Syftet med studien var att jÀmföra nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar pÄ tre olika förskolor med olika ÄlderssammansÀttningar. Materialet analyserades utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssÀtt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens Älder och utvecklingsnivÄ skapar möjligheter för det egna arbetssÀttet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lÀrande och utveckling var att barn lÀr av att vara tillsammans samt att gruppsammansÀttningen utgör möjligheter för barnens lÀrande.

Syftet med studien Àr att se vad barn har för uppfattningar om mÀnniskokroppen och hur ser vi ut pÄ insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjÀrtat fungerar. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lÀr sig beror pÄ intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig Àn hjÀrtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrÄn barnens intresse vill ocksÄ barnen lÀra sig..

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstÄ barns uppfattningar av att lÀra sig att lÀsa och skriva. I vÄr vetenskapliga förankring beskriver vi dessa tvÄ perspektiv. Intervjustudien Àr fenomenografiskt inspirerad, vilket innebÀr att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vÄrt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt Ätta barn som gick i förskoleklass och i skolÄr 1 eller 2. För att kunna besvara vÄra forskningsfrÄgor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.VÄrt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lÀr sig att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig bokstÀver, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig olika regler, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀsa, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig bokstÀver samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig olika regler.Dessutom visar vÄrt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lÀr dem att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa pÄ egen hand samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstÄ barnens uppfattningar utifrÄn ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fenomenet utomhusvistelse uppfattas av barn i förskolan. Vidare undersöks barnens uppfattningar av pedagogernas roll under utomhusvistelsen. Studien beskriver skilda sÀtt att erfara nÄgot ? variationen i kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen dÀr varje uppfattning Àr lika viktig. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts dÀr sammanlagt 15 barnintervjuer pÄ tvÄ olika förskolor i södra Sverige har genomförts.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrÄn litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhÀllet. Barnen orienterar sig med hjÀlp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare pÄ. Barnen har i flera fall besökt sina förÀldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört förÀldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka sexÄringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien anvÀnds en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju anvÀnds som redskap för att pÄ ett mer djupgÄende sÀtt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrÄn önskan om att sexÄringarnas uppfattningar skulle vara i centrum.

Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter. Syftet var Àven att belysa fysisk aktivitet och motion som en frÄga om hÀlsa och lÀrande. Studien gjordes för att undersöka hur förÀldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hÀlsokontext samt att se hur förÀldrar som en del i barns lÀrande kan pÄverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrÄgor.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute pÄ skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn pÄ fenomenet mobbning. HÀr lyfter vi Àven fram fyra olika perspektiv som vi anvÀnder i vÄrt analysarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstÄr och hur man kan stÀvja det. Barns perspektiv Àr betydelsefullt i vÄrt arbete dÄ det Àr barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vÄr studie.Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats dÀr vi intervjuade Ätta grupper med tre tioÄriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkÀt innehÄllande tre frÄgor.

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning Àr att barn i dagens samhÀlle Àr mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan strÀva mot att barn görs medvetna om vikten av god hÀlsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition pÄ begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen pÄ förskolan och om de anser att det Àr viktigt med rörelse. Fjorton femÄriga barn intervjuades enskilt dÀr intervjun försöktes göras som ett samtal.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek pÄ förskolan. Vi vill Àven fÄ en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn pÄ barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsÀtt pÄ lek. Vi belyser Àven forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhÄller och Àr medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhÄllningssÀtt till barns lek. Metoddelen bygger pÄ intervjuer med sex förskollÀrare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att förskollÀrarnas genomgÄende tankar kring lek Àr att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lÀrande. FörskollÀrarna betonar ocksÄ att den sociala och sprÄkliga kompetensen utgör den största delen av lÀrandet i leken. Tids- och utrymmesmÀssigt Àr leken prioriterad, men att det ÀndÄ förekommer skillnader som beror pÄ tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i Äk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lÀrande. Tidigare forskning visar att leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnÄendemÄl. Studien baseras pÄ en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig pÄ undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse Àr viktigt och i observationerna har den Àven visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehÄlla koncentrationen under lektionstid.