AbstraktVi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem föräldrapar som delat nästintill lika på föräldraledigheten. Fokus har legat på papporna och vårt syfte var att försöka förstå vad som motiverat dessa pappor till att vara hemma med sina barn i lika stor utsträckning som mammorna. Vi ville även se om det verkligen är så svårt att dela lika på föräldraledigheten som det ofta sägs vara, samt inspirera fler föräldrar till att dela lika. Intervjuerna presenteras i uppsatsen som livsberättelser och i analysen reflekterar vi kring dessa med hjälp av utvalda teorier och begrepp, bland annat Giddens: rena förhållanden och Beck och Beck-Gernsheim: första och andra moderniteten. Vårt resultat visar att det är flera faktorer som motiverat papporna till att ta ut sin del av föräldraledigheten, den främsta är pappans och mammans gemensamma vilja att dela lika och att skapa en nära relation till sitt barn..

Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod används bland annat för att hjälpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ självuppfattning, genom att leka i närvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmässa kan få dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda på om det går att hjälpa dessa barn med lekarbete. Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmässobarn i åldern 4-7 år samt om lekpedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhållningssätt. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lekpedagoger. Studien visar att lekarbete är stödjande för barn i åldern 4-7 år som upplevt föräldrars skilsmässa. Barnet kan i lekarbete skapa förståelse och få ordning på sina tankar. Lekpedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmärksamhet..

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar i förskolan. Forskningsfrågor är: Vilka barn kan anses vara i behov av särskilt stöd enligt förskolelärarna? Hur upplever förskolelärarna kontakten med vårdnadshavare och specialpedagog? Detta är en kvalitativ studie som är grundad på kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer både på hur förskolelärarna definierar barn i behov av särskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelärarna har av vårdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras är att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men känner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare. En annan slutsats som kan dras är att läroplanen ställer stora krav på förskolan och dess anställda förskolelärare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvårigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och två män, intervjuades. De hade alla erfarenhet av både musik och barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades på ett hermeneutiskt sätt.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Förskolans läroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssätt är en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lärande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv på lärande genom just denna undervisningsform. Syftet är att undersöka lärande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-åringar i förskolan. Undersökningen är kvalitativ till följd av att avsikten är att få en fördjupad förståelse för lärande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteori utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är en sjukdom av långvarigt tillstånd och har generellt en långsam utveckling. När ett barn diagnostiseras med en kronisk sjukdom upplever föräldrar att deras livsvärld förändras. Föräldrar till ett barn med kronisk sjukdom måste göra omfattande försök att anpassa sig till de nya omständigheterna.Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med kronisk sjukdom.Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.Resultat: När barnet blev diagnostiserat med en kronisk sjukdom upplevde föräldrar emotionell chock. Behandlingen kring barnets sjukdom upplevdes som svår att hantera i början men med tiden blev det lättare. Vardagen blev sig inte lik och familjerelationer förändrades.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrån tre lärares och en socialsekreterares perspektiv söka en förståelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten. Syftet besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhållande till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kände till alla tecken på att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som påverkar om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten inte är tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptäcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behövs göras mer tydligt. Att lärarna behöver få mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan påverka lärares anmälningsbenägenhet..

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frågeställningar som låg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? På vilka skilda sätt uppfattar nämnda pedagoger den erhållna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar på kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgår att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd och Marte Meo handledning.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem bland barn och ungdomar vilket leder till ökad risk för följdsjukdomar och övervikt senare i livet. Skolsköterskor ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet i skolan och verka för sunda levnadsvanor. Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelser av att samtala om livsstilförändringar med föräldrar till överviktiga och feta barn. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio skolsköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet.I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur.