Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

Driving instructors education are since 2009 a comprehensive Yrkeshögskoleutbildning for three semesters of full-time study. This paper aims to shed light on what must and what can be included in a good Driving instructor education and proving a proposal for how this might look like. The goal is to create a new didactic approach to education. The result Is a ?ball didactic? approach to education.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmÀn för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrÄgor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, dÀr samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, dÀr de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rÀtt, dÄ de fÄr fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, pÄ problem inom skolans ÀmnesomrÄden.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Syftet Àr att synliggöra erfarenheter av det sprÄk som talas pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen inom tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasieskolan. Studien inriktar sig pÄ att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur sprÄket tillÀmpas pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgÄtt frÄn tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslÀrare och elever inom tvÄ av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anlÀggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att sprÄket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anstÀllningsbarhet.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbÀttrad anstÀllningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet ?Textil & Mode . GÀllande frÄgan om bedömningen av en sÄdan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats pÄ vilka krav och önskemÄl om kompetens som finns inom hantverks- och konfektionsbranschen idag men Àven i ett framtidsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt frÄn ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar pÄ att kraven för anstÀllningsbarhet inom den mer kvalificerade kÀrn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundlÀggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad SnöÄ lanthushÄllskola 1909-1989 var. För att undersöka detta anvÀndes tillgÀngligt arkivmaterial angÄende SnöÄ lanthushÄllsskola, framförallt verksamhetsberÀttelser och Ärsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushÄllet pÄ rÀtt sÀtt skulle göra sina mÀn till bÀttre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var lÀnge inriktad pÄ att utbilda kvinnor i lanthushÄllning men dÄ samhÀllets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad pÄ sjÀlvhushÄll och mer pÄ hushÄll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, Àven detta i samklang med samhÀllets behov.

I dagens samhÀlle stÄr allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anstÀllningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det Àr elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stÀmmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter frÄn frisörbranschen ansÄg att utbildning och arbetsklimatet pÄverkats av den rÄdande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur pÄverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och förstÄ hur killar i Ärskurs 3 pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram upplever sin situation som unga mÀn pÄ en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga mÀn i utbildning i allmÀnhet, unga mÀn pÄ omvÄrdnadsprogrammet, mÀn som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀttvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga mÀn som gÄr sista Äret pÄ omvÄrdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt Àr positiva till utbildningen, bÄde nÀr det gÀller derasupplevelser i klassrummet och pÄ fÀltet. Omgivningens instÀllning till valet av utbildning varierar, likasÄ har killarna delade Äsikter om vilka som fÄr störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om före detta elever som tog examen 2005 pÄ Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rÀtt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att anvÀnda i mitt forskningsarbete Àr att intervjua en klass bestÄende av 17 elever. Jag har stÀllt frÄgor betrÀffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med nÄgot annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar pÄ att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever sÄ rÀckte inte poÀngen till att komma in pÄ de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rÀtt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivÄbestÀmma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta omrÄde var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att vÀljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades anvÀnde sig avsÄvÀl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrÄn kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan pÄverkas av sÄvÀl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.