De flesta barn tycker om att spela spel av olika slag, dessutom finns det mycket matematikoch många lärtillfällen i spelen. Vi vill genom detta examensarbete belysa hur tärningsspelkan användas för att stärka barns taluppfattning med hjälp av tärningens talbilder.Tärningen består av olika talbilder där prickarna ligger i ett visst mönster. Att barn kan semönster är viktigt för att de ska kunna utveckla sina kunskaper om tal.Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om vilka möjligheter till lärande somtärningsspel kan ha för barns förståelse av tärningens talbild samt vilken matematikförskolebarn använder då de spelar spel. Undersökningen bygger på observationer av tolvbarn i åldrarna fyra till sex år och utfördes på en förskola och i en förskoleklass. Barnen harobserverats utifrån ett i förhand utarbetat observationsschema.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Arbetet handlar om fyra - femåriga barns tankar om skriftspråket. Vi lyfter fram vikten av att förstå och stödja barnens intresse för skriftspråket. Forskning visar på att barn i denna ålder har ett intresse av att skriva och ofta kan lära sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lär sig språket. Både det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och använder sig av de erfarenheter som de har från dagens samhälle. Studien syftar till att beskriva och närmare förstå hur de samhälleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. Frågeställningarna som studien vilar på är: På vilket sätt speglar sig barns samhälleliga erfarenheter i förskolans dockrum? På vilket sätt ser lärarna att barns erfarenheter av genus återspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lärare på två olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och Hägglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur flanosagan som berättarform kan utveckla barns lärprocesser. Syftet är vidare att försöka förstå om flanosagans unika egenskaper kan påverka barns kommunikation och lärande. Frågeställningarna som ligger till grund för det här arbetet är:*Hur ser förskollärare på vilka kvalitéer flanosagan har som berättarform?*Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?* Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?Frågeställningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frågor för att ta reda på förskollärarens syn på vad flanosagor ger för lärande. Intervjuer gjordes på tre förskolor på landet med åtta olika lärare.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och analysera hur barn reagerar på sexuella övergrepp med fördjupning i om det förekommer könsspecifika reaktioner. Fokus ligger på barns reaktioner under barndomen utan någon redogörelse för långtidseffekter i vuxen ålder. Barns reaktioner förklaras utifrån psykodynamisk teori, objektrelationsteori, anknytningsteori samt könsrollsutvecklingen hos pojkar och flickor. Frågeställningarna var: Vilka symtom och beteendestörningar uppvisar sexuellt utsatta barn? Förekommer könsspecifika skillnader? En slutsats som kan dras är att det inte finns några karakteristiska symtom eller beteendestörningar som är specifika vid den sexuella övergreppsproblematiken.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.

Syftet för vår studie var att förstå barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att få tillgång till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och känslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade då de skapade, byggde eller konstruerade något, men också då de klädde ut sig, dansade eller när det kom gäster.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns självkänsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vårterminen 2003 i Luleå och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 år gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien användes enkät och gruppintervju.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?? Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?.