Sök:

Sökresultat:

5515 Uppsatser om Barns röst - Sida 45 av 368

Uterummets vara eller inte vara : om förskolors utomhusvistelse

Syfte med detta examensarbete Àr att undersöka vad pedagoger (d.v.s. utbildade förskollÀrare) anser om uterummets betydelse för barns utveckling och inlÀrningsförmÄga. Vi har Àven valt att undersöka hur barn lÀr sig. Detta för att vi ska fÄ en tydlighet gentemot hur barns inlÀrning pÄverkas av utomhusvistelse.Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr, baserad pÄ intervjuer med sex pedagoger verksamma i förskolan.Resultatet i studien visar att det Àr viktigt att barn fÄr vistas i utemiljön som ett komplement till att vara inne. Detta pÄ grund av att utemiljön erbjuder sÄ mycket som man kan anvÀnda sig av i inlÀrningen..

Barns lÀrande genom lek : en studie om pedagogers syn pÄ lek för barns lÀrande

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Samlingen i förskolan tradition eller lÀrande i fokus ? vad sÀger förskollÀrarna?

BAKGRUND: Samlingen pÄ förskolan har funnits med sedan lÄng tid tillbaka. Det Àr en aktivitetsom verkar ha en sjÀlvklar plats bland förskolans rutiner. Vi Àr intresserade av hur förskollÀrarnamenar att samlingen bidrar till barns lÀrande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehÄll och syfte. Bakgrunden innehÄller ocksÄ en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi anvÀnder i vÄr tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollÀrarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehÄll, gruppens betydelse, barns lÀrande, barns inflytande och delaktighet ochlÀroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ metod, som redskap anvÀnde viintervju och vi startade med en öppen frÄga.

Den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande: En studie av fem förskollÀrares uppfattningar

Syftet med vÄr studie var att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande i förskolan. Med inspiration frÄn fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande? Resultatet pÄvisar att den fysiska inomhusmiljön Àr en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen sÄ tas utgÄngspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Instrumentalmusik som medierande verktyg i förskolan : Instrumentalmusik som strategi för att frÀmja barns sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagogerna medvetet stödjer förskolebarns sprÄkutveckling genom att aktivera barnens koncentrationsförmÄga med hjÀlp av instrumentalmusik. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning via internet bland pedagoger inom förskolan.  Resultatet frÄn undersökningen visar att instrumentalmusik enligt pedagogerna kan anvÀndas för att stÀrka barns koncentrationsförmÄga, samt att de anser att koncentrationsförmÄgan i sin tur har positiv inverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Dock tyder resultatet pÄ att inte alla respondenter gör den kopplingen hela vÀgen. De flesta ser sambandet mellan instrumentalmusik och koncentration respektive mellan koncentration och sprÄkutveckling, men de kopplar inte ihop alla tre komponenterna.

MÖTEN MED SVENSK SKOLA : ThailĂ€ndska barns erfarenheter frĂ„n den svenska skolan och interkulturell pedagogik

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

ATT SE MÖJLIGHETERNA : En studie om barns koncentrationssvĂ„righeter inom Reggio Emilia

KoncentrationssvÄrigheter Àr nÄgot som förskollÀrare bör ha kÀnnedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En pedagogisk filosofi som Àr aktuell Àr Reggio Emilia. DÀrför var syftet med studien att ta reda hur förskollÀrare pÄ fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, sÀger sig arbeta med och förhÄlla sig till barns koncentrationssvÄrigheter. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frÄgor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollÀrare som alla arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor.

Mys i kuddrummet : En intervjustudie om hur ett verksamt arbetslag med förskollÀrare ser pÄ barns sexualitet

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollÀrare har pÄ temat barns sexualitet. Studiens huvudfrÄgor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan Àr om barns sexualitet, hur förskollÀrarna reflekterar och agerar kring Àmnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrÄgorna var vilket utrymme barns sexualitet fÄr i vardagen pÄ förskolan. Den tidigare forskningen Àr överens om att barns sexualitet lÀnge varit tabubelagt och inget som förskollÀrare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen Àr Àven överens om att det Àr viktigt för förskollÀrare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att anvÀnda ord och begrepp som Àr lÀtt för barnen att förstÄ för att göra barnens sexualitet synlig och bekrÀftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag bestÄr av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollÀrare.

?Nej, den ?r min!?

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Bidrar portfolio till barns förstÄelse för sitt eget lÀrande?

Som blivande pedagoger inom förskolan fanns ett stort intresse att undersöka om portfolio bidrar till barns förstÄelse för sitt eget lÀrande. Vi har samlat information frÄn olika kÀllor men Àven anvÀnt den kvalitativa metoden intervjuer dÀr barn i femÄrsÄldern har deltagit. VÄr slutsats efter denna studie Àr att barnen till viss del förstÄr och ser sitt eget lÀrande med hjÀlp av portfolio som verktyg. Barnen tycker att det Àr roligt att spara teckningar och foton för att kunna se tillbaka. UtifrÄn litteraturen vi studerat och de resultat vi fÄtt anser vi att arbetet med portfolio Àr nÄgot som har stor potential att synliggöra barns lÀrande och dÀrigenom skapa en förstÄelse för detta.

?NÀr jag inte fÄr vara med blir jag ledsen. Det kÀnns ensamt och dÄligt.? : En rapport om förskolebarns kÀnslor och tankar kring samspel och eventuella konflikter

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter Àr en del av vardagen i förskolan. VÄrt syfte med denna rapport Àr att fÄ en insikt i fyra-femÄriga barns tankar och kÀnslor kring eventuella konflikter pÄ förskolan samt deras hantering av dessa. I vÄrt intresse finns Àven ett visst genusperspektiv; som hÀr innefattas av att eventuellt upptÀcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten bestÄr av en forskningsbakgrund dÀr författare och forskare, specialiserade inom omrÄdet, ger sin uppfattning kring Àmnet. Med tanke pÄ betydelsen av sampel mellan barn och fokus pÄ barns kÀnslor och tankar i denna rapport, Àr det sociokulturella perspektivet lÀmpligt som utgÄngspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmÄgan, förmÄga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Barns inflytande i förskolan : FörskollÀrarens didaktiska val

The aim of the current study was to examine the radical right-wing sympathizers in Sweden. To fulfill this aim, a quantitative case study on Sweden Democrats sympathizers was conducted. More specifically, this study has examined socio-economic backgrounds and political attitudes of the Sweden Democrat sympathizers. The results show that sympathizers of Sweden Democrats are higher among younger people and men. The results also show a higher support for Sweden Democrats among people with lower education and low income that also live in small towns and in the countryside.

Empati i förskolans vardag - En kvalitativ studie om hur pedagoger stödjer barns utveckling av empati

Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmÄgan att sÀtta sig in i en annan mÀnniskas situation, genom att kÀnna igen kÀnslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmÄga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling Àr det viktigt att personalen ger stöd i de kÀnslomÀssiga situationer som sker pÄ förskolan. Det Àr ocksÄ viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra mÀnniskor.

Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie pÄ nationell, regional och kommunal nivÄ

Uppsatsens mÄl Àr att beskriva planeringsmetoder och arbetssÀtt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha mÄnga olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rÀtt att uttrycka sina Äsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsÀttet kan planering för barn bÄde innebÀra metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men ocksÄ metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hÀnsyn till. Planering för barn skapas pÄ olika nivÄer i samhÀllet.

Är utomhus barnens arena? : En studie om nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattning av utomhuspedagogik som pedagogisk arena för barns lĂ€rande

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->