Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka vad yrkeslÀrare grundar sin bedömning och betygssÀttning pÄ i yrkesÀmnet, hur de vÀljer att dokumentera denna och Àven hur relevanta Skolverkets styrdokument Àr för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever att de gÄr efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gÀller. Fallstudien visar att det lÀggs stor vikt vid processen och att yrkeslÀrarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssÀttningen. De kriterier som yrkeslÀrarna gÄr efter pÄminner mycket om det som krÀvs ute i arbetslivet, det vill sÀga sjÀlvstÀndighet, problemlösningsbenÀgenhet och talang. NÀmnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets lÀroplan.

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning Är 2000 eller senare, göra ett projektarbete pÄ 100 poÀng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mÄl att alla elever efter avslutad utbildning bÄde ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielÀrare som en bra lÀroform dÀr elever som Àr motiverade inom ett Àmne eller omrÄde och inte stimuleras i andra Àmnen kan fÄ en chans att utvecklas.I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna fÄr i kursen ?Projektarbete 100 p? (PA1201) motsvarar de förvÀntningar som nÀringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treÄring yrkesutbildning bl.a.

MÄlen för gymnasieskolans lÀroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en nÄgot ödmjuk instÀllning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 Àr man mer rak pÄ sak, eleven förvÀntas kunna ett eller flera yrken nÀr de lÀmnat skolan. Kanske Àr det införandet av lÀrlingsutbildningen som givit författarna en större sjÀlvsÀkerhet om skolans förmÄga att producera yrkesmÀnniskor. Kan eleverna pÄ Handelsprogrammet ett eller flera yrken dÄ de avslutar sin treÄriga gymnasieutbildning och vad innebÀr det i sÄ fall att kunna yrket? BÄda frÄgorna Àr högst relevanta för den som utbildare pÄ ett yrkesprogram. Viktiga delar av vÄrt uppdrag som lÀrare handlar om att, efter lÀroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hÄllbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av skolledning samt undervisande lÀrare i NO- och SO-Àmnen vid tvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner i nordöstra SkÄne.Baltic 21E:s övergripande mÄl gÀller alla utbildningsnivÄer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, vÀrderingar och fÀrdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivÄer i samhÀllet för att skapa ett hÄllbart samhÀlle. Eleverna ska ocksÄ ha fÀrdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna nÄr likvÀrdiga kunskapsmÄl trots att de tvÄ skolorna bedriver undervisningen olika. LÀromedlen Àr samma eller i vart fall likartade och innehÄller de punkter Baltic 21E pekar pÄ.De anvÀnda lÀromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsstÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men Àmnena bör samordnas bÀttre. Begreppet hÄllbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, sÄ att den Àmnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lÀttare att förstÄ för eleverna..

Denna studie syftade till att undersöka om Typ A-beteende utvecklades och förstÀrktes i yrkeslivet eller om det utvecklades i ett tidigare skede före personen hade pÄbörjat sin utbildning och bara hade vaga förestÀllningar om vad som skulle krÀvas i yrkesrollen. Typ A-beteende förkortat TAB karakteriseras av ett antal olika personlighetsdrag ett av de mer framtrÀdande Àr att personen Àr extremt tÀvlingsinriktad och högpresterande. Urvalsramen omfattade tre yrkeskategorier i VÀstra Götalands lÀn. Deltagarna frÄn de tre yrkeskategorierna var 21 polismÀn 14 lÀrare och 16 ingenjörer. Deltagarna fick genomföra ett av författaren egenkomponerat test för denna undersökning.

VÄr upptÀcktsresa bygger pÄ att fÄ fram sÄ mycket information som möjligt om vad tyst kunskap Àr. Vi har intervjuat yrkesmÀn som besitter lÄng rutin frÄn bÄde vÄra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att sÀga om vad begreppet tyst kunskap innebÀr. Vi frÄgade Àven hur vi som lÀrare pÄ bÀsta sÀtt skall lÀra ut kunskap som Àr tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lÀra ut och sÀtta ord pÄ ett handlande som Àr svÄrt att sÀtta ord pÄ. Med vÄra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket Àr och hur man ser eller genomför ett jobb pÄ ett fackmannamÀssigt sÀtt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lÀra ut och att man skall berÀtta om den tysta kunskapen.

Howell, Eva (2009). Attityder och förvÀntningar bland lÀrare och elever pÄ en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet Àr att ge en bild av elevers och lÀrares instÀllning till varandra pÄ en yrkesförberedande skola men Àven att försöka skildra vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ bÄde lÀrare och elever.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Syftet med vÄrt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lÀrare, intresse av skolÀmnen och om lÀrandet utgÄtt ifrÄn deras kontext. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som besvarats av 34 pojkar. DÀrefter genomförde vi en gruppintervju bestÄende av fyra pojkar. Detta gjorde vi i LuleÄ kommun bland pojkar som gick tredje Äret pÄ en praktisk yrkesutbildning.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.