Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?? Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

Organisationer tillämpar ekonomistyrning för att öka verksamhetens lönsamhet ochproduktivitet genom att påverka anställdas beteende i en bestämd riktning. Till följd avorganisationers komplexitet löper det dock en risk att intentionen med styrsystem inte ligger ilinje med hur det uppfattas av användaren. Denna studie ämnar därför till att fastställahuruvida en organisations styrsystem uppfattas som möjliggörande alternativt begränsande föranvändaren. Användares uppfattning besvaras dels generellt, dels genom att studera hurvariablerna anställningstid, ålder och chefsnivå har en inverkan på användarens uppfattning.Studien syftar även till att redogöra för möjliga förklaringar till funna samband.Denna studie och dess teorimodell utgår från Adler och Borys (1996) forskning som hardiskuterat formaliserings utformning i termerna möjliggörande och begränsande.Användarens uppfattning mäts genom att fokusera på användarens effektivitet, dessinställning, dess utrymme för innovation, dess mål i korrelation till organisationens mål samtdess motivation.En avgränsning har gjorts till anställda med chefsbefattning på ett fallföretag, Trafikverket.Insamling av data har skett genom en enkätundersökning. Bivariat analys har i sin turtillämpats för att finna korrelationer mellan den beroende variabeln, uppfattning, och deoberoende variablerna, anställningstid, ålder respektive chefsnivå.Analysen diskuterar det empiriska materialet sammanställt utifrån respondenters svar.Resultatet av studien visar att majoriteten av användarna uppfattar organisationens styrsystemsom möjliggörande.

I denna studie har vi valt att granska hur förskollärare respektive lärare uppfattar drama som metod, deras val eller bortval av detta arbetssätt samt hur drama kombineras med barns och elevers språkutveckling. Kvalitativa respondentintervjuer är det metodval som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar. Resultaten har sedan bearbetats genom Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas och lärarnas synsätt på drama.     Slutsatsen som baseras på den insamlade datan är att förskollärare har en bredare uppfattning på drama som metod medan lärarna i större utsträckning uppfattar drama som teater. Dock är samtliga av Sternudds perspektiv representerade av båda verksamhetsformerna där förskollärare och lärares uttalanden i viss mån kan sammankopplas med flera av perspektiven..

Syftet med arbetet har varit att få en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med ämnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkäter där 16 pedagoger på fyra förskolor har deltagit. Enkäterna har samlats in genom fysiska träffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har främst fokus på ämnet kring barn med koncentrationssvårigheter där slutsatsen visar att det är viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag är medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer på att ta vara på barnens spontana infall med rörelse än att ha en bestämd dag och aktivitet..

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?.

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat.

Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen.Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka.Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens.

Vägverket grundar sitt arbete om barns säkerhet i trafiken på en barnkonvention utarbetat av FN. I konventionen står det att barns bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som myndigheter och offentliga organisationer vidtar och som rör barn. På uppdrag av Vägverket Region Norr har vi upprättat en visualiseringsmiljö som kan användas för att analysera en befintlig eller planerad trafiklösning. Syftet med arbetet var att undersöka vad som krävs för att med hjälp av GIS-verktyg, utifrån barns synvinkel, bygga upp en 3D modell över en trafiksituation. Vi har undersökt två programvaror, ERDAS Imagine VirtualGIS och ArcView 3D Analyst, och kommit fram till att ERDAS Imagine VirtualGIS lämpar sig bäst för att bygga upp en 3D modell utifrån våra krav.

Undersökningens syfte är att diskutera hur barn och förskollärare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet är även att se om barnens och förskollärarnas åsikter stämmer överens med varandra. Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollärare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollärare anser kring varför ett stökigt beteende uppstår? ? Har de olika miljöerna på förskolan en påverkan på stökigheten och vad tror i så fall barn och förskollärare är bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer ägt rum på en förskola, där 16 barn och två förskollärare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv är slutsatserna i undersökningen..

Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas syn på modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse i de utvalda tvåspråkiga klasserna från två olika skolor. Jag vill även belysa pedagogernas arbetssätt när det gäller att utveckla flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frågeställningar. Jag använde mig av en kvalitativ metod i form av åtta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna är fem modersmålslärare och tre svenskklasslärare.