Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär.

Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrån elever inom autismspektrumstörning. Frågeställningarna handlar om hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt lärares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet sker i interaktion mellan människor och att människor känner sig delaktiga i processen. Studien tar också stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.

I dagens samhälle behöver organisationer hitta nya sätt att konkurrera på, speciellt i tider då världen präglas av ekonomisk kris. Värdskap är då ett sätt att uttrycka sig både fysiskt och verbalt, och kan hjälpa verksamheter att knyta långsiktiga kundrelationer och skapa lojalitet. För att gott värdskap ska kunna avspegla sig i en hel organisation är vikten av förståelse för just ordet värdskap väsentlig. Fokus i denna uppsats ligger på vad som anses vara ett gott värdskap och på hur en verksamhets värdskap påverkar kundupplevelsen. Ett fristående hotell och ett hotell i en hotellgrupp har intervjuats.

Begreppen resilience och maskrosbarn behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på förskolan resonerar kring begreppet mångfald samt hur de beskriver att de arbetar med detta i sin verksamhet. Vi valde att göra en kvalitativ studie baserat på åtta intervjuer på två separata förskolor. Resultatet visade att mångfald var ett komplext begrepp som pedagogerna tolkade på olika sätt,  men inte diskuterades inom arbetslaget. Pedagogerna arbetade med mångfald i den dagliga verksamheten där de flesta lyfte barnens likheter och olikheter. Resultatet visade att mångfaldsarbetet utfördes på en daglig basis och att det sällan förekom någon fördjupad aktivitet kring mångfald.

Konsumenternas efterfrågan på äkthet har bidragit till att fler och fler varumärkesägare strävar att inkludera äkthet i sina varumärken. Syftet med denna uppsats är ge svar på hur företag, via sina reklambyråer och kommunikationsstrateger, kan använda begreppet äkthet för att möta konsumenternas krav samt analysera på vilket sätt äkthet kan förmedlas genom reklam och hur reklamen påverkar upplevelsen av ett varumärkes äkthet. Studien är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer med representanter från stockholmsbaserade kommunikationsbyråer under sommaren 2009.Definitionen av begreppet äkthet är mycket central i denna uppsats. Begreppet går inte att isolera från vare sig varumärke, kommunikation eller konsument, varje del hänger mycket tätt samman för att begreppet ska kunna diskuteras inom marknadsföringen. Analysen påvisar skillnad mellan den teoretiska och den empiriska begreppsförklaringen.

Förändringen av villkoren på arbetsmarknaden har gjort det högst aktuelltatt studera begreppet anställningsbarhet. Att begreppet används mellanolika parter utan att en samstämmighet finns är ett stort problem. Syftetmed denna studie var att undersöka prediktorer för anställningsbarhet.Dessa prediktorer var självtillit, kön, utbildning, ålder samtyrkeserfarenhet. Jämförelsen gjordes mellan 10 olika yrkesområden.Studien baseras på 2080 personer från en arbetslivskohort genomförd avBerntson med kollegor (2005). Resultaten visade dels att prediktorernaskiljer sig åt mellan yrkesområdena och dels att det finns en huvudeffektav yrkesområden och anställningsbarhet.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Konsumenter söker efter njutning och exaltering i deras shoppingupplevelse när de handlar över Internet (Jayawardhena & Wright, 2007). Njutning och exaltering är känslor som uppkommer ur positiva upplevelser. Därför är det relevant att undersöka hur företag som bedriver e-handel via webbsidor kan skapa positiva upplevelser hos sina besökare. En fysisk omgivning i ett servicesammanhang kan skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos besökare (Mossberg, 2003). För att skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos webbplatsbesökare är det då relevant att undersöka hur den fysiska omgivningen i en webbsida kan utformas.

Vad är en sakskada?Trots att begreppet sakskada är grundläggande saknar det klar definition. I praktikenleder detta till gränsdragningssvårigheter mot såväl begreppet ren förmögenhetsskadasom begreppet fullgörelseansvar. När fråga uppstår om ett inträffat händelseförlopp utgörsakskada rör det sig ofta om ärenden för en ansvarsförsäkring. En sedvanlig ansvarsförsäkring omfattar person- och sakskada, men inte ren förmögenhetsskada eller fullgörelseansvar.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal äldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvårdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i två kategorier: 1) VR innebär kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebär ett synsätt där träning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR är att de äldre inom kommunal äldreomsorg ska få möjlighet att utföra aktiviteter utifrån egen förmåga. Andra särskilt framträdande aspekter gällande VR är att det anses innebära en god kommunikation, vara ett självklart synsätt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning är viktigt men inte en förutsättning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lärandemomenten lades på ett tekniskt kunnande, på bekostnad av kunskaper kring det mellanmänskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förväntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvåras förståelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvårdnad samt hur det är relaterat till det praktiska utförandet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.