Miljöteknisk markundersökning av föroreningar vid Gällivare bangårdsområde
Gällivare bangård har varit i drift sedan sent 1800-tal då Malmbanans första del mellan Luleå och Gällivare färdigställdes. Sedan dess har bangården varit utsatt för förändringar för att passa den verksamhet som bedrivits. Förändringarna har påverkat markmiljön och tidigare undersökningar av området har visat att föroreningar finns. Främst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har påverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangården. Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket, Norra banregionen. En orienterande och översiktlig undersökning av Gällivare bangård har genomförts genom inläsning av litteratur, platsbesök och provtagning på bangårdens södra del. En provtagningsplan upprättades för hela bangårdsområdet och för den södra delen upprättades ytterligare en provtagningsplan för det delområde ?Nya provtagningsområdet? där provtagning skett. Totalt har tre platsbesök genomförts vid Gällivare bangård. Det första besöket skedde i mars?04 och en guidad tur gjordes på den snötäckta bangården. Nästa besök skedde i början av maj?04 och då hade den mesta snön försvunnit. Vid detta skede så reviderades provtagningsplanen eftersom gällande kartmaterial inte stämde överens med hur verkligheten såg ut. Vid det tredje besöket så grävdes provgroparna och jordprover togs på djupet 0,5 meter. De 19 stycken jordproven togs sedan till laboratorium för analys av olja, PAH samt metallförekomst. Ett urval om 4 provpunkter för olja och PAH och 6 provpunkter för metallanalys skickades sedan till ackrediterat laboratorium för att verifiera provresultaten. Analysresultaten för det ?Nya provtagningsområdet? visade att metallföroreningar inte förekommer i området. Om tidigare provtagning inkluderas i en bedömning så är det en ringa förekomst av metaller i området, där enstaka punkter har en förhöjd halt av tungmetaller. För olja och PAH-föroreningar visar det sig att värdena är något förhöjda, men i jämförelse med många andra spårområden är halterna låga. Vattenprovet som tagits vid utloppspunkten på södra delen av bangården visade inte heller några förhöjda halter av föroreningar. Examensarbetet tar också upp metoden självsanering som saneringsmetod och undersöker om självsanering är ett alternativ att använda på Gällivare bangård. Dock visar det sig att metoden inte lämpar sig för Gällivare bangård eftersom föroreningarna på området förekommer som diffusa utsläpp. Utsläppen har skett lite varstans på bangården. För att det ska vara möjligt att tillämpa kontrollerad naturlig självrening krävs vetskap om föroreningens utbredning i både plan och djup, alltså dess plym. För Banverket Norra banregionens del, efter att tolkat resultaten, behövs inte någon sanering göras vid provtagningsområdet på den södra delen av bangården. Det finns dock arbete kvar med att undersöka ett stort område mellan provtagningsområdet i söder och lokstallarna i norr.