I skolan finns mÄnga barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvÄrigheter. Som lÀrarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bÀsta förutsÀttningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om tvÄ perspektiv för att som lÀrare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhÄllningssÀtt till eleverna vilket kopplar sammansvÄrigheter med individen. En lösning pÄ problemet kan dÄ vara en utredning ochmedicinering för att rÄda bot pÄ elevens bekymmer. Dels kan lÀraren inta ett mer relationelltförhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till individens omgivande miljö. HÀr handlar det om att seöver kvaliteten pÄ verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn pÄ stress. Vad de tror orsakar stress, hur man kÀnner sig och om man kan göra nÄgonting Ät det. Genom enkÀtundersökningar i en fyra, en sexa och en Ätta har jag fÄtt fram barnens tankar om stress. Jag har ocksÄ lÀst mycket intressant litteratur inom omrÄdet för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angÄende barn och stress. Litteraturen har jag ocksÄ anvÀndt som grund till den empiriska studien.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

Samspel mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar. En studie pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger pÄ att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns sprÄkutveckling, sprÄkstörning och integrering presenteras.

VÄrt syfte Àr att problematisera lojalitetsbegreppet och lojalitetsteorier nÀr de appliceras pÄ barn. En explorativ metod har anvÀnts dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för relationen mellan barn och kundlojalitet. För att fÄ en grundförstÄelse har vi gjort en sammanstÀllning av det teoretiska fÀltet. DÀrefter har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med sakkunniga samt fokuserade gruppintervjuer med förÀldrar och barn. En abduktiv ansats har antagits för att försöka finna och förstÄ samband och underliggande mönster.

Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.

En mÀnniskas religiösa övertygelser pÄverkas starkt av hennes uppvÀxtmiljö och relation till förÀldrarna. I ett alltmer heterogent samhÀlle stÄr sÄvÀl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna förÀldrars reflektioner kring och erfarenheter av förÀldraskap i allmÀnhet, samt andlig vÀgledning av barnen.Studien har utgÄtt frÄn ett bekvÀmlighetsurval med svenska och engelsksprÄkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkÀt. InnehÄllsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhÄllanden undersökts, med hjÀlp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna förÀldrars uppfattning om förÀldraskap harmonierar i stora drag med rÄdande normer i samhÀllet. Man anser vidare att kristna förÀldrar har ett ansvar att vÀgleda sina barn in i den kristna tron, Àven om diskursen kring andlig vÀgledning Àr nÄgot tvetydig.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Introduktion: Karies Àr en av de infektionssjukdomar som Àr mest spridda över vÀrlden. I vÀrlden sker det stora förflyttningar av mÀnniskor, orsaker till förflyttningar varierar. MunhÀlsan pÄverkas ofta vid pÄfrestande situationer för bÄde vuxna och barn. De vanor och den kultur som mÀnniskor har med sig frÄn sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat Àr ofta mer socioekonomiskt utsatta Àn de som Àr födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket Àr Ànnu en riskfaktor för karies.

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

Blyghet Àr nÄgot som blivit alltmer uppmÀrksammat, kanske frÀmst nÀr det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring Àmnet och pÄ internet finns enorma mÀngder med information och olika sidor för sjÀlvhjÀlp och terapiförslag. FrÀmst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebÀr att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser pÄ blyghet, bÄde dess negativa sidor men ocksÄ det positiva som den kan bidra med. Det framkommer ocksÄ en slags oro gentemot de blyga barnen nÀr man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhÄllningsstrategier mottagande lÀrare har i Förskoleklassen för att bemöta barn i behov av sÀrskilt stöd under deras första Är i skolans vÀrld. Som utgÄngspunkt för att komma Ät forskningsfrÄgan studerades verksamheten utifrÄn hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta barn i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsÀttningar att nÄ mÄlen ses i relation till omgivningen. Om förutsÀttningarna i omgivningen Àndras, Àndras ocksÄ individens möjligheter att nÄ de krav som Àr uppsatta.