att stanna kvar inom en organisation. En kvalitativ studie genomfördes för att lÀgga fokus pÄ deltagarnas personliga upplevelser. Studien genomfördes inom en polismyndighet i Mellansverige och intervjuer genomfördes med sex av myndighetens medarbetare. Datan analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger individuella skillnader för den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Relationer och sexualitet utgör grundlĂ€ggande behov för alla mĂ€nniskor men detta Ă€r nĂ„got som ofta förbises av omgivningen nĂ€r det gĂ€ller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares kĂ€nslor, relationer och sexualitet tillĂ€mpas i dagliga arbetet pĂ„ boenden med sĂ€rskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frĂ„gestĂ€llningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, pĂ„ vilket sĂ€tt kan medarbetarnas förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att fĂ„ svar pĂ„ forskningsfrĂ„gorna anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom mĂ„linriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.

MonetÀra belöningar Àr en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och dÀrmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetÀra belöningars influens pÄ motivation Àr ett omtvistat Àmne dÀr vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett omrÄde inom motivationsforskning Àr huruvida monetÀra belöningarinfluerar strategiskt lÀrande. Dock anvÀnder kunskapsintensiva företag monetÀra belöningarsamtidigt som anstÀlldas strategiska lÀrande Àr av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats Àmnar dÀrmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till sÄvÀlteori som praktik. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning tyder pÄ att motivation tillstrategiskt lÀrande influeras av autonom motivation och att monetÀra belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnÄ nÄgot för individen önskvÀrt.Subjektiva och otydliga mÄl kan vara fördelaktiga för att Ästadkomma autonom motivationhos företagets individer dÄ dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Att vara en lÀrande organisation Àr inget man blir klar med, det Àr istÀllet ett förhÄllningssÀtt och arbete man stÀndigt jobbar med. Migrationsverket Àr en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation, ett av verktygen som anvÀnds Àr den sÄ kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lÀrande inom en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation. Jag har utgÄtt frÄn Peter Senges teori om fem discipliner för en lÀrande organisation.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ledare pÄ en bank upplever att de kan lÀra och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvÀrlden och om­organisationen. Studien Àr av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar pÄ att nÀr reflektion görs sÄ sker lÀrande och utveckling.

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lÀrandets förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen utifrÄn medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare pÄ ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det Àr bÄde arbetets innehÄll och individuella faktorer som Àr förutsÀttningen för ett lÀrande pÄ arbetsplatsen. Arbetets innehÄll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lÀra.

I denna studie undersöks vilka förestÀllningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antalanstÀllda pÄ ett större industriföretag. Avsikten Àr att ta reda pÄ om det förekommer skillnaderi förestÀllningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehÄllertvÄ delar, dels en avgrÀnsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtalkring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har i studien anvÀnts den kvalitativa intervjun som metodoch intervjuerna har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseraspÄ intervjuer med ett antal anstÀllda pÄ ett företaget.Resultaten av vÄr studie visar att medarbetarsamtal framstÄr som en möjlighet för utvecklingav sÄ vÀl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angÄende medarbetarsamtali bÄde kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin stÄr en bit ifrÄn hurdet praktiskt fungerar pÄ arbetsplatsen.

Att genomföra förÀndringar Àr inget nytt. Redan 500 Är före vÄr tiderÀkning sÀgs den grekiske filosofen Herakleitos ha myntat uttrycket ?Ingenting Àr permanent förutom förÀndringar?. I dagen förÀnderliga samhÀllen Àr det av stor vikt att kunna förÀndra sin organisation efter Àndrade krav frÄn omgivningen. Brist pÄ kommunikation anses vara den frÀmsta orsaken till att förÀndringar misslyckas samtidigt som god kommunikation ofta framhÄlls som ett tecken pÄ framgÄngsrika förÀndringar.

Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn ett arbetsgivar- sÄvÀl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriÀrmöjligheterna upplevs pÄ det studerade företaget. Vi vill Àven bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn pÄ sina karriÀrmöjligheter pÄverkar deras intentioner att stanna kvar pÄ företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser pÄ medarbetarnas karriÀrmöjligheter i relation till beslutet att stanna pÄ företaget.Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktÀriserar de interna karriÀrmöjligheterna som aningen mer omfattande Àn vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen pÄ att det finns möjligheter att utveckla och förbÀttra de interna karriÀrmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet Äterkommande faktor, som ocksÄ visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriÀrmöjligheter Àr kompetensutveckling.

Sammanfattning Titel: Kunskapsspridning- En fallstudie av ett mindre konsultföretag Författare: Arletka Skurczynska, Ingemar Svantesson och Elisabeth Thorsén. Handledare: Ekonomie doktor Stein KleppestÞ, institutionen för företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Nyckelord: Kunskapsspridning, kunskap, strategi, human resource och konsultföretag Problemdiskussion: Den produkt som skapar intÀkter i ett konsultföretag Àr den kunskap som sÀljs. För att kunna utveckla nya kunskapsprodukter sÄ Àr det viktigt för ett sÄdant företag att kÀnna till vad det Àr för kunskap som det har och Àr bra pÄ. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att man kan sprida den inom företaget.