Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Arbetet handlar om fyra - femåriga barns tankar om skriftspråket. Vi lyfter fram vikten av att förstå och stödja barnens intresse för skriftspråket. Forskning visar på att barn i denna ålder har ett intresse av att skriva och ofta kan lära sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lär sig språket. Både det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Bakgrund: Lumbalpunktion är en av de mest ångestladdade procedurer barn kan genomgå. Den vanligaste indikationen för lumbalpunktion är misstanke om neuroborrelios. Åldersanpassad information, delaktiga föräldrar och smärtlindring är viktiga faktorer vid lumbalpunktion på barn.Syfte: Detta arbete syftade till att undersöka hur barn i åldrarna 6-18 år skattar smärta och oro vid lumbalpunktion, samt att studera om samband finns mellan oro- och smärtskattning och använd anestesimetod. Ett vidare syfte är att studera hur sjuksköterskor kan stötta barnen så att de får en bra upplevelse av lumbalpunktion.Metod: Studien är uppdelad i en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie, där enkäter delades ut till barn i åldrarna 6-18 år som genomgått lumbalpunktion och en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där fyra sjuksköterskor med erfarenhet inom pediatrisk vård intervjuats.Resultat: Sammanlagt 12 enkäter samlades in. Resultatet visar att tre deltagare fick samma läkemedelskombination, sammanlagt blev det tio olika läkemedelskombinationer.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och använder sig av de erfarenheter som de har från dagens samhälle. Studien syftar till att beskriva och närmare förstå hur de samhälleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. Frågeställningarna som studien vilar på är: På vilket sätt speglar sig barns samhälleliga erfarenheter i förskolans dockrum? På vilket sätt ser lärarna att barns erfarenheter av genus återspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lärare på två olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och Hägglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

Introduktion. Föreliggande studie har redogjort för studenters uppfattning om stalkning i kontexten där gärningspersonen är främmande för offret. Stalkning som fenomen är så pass omfattande att det diskuteras i termen om ett eventuellt folkhälsoproblem. Då det är ett tämligen outforskat område i Sverige finns få studier gjorda kring allmänhetens uppfattning av stalkning. Studiens syfte var att undersöka huruvida studenters uppfattning om stalkning skiljde sig åt beroende på om de tilldelats ett stalkningsscenario med ett idealiskt eller ett neutralt offer.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur flanosagan som berättarform kan utveckla barns lärprocesser. Syftet är vidare att försöka förstå om flanosagans unika egenskaper kan påverka barns kommunikation och lärande. Frågeställningarna som ligger till grund för det här arbetet är:*Hur ser förskollärare på vilka kvalitéer flanosagan har som berättarform?*Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?* Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?Frågeställningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frågor för att ta reda på förskollärarens syn på vad flanosagor ger för lärande. Intervjuer gjordes på tre förskolor på landet med åtta olika lärare.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och analysera hur barn reagerar på sexuella övergrepp med fördjupning i om det förekommer könsspecifika reaktioner. Fokus ligger på barns reaktioner under barndomen utan någon redogörelse för långtidseffekter i vuxen ålder. Barns reaktioner förklaras utifrån psykodynamisk teori, objektrelationsteori, anknytningsteori samt könsrollsutvecklingen hos pojkar och flickor. Frågeställningarna var: Vilka symtom och beteendestörningar uppvisar sexuellt utsatta barn? Förekommer könsspecifika skillnader? En slutsats som kan dras är att det inte finns några karakteristiska symtom eller beteendestörningar som är specifika vid den sexuella övergreppsproblematiken.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär.

Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.

Syftet för vår studie var att förstå barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att få tillgång till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och känslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade då de skapade, byggde eller konstruerade något, men också då de klädde ut sig, dansade eller när det kom gäster.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns självkänsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vårterminen 2003 i Luleå och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 år gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien användes enkät och gruppintervju.