M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn på barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vår studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria lek. Underfrågor som vi har använt som hjälp till vår studie är: Hur ser pedagogerna på barnens fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av både intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vår studie består av tre pedagoger, en förskollärare, två barnskötare samt barnen på den valda avdelningen. Syftet med studien är att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen på den valda avdelningen. Vi har med hjälp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stämmer överens med deras handlingar, detta främst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vår studie är att de tre pedagogernas syn på barnens lek är av stor betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek på barnens villkor. Under studiens gång visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istället för att inta en roll och delta i leken på barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhållningssätt, pedagoger, utveckling..

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät.