LÀroböcker har blivit en stor del av undervisning och det Àr viktigt att lÀroböckerna Àr rÀttvisa. Syftet och frÄgestÀllningen med uppsatsen Àr att fÄ fram hur drottning Kristina framstÀlls i lÀroböcker inom Àmnet historia. Jag har anvÀnt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med lÀroböckerna frÄn 1920- och 1960-talet Àr att de innehÄller sammanfattad text om drottning Kristina utan nÄgon djupgÄende diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar pÄ att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lÀrobok finns Àven i en nyare version frÄn 2005 dÀr man kan hitta en skillnad mellan de bÄda böckerna.

Äldres rĂ€dsla för att bli utsatt för brott Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Aktuell forskning om Ă€ldres rĂ€dsla sammanstĂ€lls genom statistik för hur mĂ„nga Ă€ldre som kĂ€nner rĂ€dsla, men det fattas ett berĂ€ttande perspektiv dĂ€r man lyfter fram vad de Ă€ldre har att sĂ€ga om sina erfarenheter och upplevelser av rĂ€dsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie Ă€r att undersöka vad Ă€ldre personer har att sĂ€ga om fenomenet rĂ€dsla för att bli utsatt för brott och ta reda pĂ„ hur det ser ut och pĂ„verkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvĂ€rldsteorin som utgĂ„ngspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet Ă€ldres rĂ€dsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.

I denna studie beskriver vi hur det som tjej kan vara att leva i en hederskultur utifrÄn organisationers och kommunala tjÀnstemÀns erfarenheter. Studien lyfter Àven fram de enskilda organisationernas och de kommunala tjÀnstemÀnnens arbetssÀtt kring förÀndrings-arbetet av hedersproblematiken. Hedersproblematiken Àr ett komplext socialt problem som kan vara svÄrt att hantera för de involverade i sitt arbete. Vid vÄr urvalsprocess hade vi i förvÀg kriteriet att respondenterna skulle ha kommit i kontakt med tjejer som levt eller lever i en hederskultur och pÄ nÄgot sÀtt jobbat med dessa. Studien har sin grund i en kvalitativ metod dÀr intervjuer har utgjort studiens insamling av empiri.

Statisk visar pÄ att över 50 000 mÀnniskor i Sverige insjuknar i cancer varje Är. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lÀmnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken Àr individuell. PÄ vilket sÀtt skall ett cancerbesked lÀmnas för att den fortsatta reaktionen efterÄt blir sÄ lÀtthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att fÄ ett cancerbesked.

Uppsatsen handlar om anvÀndningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollÀrare och förÀldrar. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för förÀldrasamarbete. Vi vill genom vÄr undersökning studera hur förskollÀrare anvÀnder pedagogisk dokumentation i relation till förÀldrar samt hur förÀldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förstÄelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskÀlla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssÀtt.

En utgÄngspunkt för vÄrt arbete har varit det som stÄr skrivet i förskolans lÀroplan, att vuxnasförvÀntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan skamotverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utvecklaförmÄgor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). VÄrt syfte med det hÀr arbetet harvarit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jÀmstÀlldhet. Arbetetbygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÄ vi vill fÄ fram respondenternas Äsikter ochuppfattningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjordes Ätta semistrukturerade intervjuer.Undersökningen har visat att pedagogerna pÄ de bÄda förskolorna arbetar olika med genus.

Denna uppsats behandlar elevers förmÄga att tala inför andra mÀnniskor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrÄn tvÄ problemformuleringar. Dessa Àr ?Hur arbetar lÀrarna för att utveckla eleverna till sÀkra talare? och Vilken Àr lÀrarens personliga instÀllning till detta omrÄde?? Jag valde ut fyra olika lÀrare som jag sedan intervjuade genom att stÀlla nio frÄgor.Resultatet av min undersökning blev att tvÄ av de intervjuade lÀrarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var ocksÄ dessa lÀrare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det Àr mÀngden taltrÀning som Àr av allra största vikt.

LĂ€roböcker har sedan folkskolans lĂ€sebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler Ă€mnen och fler upplagor Ă€n tidigare. Även i historieĂ€mnet har lĂ€roböckerna utvecklats och historien har genom Ă„ren tolkats och författats pĂ„ olika sĂ€tt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en lĂ€roplan att förhĂ„lla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men Ă€ven lĂ€roplanen har förĂ€ndrats i takt med skolans och samhĂ€llets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny lĂ€roplan att anpassa sig till, en anpassning som Ă€ven pĂ„verkar hur lĂ€roböckerna författas.

Rapporten Àr en kvalitativ studie dÀr nio idrottstrÀnare har intervjuats och syftet Àr att beskriva hur trÀnare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar pÄ idrottsutövandet. DÀrtill undersöka om trÀnarna Àr medvetna om föreningen har nÄgon alkoholpolicy att arbeta efter. MÄnga förvÀntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hÀlsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt dÀr förÀldrar ska kunna lÄta sina barn delta med förtroende. Det flesta trÀnare Àr medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

Beröring hör till mÀnniskans basala behov och skapar emotionellt och fysiskt vÀlbefinnande. Intresset för detta Àmne vÀcktes under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar. Upplevelsen av beröring Àr unik och olika för alla mÀnniskor. I bakgrunden tas begreppet ?beröring? upp samt ?kroppen och beröring?, ?beröring i omvÄrdnaden? och ?beröring i omvÄrdnadsrelationen? utifrÄn relevant litteratur.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr idag under stor förÀndring, driven av kraven pÄ en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, dÀr personalen samtidigt ska kunna bemöta förvÀntningar frÄn en alltmer upplyst patient. NÀr man lyfter fram kvalitetsfrÄgor kan vÄrdens brister och fördelar upptÀckas vilket kan leda till förbÀttringar och förÀndringar. Syftet med arbetet var att belysa problemomrÄdet patienttillfredsstÀllelse utifrÄn ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemomrÄdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsstÀllelse kan leda till en ökad kvalitet pÄ hÀlso- och sjukvÄrden.

Denna uppsats Àr skriven pÄ avancerad nivÄ inom socialt arbete. Dess syfte Àr att belysa turning points frÄn kriminalitet och utgÄr frÄn intervjuer med personer som tidigare haft en kriminell karriÀr. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskÀllor till upprÀtthÄllandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjÀlp av symbolisk interaktionism och teorier om stÀmpling, stigma och strain. Resultatet visar nÀtverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förÀndring.

Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

De flesta som arbetar pÄ en förskola kommer nÄgon gÄng att möta ett barn i sorg. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att fÄ insyn i hur beredskapen kan se ut pÄ förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger pÄ barns sorg efter dödsfall av nÀrstÄende. FrÄgestÀllningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv pÄ sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika omrÄdena nÀmns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrÄn detta anvÀnds semistrukturerade intervjuer.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete Àr att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska kÀnna motivation och lust för att lÀra sig lÀsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i Àmnet, huruvidapedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust eller inte. Forskarna Àr inte överensom huruvida pedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust, dÄ det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan pÄverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och lÀslust. Personliga semistruktureradeintervjuer anvÀndes för att samla kvalitativ data frÄn sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i nÄgon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde pÄverka barnets motivation ochlÀslust genom att sjÀlv vara positiva.