VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populÀr barnlitteratur för att förankra lÀroplanernas vÀrdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populÀr barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med vÀrdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra vÀrdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. VÀrdegrundsbeskrivningen Àr komplex och mÄste tolkas vilket vi försökt gestalta i vÄrt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns Àven ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjÀlp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till vÀrdegrunden. Resultatet av vÄr undersökning Àr att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa gÄr att koppla till vÀrdegrundsbegreppet.

Uppsatsen Àr en kulturanalys som med utgÄngspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populÀrkultur och makt. Syftet Àr att skildra Boy George i sin specifika kontext, nÀrmare bestÀmt den brittiska musikindustrin pÄ 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstÄs som ett uttryck för synen pÄ sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgrÀnser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en nÀrstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgÄr frÄn queerteori, med anvÀndning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Allt fler organisationer vÀljer att förbÀttra och förnya sin verksamhet genom att anvÀnda informationssystem. Verksamheter idag har blivit allt mer beroende av IT- stöd i form av system samt webbapplikationer, eftersom det automatiserar och effektiviserar arbetsprocessen. Verksamheter med ett fullt fungerande IT-stöd leder, lyfter och styr företaget framÄt i utvecklingen. Nyttan av ett IT system kan mÀtas dÄ systemet Àr anskaffat och befinns i en förvaltningssituation. I förvaltningssituationer anvÀnds IT system vilket krÀver att dessa underhÄlls och omskapas efter verksamhetens utveckling.Studien syftar till att kartlÀgga alla IT-system och webbapplikationer för Tele2 Butikerna AB samt för varje system identifiera anvÀndare, accessroller, funktioner, förvaltningsresurser och förbÀttringsomrÄden.

Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.

Den europeiska identiteten har blivit en viktig del i EU:s ambitioner att skapa ett större förtroende hos medborgarna. Genom att betona de humanistiska vĂ€rderingarna, den vĂ€stliga kristenheten och den liberala demokratin konstruerar EU en europeisk identitet, dĂ€r "Turken" sedan lĂ€nge varit Europas "Andre" vars egenskaper har Ă€ndrats i takt med Europas förutsĂ€ttningar.Turkiet har, trots att det i Ă„r Ă€r tjugo Ă„r sedan de ansökte om fullvĂ€rdigt medlemskap, fortfarande inte blivit medlemmar i EU. Även om de förelegat politiska och ekonomiska hinder för Turkiet sĂ„ har man de senaste Ă„ren haft en positiv utvecklingstrend. Denna uppsats undersöker hur Turkiets medlemsförhandlingar till EU och den debatt som kringgĂ€rdat förhandlingarna kan förstĂ„s i förhĂ„llande till skapandet av den europeiska identiteten. Genom att undersöka bland annat tal och uttalanden av centrala aktörer i EU kan vi identifiera hur en diskurs som lyfter upp vissa vĂ€rden som Ă€r grundade pĂ„ en viss historisk och kulturell utveckling har blivit gĂ€llande.

De flesta som arbetar pÄ en förskola kommer nÄgon gÄng att möta ett barn i sorg. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att fÄ insyn i hur beredskapen kan se ut pÄ förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger pÄ barns sorg efter dödsfall av nÀrstÄende. FrÄgestÀllningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv pÄ sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika omrÄdena nÀmns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrÄn detta anvÀnds semistrukturerade intervjuer.

MÄlet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av innehÄllsanalys ta reda pÄ hur svenska samhÀllskunskapsböcker ger förtrogenhet till vÀrdegrundstÀnkande. I de svenska styrdokumenten fastslÄs det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring vÀrdegrundsfrÄgor. FrÄgestÀllningen för detta arbete Àr: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhÀllskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat tillvÀrdegrunden, enligt kursplanen för SamhÀllskunskap A? Tre lÀroböckerböcker i samhÀllskunskap har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som bygger pÄ styrdokument och didaktiska modeller.Denna uppsats har kommit fram till att det finns skÀl att fundera kring det lÀromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet tillvÀrdegrundstÀnkande.

Studien syftar till att söka förstÄelse för hur barn talar om mobbning och Àr baserad pÄ individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i Ärskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av diskursanalys och studien svarar pÄ hur barn talar om mobbning nÀr de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om mobbning till stor del ger uttryck för att mobbning Àr ett laddat Àmne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar sÄvÀl barnen som intervjuaren. Positionering Àr en strategi barnen anvÀnder sig av i sitt sÀtt att tala om mobbning för att visa sin stÄndpunkt i relation till Àmnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir sÀrskilt tydlig nÀr fokus ligger pÄ den interaktionella dimensionen i intervjuerna.

Syftet med detta arbete Àr att belysa situationen för sju lÄngtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhÀllet och mÀnniskor i sin omgivning. UtifrÄn detta syfta lyfter vi fram tvÄ frÄgestÀllningar, dessa Àr: 1. Hur upplever den lÄngtidssjukskrivne mötet med samhÀllets institutioner? 2. Hur pÄverkas individens identitetsskapande av att stÄ utanför arbetsmarknaden? VÄr förhoppning Àr att vi genom vÄr frÄgestÀllning ska kunna bli mer lÀmpade i vÄrt bemötande av lÄngtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriÀrvÀgledare i avseendet att kunna stÀrka, entusiasmera och motivera.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i Ärskurs 1 har av studie- och yrkesvÀgledning pÄ grundskolan i Ärskurs 9, deras syn pÄ studie- och yrkesvÀgledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvÀgledarens arbetsuppgifter samt elevers förvÀntningar gÀllande studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss utav intervjuer med Ätta gymnasieelever för att vi skall kunna fÄ en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvÀgledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi anvÀnt oss utav HÀgg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvÀgledare och Àven vad som har pÄverkat dem i deras beslut gÀllande gymnasievalet.

I denna studie har vi försökt att fÄnga pedagogers och elevers syn pÄ samband mellanspecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som Àr i behov avsÀrskilt stöd, och fÄr detta genom specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jÀmfört med övriga elever och om det pÄverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom omrÄdet för specialundervisning genom att se pÄbemötandet av elever i behov sÀrskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlÀrandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger pÄ kvalitativa frÄgor stÀllda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssÀtt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som fÄr specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn pÄ sambandmellan specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig Ät. Majoriteten i bÄdadelarna av undersökningsgruppen Àr överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter pÄverkas av specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i nÄgra avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har specialundervisning och elever som inte har det..

Studien handlar om hur pedagoger inom förskolan ser pÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen i lÀroplanen och hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i förskolan. Studien har intervju som forskningsmetodik. Sammanlagt har tre intervjuer genomförts i tvÄ yrkeskategorier varav en barnskötare och tvÄ förskollÀrare. Resultaten frÄn intervjuerna har analyserats i flera steg utifrÄn genusteorier och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en rad dilemman i arbetet med jÀmstÀlldhet.

Denna studie omfattar en lÀromedelsanalys i vilken fyra olika lÀromedel som Àr speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa lÀromedel Àr ?Stavningsraketen?, ?Stava Rex?, ?Spellright?, och ?TorTalk?. PÄ grund av tidsbrist hinner mÄnga lÀrare inte granska lÀromedel. Detta begrÀnsar deras möjligheter att granska huruvida lÀromedlen utgör lÀmpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielĂ€rares syn pĂ„ materialets anvĂ€ndbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys, respektive en webbaserad enkĂ€t och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet frĂ„n Kemins År 2011 stĂ€mmer vĂ€l överens med syftet med kemiĂ€mnet enligt Ă€mnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehĂ„llet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var omrĂ„dena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jĂ€mvikt. Materialet stĂ€mmer Ă€ven vĂ€l överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om mĂ€nniskokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populĂ€rvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielĂ€rarna i studien Ă€r positiva till att anvĂ€nda materialet frĂ„n Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Syfte med denna studie Àr att fÄ ta del utav Ärskurs 9:ors Äsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska Àmnen som ingÄr i den svenska grundskolan. Den metod jag anvÀnt mig utav i studien Àr en enkÀt studie. Sammanlagt Àr det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkÀt. Av dessa Àr 63 pojkar och 31 Àr flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utstrÀckning har en mycket god uppfattning om hur de ser pÄ skolans Àmnen och vad dessa Àmnen har för betydelse för just dem.