I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas pÄ en sÄdan utbildningsfilosofi.2. Att granska tvÄ koncept med tvÄ tillhörande program för att pÄvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkÀter.3. Att ta reda pÄ vad meningen med de tvÄ koncepten Àr, med hÀnsyn till vad respondenterna sÀger och med mina egna tankar och Äsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer och enkÀtundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkÀtundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lÀrande, teoretiskt lÀrande, praktiskt lÀrande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjÀlp av egna Äsikter och med hjÀlp av svar frÄn enkÀter, personliga intervjuer och ifrÄn övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med bÄda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att fÄ en skrÀddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.

I denna uppsats har kriminalvÄrdsutbildningen vid KriminalvÄrdens Utbildningsorganisation i Sverige samt kriminalvÄrdsutbildningen vid Kriminalomsorgens utdanningssenter i Norge undersökts och jÀmförts. Detta har gjorts i form av en kvalitativ intervjuundersökning dÀr utbildningsledare verksamma vid respektive utbildningsenhet samt en kriminalvÄrdare intervjuats. I uppsatsen undersöks och beskrivs hur respektive kriminalvÄrdsutbildning Àr upplagd och vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan den svenska och den norska kriminalvÄrdsutbildningen. Anpassnings- och utvecklingsinriktat lÀrandeperspektiv samt problembaserat lÀrande tas upp i relation till kriminalvÄrdsutbildningarnas upplÀgg. Vidare behandlas frÄgor kring vilken utbildning som behövs för att arbeta som kriminalvÄrdare samt vad studiens informanter anser om kriminalvÄrdsutbildningarna.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ fritidspedagogers syn pÄ sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de Àr förberedda inför den uppgiften, med fokus pÄ om de anser sig fÄtt tillrÀckligt frÄn sin utbildning eller frÄn skolan de arbetar pÄ. FrÄgestÀllningarna som behandlades Àr: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier anvÀnder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskÄren en gemensam strategi eller Àr den individuell frÄn pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet frÄn intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda pÄ arbetet med barn som har diagnosen ADHD frÄn sin skoltid.

The aim of this master?s thesis is to examine the information needs in the character subjects of the students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. I also examine from which sources the students get the information. I want to create a wider understanding of information seeking processes at a vocationally oriented programme. The main focus is the students? own thoughts and opinions about their information needs and information seeking processes.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet pÄ Arosdöttrarna. LÄgutbildade, invandrande kvinnor har lÀnge varit en utsatt grupp i samhÀllet, prÀglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohÀlsa. SamhÀllets insatser för integrering har inte varit tillrÀckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera Är utan nÄgon huvudsysselsÀttning utanför hemmet. SprÄkinlÀrning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sÀtt har varit att ge kvinnor verktyg för att frÀmja deras empowerment, det vill sÀga, förmÄgan att hantera exempelvis problem.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Att lÀmna skolan och ta steget ut i arbetslivet Àr en process som kan vara jobbig för mÄnga ungdomar. För eleverna pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program innebÀr denna process att de vid studenten kommer till ett vÀgskÀl; ett arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsÀttning pÄ en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program förbereder eleverna inför övergÄngen till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som dÄ kallades sinnesslöa. MÄlsÀttningen med undervisningen har sen dess fokuserat pÄ att göra eleverna sÄ sjÀlvstÀndiga som möjligt. Idag har gymnasiesÀrskolan en mÄlsÀttning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllet.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.