Kristendomens särställning i gymnasieskolan
- En analys av styrdokumenten utifrån teorin om ställföreträdande religion
Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail. Lärarna har fått svara på frågor som berör deras skönlitterära texturval i svenskundervisningen, samt hur de tolkar begreppet ?centrala verk? i kursplanen.Resultatet visar att de flesta av de intervjuade lärarna i denna uppsats helst, eller oftast, väljer tryckta traditionella texter än multimodala sådana. Det är också flera olika faktorer som påverkar texturvalet, bl.a. eleverna i klassen, lärarnas professionalitet och undervisningsmål samt tiden.Lärarnas tolkning av begreppet ?centrala verk? skiljer sig huvudsakligen åt. Begreppet kan därför ses som mångtydigt (eller otydligt). Flera lärare beskriver dock en tänkt litterär kanon när de förklarar begreppet. Några av dem drar t.o.m. parallellen att ?centrala verk? är detsamma som klassiker, medan andra uttrycker osäkerhet i hur de ska tolka begreppet. En slutsats som dras är att ?centrala verk? inte kan sägas ha en konkret och entydig innebörd, som är allmänt godtagen av verksamma lärare.