Ledarskapsrollen utvecklas och effektiviseras stÀndigt, vilket ofta leder till störreansvarsomrÄden för ledaren. NÀr en chef eller ledare fÄr fler uppgifter som ska lösas och bearbetas finns det en risk att vissa grundlÀggande uppgifter inte fÄr samma fokus, till exempel ledarskapet och relationen mellan chef och dennes medarbetare. Denna studie har som fokus att studera ett företag i Sverige som inte anvÀnder sig av ett rent ledarskapsprogram utan ett chefsprogram dÀr en del av programmet berör ledarskapsutveckling.Syftet med studien Àr att studera ledarskapet i företaget, bÄde utifrÄn vad företagsledningenföresprÄkar och hur anstÀllda uppfattar det. Det ger oss ett underlag som kan besvara vÄr frÄgestÀllning kring om det finns skillnader i det faktiska ledarskapet och det som ledningen vill bedriva.För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi studerat material som vi fÄtt genom företaget samt kompletterat det med en intervju med en person som varit med och utformat programmet. För att fÄ en uppfattning om hur det faktiska ledarskapet fungerar har en enkÀt lÀmnats ut till chefer och deras medarbetare.

Arbetsplatskonflikter Àr ett svÄrt Àmne som tenderar att resultera i konsekvenser för bÄde anstÀllda och chefer i organisationer. DÄ jag anser mig ha upplevt en osÀkerhet och frustration hos chefer nÀr de stÀllts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes vÀlutbildade chefer agerade pÄ sÄdant sÀtt. För att nÀrma mig en förstÄelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tÀnkas ha pÄverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.

Företag och organisationer stÄr stÀndigt inför förÀndringar pÄ marknaden. För att följa marknadens svÀngningar och dÀrmed uppnÄ konkurrensfördelar mÄste företagen arbeta med stÀndiga förbÀttringar. De arbetar dÄ med att effektivisera sina arbetsprocesser och minimera sina kostnader. För att lyckas med stÀndiga förbÀttringar mÄste medarbetarna kÀnna sig motiverade och engagerade inför förÀndringarna. Problem som kan uppstÄ vid förÀndringar Àr medarbetarnas motstÄnd.

Titel: Ovanför glastaket ? en studie om karriÀrutveckling hos mÀnniskor med annan etnisk bakgrund Àn svensk. English Title: Above the glass ceiling- a study about career development among people with another ethnic background than Swedish. Language: Swedish Författare: Anne-Sofie Persson, Sanja Agbaba och Seda Yazici Utbildning: Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet Handledare: Pavla Kruzela och Jan E Persson Nyckelord: MÄngfald, engagemang, motivation, sjÀlvutveckling, karriÀrutveckling Syfte &FrÄgestÀllning: VÄrt syfte Àr att beskriva hur medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk ser pÄ sin karriÀrutveckling i en global organisation. Följande frÄgestÀllningar har framarbetats utifrÄn vÄrt syfte:- Vilka drivkrafter engagerar och motiverar medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk till att vilja avancera inom organisationen?- Vilket internt stöd behöver medarbetarna för att utvecklas och avancera karriÀrmÀssigt? Resultat & Slutsatser: Medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr mer drivna och bestÀmda nÀr det gÀller deras karriÀrutveckling, Àven om de upplever att de fÄr kÀmpa hÄrdare Àn sina kollegor med svensk bakgrund.

Scania som Àr ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och pÄverka sitt eget arbete, och att hantera dagens lÀs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett lÀs- och skrivprojekt med mÄl att höja medarbetarnas lÀs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmÀlde sig till lÀs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvÀrdera projektet. Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar pÄ vad lÀs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna.

I denna studie har jag undersökt hur ledarskap pÄ distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmÀrkte ledarskapet pÄ distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation pÄ distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat Ätta ledare pÄ olika nivÄer. Sex av informanterna arbetade inom tvÄ olika landsting och tvÄ arbetade Ät en privat vÄrdgivare. Vid genomgÄngen av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstÀmmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlÀgga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen rÀkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartlÀggning Àr aktuell dÄ organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förÀndringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis Àr ledaren mer nÀrvarande och coachande Àn tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrÄn ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igÄng av en aktiverare och förstÀrks eller försvagas beroende pÄ vilken konsekvens beteendet fÄr.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Syfte: Syftet Àr att skapa ökad förstÄelse för vilka konsekvenser som kan uppstÄ för medarbetarna till följd av att snabbvÀxande företag mÄste gasa och bromsa samt ge förslag pÄ hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer pÄ tre snabbvÀxande företag, med en chef och tvÄ medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanstÀllt det utefter tre teman: tempovÀxling, pÄverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrÄn bÄde chef- och medarbetarperspektiv. InnehÄllet i kapitlet Àr rÄdata av vad vÄra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vÀvt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förÀndringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förÀndringsprocesser, förÀndringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

I studiens bakgrund sÀger forskning att fysisk aktivitet Àr en förutsÀttning för god hÀlsa i samhÀllet och pÄ grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhÀllet satsa pÄ fysisk aktivitet och öka folkhÀlsan behöver individer motiveras pÄ ett rÀttvist sÀtt. Syftet med studien var att fÄ förstÄelse i vad det Àr som motiverar fysiskt aktiva medarbetare pÄ Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstÄ varför de Àr motiverade. För att besvara syftet anvÀndes Saab i Linköping som arena dÄ de historiskt sÀtt haft ett aktivt hÀlsoarbete. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr i hög grad ett system med stÀndigt pÄgÄende förÀndring och med krav pÄ förbÀttring och utveckling. FörÀndring mÄste ses som ett kontinuerligt tillstÄnd och för att leda i en sÄdan organisation krÀvs ett demokratiskt ledarskap dÀr medarbetaren ses som medskapare och dÀr chefen leder processen och inte individen. FortgÄende utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lÀrande organisation och det Àr av intresse att studera hur chefer omsÀtter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbÀttringsarbete. Resultatet visar att förÀndringsvilliga, engagerade, mÄlinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillÄtande klimat dÀr medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förÀndringar gÀllande tid sÄ att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Att sÀtta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska MÀssan.

Ett företags tillvÀxt baseras pÄ förtroende, förtroende frÄn kunder, finansiÀrer, Àgare, medarbetare och samhÀllet. Eftersom affÀrsriskerna idag inte enbart Àr finansiella krÀvs ett socialt ansvar frÄn företag för att gynna dess intressenters förtroenden. För att kunna tillgodose det ökande kravet om informationen i Àmnet har den externa redovisningen utvecklats och anpassats till hÄllbarhetsredovisning. I denna uppsats har etik och sÀttet den redovisas pÄ i hÄllbarhetsredovisningen studerats. Författarna har valt att titta pÄ ett företag som ser etik som kÀrnan i sin verksamhet samt verkar i branschen dÀr samhÀllsansvar blir allt viktigare.