Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna ser pÄ barnlitteraturens roll inför barns lÀrande och utveckling i verksamheten pÄ förskolan. Vi har anvÀnt oss av intervjuer som insamlingsmetod och har intervjuat 10 respondenter frÄn olika förskolor i olika kommuner. Resultatet visar att barnlitteratur Àr viktig som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt att den Àr viktig för att barn ska kunna bearbeta vardagen samt för sprÄkutvecklingen. Detta resultat stÀmmer till stor del överens med den litteratur och forskning som finns kring barnlitteratur och vad den kan bidra med. Dock har vi hittat intressanta aspekter som visar att studien och litteraturen lÀgger tyngdpunkten vid olika delar gÀllande barnlitteraturens roll.

Syftet med denna studie Ă€r att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt till sagor och sprĂ„k undersöks, samt vilka konsekvenser det fĂ„r för barnets sprĂ„kliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan pĂ„ olika sĂ€tt frĂ€mjar barns sprĂ„kliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhĂ„lla sig till sagan och sprĂ„ket Ă€r av stor betydelse. Även vad lĂ€roplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens sprĂ„kutveckling.

BVC-sjuksköterskor i Sverige trĂ€ffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsĂ„r, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att frĂ€mja hĂ€lsa och förebygga ohĂ€lsa. Arbetet med att frĂ€mja hĂ€lsa kan pĂ„börjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Bristande samspel mellan förĂ€ldrar och barn under spĂ€dbarnstiden kan leda till bestĂ„ende negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbete för att underlĂ€tta trygg anknytning och gott samspel mellan spĂ€dbarn och förĂ€ldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Syftet med denna undersökning Àr att undersökaPedagogernas syn pÄ barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna Àr medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning pÄ naturmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes pÄ fem olika förskolor med sex olika pedagoger, bÄde förskollÀrare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade pÄ 1-3 Ärs avdelning, dÄ detta var vald Äldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgÄr att pedagogerna Àr ute i naturen olika mycket och detta beror pÄ olika faktorer. Det Àr dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se nÄgra nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna Àr till viss del medvetna om forskningen kring Àmnet, men de anser att medvetenheten Àr olika frÄn pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien Àr att pedagogerna Àr medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om tvÄ förskolors verksamhet. PrimÀrt fokus Àr pÄ barns sprÄk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vÄr praktik pÄ var och en av förskolorna. Under utbildningens gÄng har vi flera gÄnger diskuterat vÄra erfarenheter frÄn vÄra respektive praktikplatser gÀllande verksamhetens upplÀgg.

LÀrares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur förskollÀrare pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Detta för att belysa om det har nÄgon betydelse vilken pedagogisk inriktning lÀraren arbetar inom eller uppfattningarna Àr desamma. Vad har lÀrarna pÄ de olika förskolorna för uppfattning nÀr det gÀller: A. Lekens egenvÀrde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lÀrande? Leken har blivit ett stort och intressant Àmne, bÄde inom forskningen och inom lÀraryrket. I lÀroplanen har leken fÄtt en stor plats, vilket innebÀr att lÀrarna fÄr mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt sprÄk.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste de lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning Àr att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte Àr fokus för oss. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, pÄ Ätta olika förskolor för att undersöka detta.

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.

BakgrundPortfolio anvÀnds för att synliggöra barns lÀrande och utveckling för barn, förskollÀrare och förÀldrar. Portfolion Àr ett hjÀlpmedel för att kunna följa barns lÀrandeprocess. Genom samspel med förskollÀraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion fÄ syn pÄ sitt eget lÀrande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lÀrande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats.