Sök:

Sökresultat:

100 Uppsatser om Banverket - Sida 4 av 7

Avveckling av Banverkets fastigheter upplåtna med nyttjanderätt för bostad

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Riskanalys - forcerat byggskede järnväg

Det är av stor vikt vid järnvägsbyggande att kunna identifiera var risker kan uppstå och vilka konsekvenser dessa kan medföra på miljön. För att kunna hantera detta på ett bra sätt behövs ett systematiskt sätt att analysera riskerna, en så kallad riskanalys. Riskanalys handlar om att använda tillgänglig information för att beskriva och beräkna risker förknippade med ett givet system, vilket sedan ger ett underlag för värdering av risker och eventuella riskreducerande åtgärder. Riskanalysen utgör en del i riskhanteringsprocessen, vilken omfattar definition av mål och avgränsningar, riskidentifiering, bedömning av sannolikhet och konsekvens, värdering av risker, genomförande av riskreducerande åtgärder samt uppföljning och erfarenhetsåterföring. Under 2004 slog Banverket fast att det krävs en ny järnväg i Kiruna för att uppfylla de transportpolitiska målen samt de nationella miljökvalitetsmålen.

Statens järnvägar - en fallstudie om värdering av fordon i statlig ägo

Purpose: The aim of the thesis is to identify principles of valuation and to reach a solution for how Statens järnvägar can present their leased railroad vehicles in the future.Methodology: The authors have done a case study through a qualitative approach. Interviews have been done with Statens järnvägar, Näringsdepartementet and Riksrevisionen. Annual reports from Banverket and Luftfartsverket have been studied.Theoretical perspectives: The regulations that rule the authorities are a base for the study.Earlier researches done within the subject are presented in this section.Empirical foundation: The empirical foundation of this study consists of primary- and secondary data. The primary data is collected from the interviews that have been done, whilst the secondary data is composed of annual reports, regulations and various other documents.Conclusions: The authors have come to the conclusion that the method of valuation that Statens järnvägar choose, depends a lot on the vehicles hypothetical future. It is difficult to say that only one of the methods would be the correct one..

Skogsskötsel för att minimera stormfällning över järnväg :

The society of today is dependent of secure transports and deliveries of electrical power. Interruptions in different activities because of fallen trees cost a great deal of money in form of reparations and claimed damages for transport companies and electrical suppliers. Fallen trees along some railway sections are a severe problem. For instance, to repair the damages of the storm of week 5 year 2002, costed 2 800 000 SEK for the line region of Hässleholm. Today, the Banverket railroad company has no norms in general for how close to the railway the forest is allowed to grow.

Lagförslaget om tredimensionell fastighetsbildning

Samhällets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagändringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfälligheter. Uppsatsens syfte är att redogöra för gällande rätt och de nya lagändringarnas betydelse för tredimensionell fastighetsindelning. Främst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras är expropriation, anläggningslagen och ledningsrätt. Då uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket åskådliggörs reglerna med ett kort exempel utifrån Banverkets projekt med godstågsviadukten Olskroken-Gubbero.

Finjordsfläckar i överballast

Banverket Norra Banregionen har på senare tid uppmärksammat ett växande problem med finjordsförorenad makadamballast, så kallade finjordsfläckar, utmed flertalet bandelar. Finjordsfläckar i överballasten är ett problem eftersom de bland annat misstänks kunna orsaka oroliga spårlägen med kontinuerliga spårjusteringar, lokala fartnedsättningar och eventuella urspårningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsfläckar i järnvägens överballast. I arbetet skulle även ett underlag tas fram med förslag till möjliga åtgärder att undvika problemen med finjordsfläckar.

Kommunikationsflöden vid felavhjälpning inom Banverket

Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor. Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden. Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning. I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till, till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.

Utveckling av metod och prototyp för detektering av lastförskjutning

Denna rapport är resultatet av ett samarbete mellan Banverket och Luleå tekniska universitet. Rapporten behandlar ett projekt vars mål är att ta fram en prototyp av en profildetektor. Profildetektorn ska kunna klara av ett detektera utstickande föremål från järnvägsvagnar samt fungera i vårt klimat med dess variationsrika klimatologiska förhållanden. Idag finns det inget system med tillräckligt god prestande som klarar av det besvärliga klimat vi har här i Norden. Ett av de större problemen med de system som testats hittills är att de inte klarar av att filtrera bort falsklarm som då uppstår.

Miljöteknisk markundersökning av föroreningar vid Gällivare bangårdsområde

Gällivare bangård har varit i drift sedan sent 1800-tal då Malmbanans första del mellan Luleå och Gällivare färdigställdes. Sedan dess har bangården varit utsatt för förändringar för att passa den verksamhet som bedrivits. Förändringarna har påverkat markmiljön och tidigare undersökningar av området har visat att föroreningar finns. Främst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har påverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangården.

Hur anpassade är räl- och hjulprofiler på Malmbanan?

Projektgruppen för underhållsgränser vid JVTC (järnvägstekniskt centrum) på Luleå tekniska universitet har beslutat att tillsammans med Banverket, MTAB, LKAB och Jernbaneverket fortsätta utreda räl- och hjulprofiler samt försöka föreslå åtgärder som sänker MTAB:s, Banverkets och Jernbaneverkets underhållskostnader. Räl- och hjulslitage är ett stort problem för både infrastrukturägare och tågoperatörer. Slitaget av räler och hjul sker när hjulet har flänskontakt, vilket främst sker i kurvor med radier mindre än 600 m. Oftast blir slitaget störst när malmvagnen går in/ut genom en kurva eftersom hjulen vill förflytta sig mot den yttre sidan av kurvan. Den effektiva koniciteten, som är förhållandet mellan rullradieskillnad på höger och vänster sida och den relativa sidoförskjutning, används i examensarbetet för att undersöka om hjulet kan styra utan flänskontakt.

Lokplacerad positionsmätning av kontaktledning

MTAB har efterlyst en mätmetod för positionsbestämning av kontaktledningen som inte baseras på avbildande teknik. Ett liknande intresse finns hos Banverket, som äger i stort sett all järnväg i Sverige. MTAB gav uppdraget att skapa en mätmetod till Damill AB. Frågeställningen kom att diskuteras, olika lösningar testades vid ett antal tillfällen. Det ursprungliga målet var att använda metod baserad på induktiva principer, men blev ersatt av metod baserad på kapacitiv teknik.

Älvsjö Resecentrum

Projektet startade som ett parallellt uppdrag hösten 2004. Beställare var Stockholms Stad, SL och dåvarande Banverket, numera Trafikverket. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltågsstation med ett nytt stadsdelstorg i Älvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlängas från Hagsätra och en ny T-banestation Älvsjö skulle kopplas ihop med pendeltågsstationen. En framtida spårväg syd (spårvagn) skulle få en station i anslutning till Resecentrum.  Den befintliga bussterminalen skulle ersättas av en bussgata utmed järnvägen.

Rättsliga förutsättningarna för järnvägsprojekt inom områden av betydelse för rennäringen

En förutsättning för god miljö är att transportsystemet anpassas efter de krav som finns för en god och hälsosam livsmiljö samt att natur- och kulturmiljön skyddas mot skador. Transportsektorns största problem är utsläppen av koldioxid. En järnväg som är effektiv och konkurrenskraftig möjliggör en förflyttning av andra transporter till järnvägssyste-met. Innebörden av detta är att koldioxidutsläppen från transportsektorn sammantaget minskar ur både nationellt och globalt perspektiv. Ett minskat utsläpp från transportsek-torn bör värderas mot markanspråket, barriäreffekter, resursanvändning, fragmentering samt buller- och vibrationsstörningar.

Kontaktförbindningar på räls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning påverkar materialet i järnvägsräls

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning.

Kontaktförbindningar på räls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning påverkar materialet i järnvägsräls

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->