Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning vÀxt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rÀttigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvÀrlden ligger som grund för hur mÀnniskan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar ocksÄ hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken pÄverkan de anser att inflytande har pÄ barns utveckling och lÀrande, samt hur de menar att barn förstÄr att de har inflytande.METOD:Studien Àr kvalitativ, första frÄgestÀllningen utgÄr frÄn fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativ analys.

BAKGRUND: Inledningsvis ges lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagoger förri tiden sÄg pÄ rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, sprÄk och sjÀlvkÀnsla samt vadforskningen sÀger om rörelselekens betydelse. DÀrefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hÀlsa.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka nio förskollÀrares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi Àven ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt Àr en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? Àr den villkorad av de vuxna?- FörskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.VÄrterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollÀrare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns fÄ studier avseende förskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien Àr kvalitativ med en innehÄllsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfrÄga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollÀrare.

VÄrt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om lÀsning och skrivning, dÀr vi utgick frÄn frÄgestÀllningarna varför, hur och nÀr. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i Ärskurs tvÄ i en skola i KalmaromrÄdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lÀra sig lÀsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de lÀste och skrev bÄde hemma och i skolan, dock skiljde det sig Ät vad gÀller mÀngden lÀsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde Àven ses i vad de skrev om, beroende pÄ om de var hemma eller i skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillÀmpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning anvÀnde vi oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor dÀr 25 respondenter frÄn tvÄ olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör anvÀndas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet fÄr möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var ocksÄ överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling dÄ barnen kan stÀrka flera olika förmÄgor som till exempel det sociala samspelet.

Med vÄr studie har vi som mening att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska lÀrandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad Àr FörskollÀrarnas intentioner nÀr de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrÄn barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan pÄverkar barnens lÀrande och utveckling via hur rummen Àr möblerade samt materialtillgÄngens tillgÀnglighet Àr. VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ studie dÀr kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer anvÀnds för att fÄ underlag till studien, ifrÄn tre förskolor. VÄr studie visade de olika FörskollÀrarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglÀdje och vilken innebörd rörelseglÀdje har för dem. Ur ett hÀlsoperspektiv Àr det viktigt att mÀnniskan Àr fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse Àr att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berÀttat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglÀdje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingÄtt i ett hÀlsoprojekt pÄ högskolan i Halmstad.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

Syftet med studien Àr att genom samtal med barn i förskolan och med hjÀlp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhÄllande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien anvÀnde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4?5 Är frÄn tvÄ olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och fÄ tillgÄng till rofyllda platser.

Demokrati, dÀr barns inflytande och delaktighet Àr en viktig del, genomsyrar lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet, en annan att det krÀvs att barn redan i förskolan fÄr möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger som medvetet sÀger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser pÄ barns möjligheter att ocksÄ göra det. Hur vÀl stÀmmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar pÄ ovanstÄende har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn pÄ samma förskoleavdelning.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollÀrares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frÄgestÀllningar som stÀlldes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollÀrare att en konflikt mellan barn karaktÀriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollÀrare att barn anvÀnder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrÄn en grupp förskollÀrares uppfattningar?Resultatet av studien visade pÄ mÄnga olika uppfattningar om vad som Àr en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollÀrarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende pÄ vilken typ av konflikt det Àr, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjÀlp i konflikthanteringen. Det finns mÄnga likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter sÄsom synen pÄ hur barn agerar under konflikter kan Äterfinnas i tidigare forskning.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver ocksĂ„ hur och pĂ„ vilket sĂ€tt utevistelsen Ă€r viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fram nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattningar om barns utelek pĂ„ förskolor med och utan förskolegĂ„rd.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju anvĂ€nts för att fĂ„ fram förskollĂ€rarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollĂ€rare frĂ„n fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskollĂ€raren arbetar pĂ„ en för-skola med egen gĂ„rd eller utan gĂ„rd uppfattar de barns utelek pĂ„ liknande sĂ€tt. Exempelvis sĂ„ förekommer samma slags lekar pĂ„ alla förskolor.

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör Àven förstyrdokument och tidigare forskning. OmrÄden som tas upp i tidigare forskning Àr barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för vÄr undersökning Àr följande:? PÄ vilket sÀtt resonerar pedagoger kring barns olikheter?? PÄ vilket sÀtt upplever pedagoger att de tar tillvara pÄ barns olikheter?MetodI undersökningen har vi anvÀnt oss av intervju som redskap.