Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas definition av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleverna gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier.

Genom intervjuer med respondenter som på olika plan är ansvariga för verksamhet ochvärdegrundsarbete i förskolan, har jag undersökt vilka uppfattningar om och tolkningar avbegreppet värdegrunden som råder inom förskolevärlden. Förskolechefer, arbetslag iförskolor, och representanter för olika politiska partier tillfrågades. Undersökningen omfattaräven om och hur värdegrunden i litteraturen (teori) överensstämmer med verklighetenspraktik. Genom svaren och analys av dessa drogs slutsatsen att värdegrunden i vårt alltmerindividcentrerade samhälle är av större betydelse och viktigare än någonsin. Begreppet?Värdegrunden? är till synes väl förankrad i de tillfrågade arbetslagen, men är mindre tydlighos rektorer och hos politiker.Att värdegrunden är en viktig del av Lpfö 98,( reviderad 2010) och att det därför ingår iuppdraget att förmedla dessa värden, uttalades inte direkt av någon respondentkategori.Respondenternas tankar kring begreppet ?Värdegrunden? och hur detta förankras iverksamheten visar dock på en medvetenhet och att det är mycket viktigt att fortsätta meddetta arbete..

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Denna studie fokuserar på den retoriska framställningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet är att analysera vilka föreställningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn på ekologiskt livsmedel i förhållande till dagligvaruhandelns retoriska framställning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger på två insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget.

Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lärorikt. Vi har fått se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika människor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv så skapar det förvirring om man inte är överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlätta för alla att nå en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivån nämnden, förvaltningens styrande nivå och rektorernas verkställande nivå.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Litteraturen behandlar kris som begrepp relativt oproblematiskt. Den beskriver främst hur företag bör hantera kriser medan själva begreppet kris diskuteras sparsamt. Vi anser att förståelsen för begreppet kris är västentlig för att kunna hantera den och därför ställer vi oss frågan: Hur skapas en kris?Vi utgår från två perspektiv, ett realistiskt och ett konstruktionistiskt och ser vad dessa får för konsekvenser för strategiska val. Uppsatsen är uppbyggd på två fallstudier, Bo01 och tunnelbygget genom Hallandsåsen..

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

Uppsatsen behandlar två av de gränsdragningsproblem som återfinns i 25 § RevL. Syftet är dels att utreda gränsdragningen mellan verksamhet med naturligt samband och sidoverksamhet, dels gränsdragningen mellan tillåten och otillåten sidoverksamhet. Fokus ligger främst på den senare gränsdragningsproblematiken. Inledningsvis definieras begreppet revisionsverksamhet som spelar en central roll för uppsatsen. Framförallt presenteras hur den legala definitionen påverkar gränsdragningsproblemen.

Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande.

I detta arbete görs en begreppsanalys av begreppet ?acceptans? i relation till döden, enligt metod för begreppsanalys av Walker och Avant (2011). Källor som används som grund för begreppsanalys är ordböcker och lexikon samt från databasen Cinahl funna vetenskapliga artiklar om vård vid livets slut. Resultatet ger attributen ?neutralt perspektiv?, ?vänja sig vid tanken?, ?motvilligt godtagande? samt ?sluta kämpa och släppa kontrollen? för det analyserade begreppet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur etisk produktion påverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar på att etisk produktion har en positiv påverkan på den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tänka sig att betala ett högre pris för produkter producerade på etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlätta för respondenterna i enkätundersökningen används begreppet etisk produktion med hänvisning till äggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie är miljövänlig transport och god hönshållning. Studiens resultat redogör för att konsumenter är positivt inställda till att betala ett högre pris för produkter producerade på ett etiskt vis och att etisk produktion är ett produktattribut som påverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

I denna uppsats har vi undersökt vilken problematik som är förenad med fenomenet och begreppet obsolescens. Ett antagande som utgjort en utgångspunkt för undersökningen är att det saknas identifierade och allmänt accepterade principer för hur och varför obsolescens inträder. Detta antagande har visat sig stämma, varför ett ytterligare syfte med uppsatsen har varit att undersöka om det är möjligt att åtminstone antyda generella indikatorer på obsolescens. Metoden har primärt varit att utifrån de olika rättskällorna analysera begreppet obsolescens, varefter en precisering till betydelse och funktion har genomförts. Därefter har obsolescensens inverkan på rättssystemet undersökts i avsikt att klarlägga huruvida bristen på principer utgör ett problem på olika nivåer i rättssystemet.