DÄ verkligheten stÀndigt förÀndras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda lÀroprocesser under APU, mÄste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna Àr APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra vÄra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förvÀntningar som kommer att stÀllas pÄ dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vÄrt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation pÄ Internet, hoppas vi kunna förbÀttra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hÄllbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivÄ och personliga utveckling. Syftet med vÄr undersökning har sÄledes varit att undersöka om vi med APU-dokumentation pÄ Internet som verktyg i gymnasiet kan förbÀttra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlÀtta samarbetet mellan handledare och skola i jÀmförelse med nuvarande handledarpÀrm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

Uppsatsen behandlar budgetens betydelse för engagemanget hos ledning och medarbetare. Engagerade medarbetare Àr ingen sjÀlvklarhet i ett företag och det kan finnas en osÀkerhet hos ledningen om hur engagemang ska skapas. Ett problem, speciellt i mindre företag, kan vara att undvara resurser, exempelvis tid och pengar, för att skapa den extra glöd som behövs. Budget Àr ett verktyg som mÄnga företag redan anvÀnder och kan Àven anvÀndas som ett verktyg att samlas kring för att diskutera i företaget. Syftet med uppsatsen Àr att -beskriva och jÀmföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om budgetprocessen i ett mindre företag, -tillÀmpa en modell om meningsskapande pÄ de uppfattningar pÄ budgetprocessen som identifierats i företaget samt -formulera tentativa slutsatser om hur meningsskapande kan anvÀndas som instrument för att skapa engagemang i ett mindre företag.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

 Ingen ledarskapsmodell kan pÄ egen hand representera en fullÀndadledarstil. Olika ledarstilar passar bÀttre, eller sÀmre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, Àr nÄgot som bÄdechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dÄliga egenskaper hosen ledare utifrÄn ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anstÀllda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjÀlp avinduktiv tematisk analys.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssÀtt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nÀmns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgÄr frÄn utvecklingspedagogiken som tar vara pÄ vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers instÀllning till matematiken dÄ det kan beröra pedagogernas arbetssÀtt. Inom forskning och litteratur pÄverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn pÄ Àmnet.SyfteSyftet med studien Àr att ta reda pÄ, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet matematik och vilka arbetssÀtt de anvÀnder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av self report som metod. Urvalet bestÄr av 34 pedagoger, pÄ sex olika förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssÀtt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa instÀllningar till skolmatematiken.

Syftet var att undersöka vilket sprÄkligt ansvar lÀrare i natur- ochsamhÀllsvetenskapliga Àmnen tar i undervisningen, och i vilken utstrÀckning,samt vilka sprÄkutvecklande arbetssÀtt som de anvÀnder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen Àrverksamma behöriga lÀrare i natur- respektive samhÀllsvetenskap i Är 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lÀrarna i undersökningen anser att de arbetarsprÄkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte rÀcker till förelevernas behov. De arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnder sig av har de sjÀlva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssÀtt som enligt forskningantas gynna elevernas lÀrande. SprÄkutvecklande arbetsÀtt som lÀrarna anvÀndersig av Àr: praktisk tillÀmpning och vardaglig anknytning till Àmnet,Àmnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjÀlpmeningar för att fÄigÄng och stötta skrivandet, hjÀlp med att formulera skriftligt och genom attutgÄ frÄn vardagssprÄk och utveckla till skolsprÄk..

För att ett företag ska kunna nÄ sina externa kunder krÀvs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag Àr att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan Àven som arbetsgivare dÀr de kan locka till sig samt behÄlla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgÄngar, men Àven vara problematiskt dÄ ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsÀtt betrÀffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra VÀsterbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbÀttra den interna marknadsföringen för företagets bÀsta. UtifrÄn detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning pÄ Norra VÀsterbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr vi fördjupat vÄra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie pÄ Norra VÀsterbotten.

I denna studie har det studerats hur mellanchefer socialiserats in i organisationen. I studien har 11 mellanchefer blivit intervjuade för att se om det fanns nÄgon skillnad beroende pÄ organisation som denne befann sig i. Det vi har kunnat se Àr att socialisering in i organisationen i flera fall har varit bristfÀllig. Vilket Àr nÄgot som vi har reflekterat över. Eftersom att innan vi gick ut och samlade in empirin hade lÀst in oss pÄ teorin som poÀngterade vikten av en bra socialiseringsprocess för de nyanstÀllda.NÀr man kommer till en organisation som mellanchef Àr det vÀldigt viktigt att man blir bra bemött och bra omhÀndertagen.

En av grundstenarna för en framgÄngsrik omorganisation Àr en vÀl fungerande kommunikation. För en effektiv förankring av en förÀndring hos medarbetarna bör kommunikationsprocessen innehÄlla sÄ lite brus som möjligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur brus i kommunikationsprocessen kan försvÄra implementeringen av en omorganisation. Fallstudien har genomförts pÄ en del av en inköpsavdelning pÄ Scania i SödertÀlje.Vi har kommit fram till i huvudsak tre brus i kommunikationen som har försvÄrat implementeringen och gjort att omorganisationen pÄ Scanias inköpsavdelning tagit lÀngre tid Àn berÀknat. Det första bruset var att det engelska sprÄket anvÀndes vid informerandet av omorganisationen.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhÄllande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal pÄverkas av deras egna erfarenheter frÄn privat- och arbetslivet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om mÀnniskans bemötande skiftar utifrÄn olika situationer och om detta sker beroende pÄ vilka som ingÄr i bemötandesituationen samt om för mÄnga olika roller att handskas med leder till ett tillstÄnd av kaos i bemötandet av andra. VÄr förhoppning med denna studie Àr att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och pÄ sÄ sÀtt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod dÀribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrÄn Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.I vÄr huvudfrÄga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhÄllande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage.

Problemformulering: För att motivera goda prestationer pÄ arbetsplatser och rekrytera flermedarbetare anvÀnder sig företag av belöningssystem. Ett belöningssystem behöver ta hÀnsyntill mÄnga faktorer för att fungera dÄ varje mottagare av ett belöningssystem har olika behov.Branscher och företag har olika förutsÀttningar vilket gör det essentiellt att varje företaglyssnar till medarbetare och omgivning. Ett vÀl utformat belöningssystem tar dessa ibeaktning och gynnar dÀrmed företagets alla parter och fÄr företaget att prestera bÀttre.Syfte: Med denna studie Àr syftet att studera ett litet företag inom stÄlindustrin och detbelöningssystem som ges uttryck hÀr. VÄr intention var att undersöka vad som motiverarmedarbetarna och vad som Àr bidragande faktorer till vÄrt företags höga avkastning pÄ totaltkapital.Metod: Vi utförde tvÄ enskilda kvalitativa samtalsintervjuer pÄ Nolans Mekaniska AB, enmed VD:n och en med en medarbetare. En doktorsavhandling anvÀndes som ytterligareempiriskt underlag.

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i GÀvle. En intressant frÄgestÀllning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnÄ en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken bestÄr av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begrÀnsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbÀttringsgrupp. Resultatet av vÄra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstÄende Àr brist pÄ utbildning.

SammanfattningTitel: Torsbergsandan ? Kultur och motivationNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har anvÀnt oss av i vÄr uppsats Àr kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte krÀver nÄgra berÀkningar eller siffror utan snarare förstÄelse förmÀnniskors handlingar. Hermeneutiken lÀmpar sig vÀl i vÄrt arbete. VÄrt Àmne handlar omledarskap och krÀver mÄnga tolkningar vilket Àr en del av hermeneutiken.

The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager?s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow?s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories.

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad förstÄelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan frÀmjas och ledarens pÄverkan pÄ frÀmjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrÀmjande för medarbetarna i den organisation dÀr studien utförts samt hur vÀl deras arbetsmotivation frÀmjas. Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom Ätta intervjuer pÄ medarbetarnivÄ. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation frÀmjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation frÀmjas men skulle kunna frÀmjas mer Àn vad den gör idag genom ett antal motivationsfrÀmjande faktorer som diskuteras.