Amningen under första veckan efter förlossningen Àr för bÄde mor och barn en ny och skör process. Amning innebÀr för modern att hon kan ge sitt barn nÀringsrik och vÀlanpassad mjölk men ocksÄ nÀrhet och kÀrlek. För barnet Àr amning och bröstmjölk nÄgonting som betyder överlevnad och nÀrhet. Sverige har internationellt sett en hög amningsfrekvens under barnets första halvÄr. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror frÄn Är 2002.

Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

VÄr studie har sin grund i den komplexitet som rÄder kring uppmÀrksammandet och anmÀlanav barn som far illa. Syftet med vÄr studie har varit att öka vÄr förstÄelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjÀnst kan ha för ett tidigt uppmÀrksammande av barn sommisstÀnks fara illa. Vi har genom att intervjua lÀrare/förskollÀrare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vÄr förstÄelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmÀrksammandet av barn som misstÀnks fara illa. IvÄr analys har vi anvÀnt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers pÄverkan pÄ samverkan. VÄr studie kan inte klarlÀgga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utstrÀckning uppmÀrksammats viaanmÀlningar.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hĂ€lsa. Enligt WHO sĂ„ har övervikten fördubblats i Europa under de senaste Ă„rtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar Ă€n av svĂ€lt. Även i Sverige sĂ„ har övervikt ökat och fler barn vĂ€ljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt anstrĂ€ngning.Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hĂ€lsa hos barn i allmĂ€nhet. Syftet med studien var Ă€ven att skapa en systematiserad bild av relevant forskning.13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och nĂ€rmare genomgĂ„ng av innehĂ„llet.Resultatet visade att de flesta artiklar hĂ€vdar att barn inte Ă€r tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva pĂ„ förskolor och skolor. Fler barn vĂ€ljer att Ă€gna sig Ă„t lugnare aktiviteter Ă€n fysiskt krĂ€vande lekar.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Ambulanssjuksköterskor stĂ€lls dagligen i sin profession inför bĂ„de akuta och icke akuta situationer som kan vara psykiskt och fysiskt krĂ€vande. Tidigare studier visar att en av de mest kĂ€nslomĂ€ssigt krĂ€vande situationer som ambulanssjuksköterskorna kan möta Ă€r de larm som involverar barn. Ambulanssjuksköterskor med utbildning i omvĂ„rdnad och medicinsk kompetens Ă€r ofta de som först anlĂ€nder till det sjuka eller skadade barnet. Syftet med detta examensarbete var att genom semistrukturerade intervjuer beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vĂ„rda akut sjuka och skadade barn. Åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys.

Forskning visar att mÀnniskor huvudsakligen Äterger starkt emotionellt laddade hÀndelser vÀl. Information och detaljer runt omkring hÀndelsen har dock visat sig vara betydligt svÄrare att rapportera, jÀmfört med centrala detaljer som Àr kritiska för den kÀnslomÀssiga upplevelsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekter av emotionell arousal betrÀffande minne för central respektive perifer detaljinformation. Hypotesen var att negativt kÀnsloladdad information pÄverkar minnet positivt betrÀffande centrala detaljer, men negativt för perifera detaljer. TvÄ experiment utfördes, dÀr kontrollgruppen i bÄda experimenten förevisades 15 neutrala fÀrgbilder förestÀllande vardagliga situationer.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

År 2003 reviderades LĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barnens förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn pĂ„ hur motorisk fĂ€rdighet pĂ„verkar barnets lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gĂ€llande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns lĂ€s- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhĂ„ller sig till barns motorik i relation till lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen pĂ„ betydelsen av motorisk trĂ€ning för barns lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.Alla tre ansĂ„g att motoriken i nĂ„gon form hade betydelse, men i vilken utstrĂ€ckning dĂ€r gick informanternas Ă„sikter isĂ€r..

Barns fysiska uppvÀxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. NÀstan 90% av alla 1-5Äringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. DÀrför Àr det angelÀget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar pÄ vÀxtmaterialet barn klÀttrar i pÄ förskolor. Studien omfattar vÀxtmaterial med klÀtterslitage pÄ 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att vÀrdera vÀxtmaterial efter barns klÀtterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanstÀllning av anvÀndbara arter.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vÄrd. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansÄg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vÄrden. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden anvÀndes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjÀlp av granskningsmallar.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.