Uppsatsen avhandlar en kombination mellan situationsteorin och utformningsprocessen av ett balanserat styrkort. Grundidén med situationsteorin är att valen som görs är drivna av ett rationellt handlande som ett svar på den situation som råder. Syftet med denna uppsats är att undersöka om omgivning, storlek, struktur och strategi kan vara viktiga påverkansfaktorer vid utformningsprocessen av ett balanserat styrkort och i så fall på vilket sätt. För att besvara detta har vi använt oss av relevant teori inom området för balanserad styrning samt situationsteori kopplat till situationsfaktorerna. Fallstudier har genomförts på Luleå kommun och SSAB Tunnplåt där respondenterna har varit personer som haft en god inblick i processen.

En organisations styrning och uppföljning har tidigare främst skett genom finansiella nyckeltal. En modell som vuxit fram under senare år är balanserat styrkort. Metoden bygger på enkelhet, både chefer och anställda ska förstå innebörden en organisationens strategier. Luleå kommuns socialnämnd har infört balanserat styrkort. I deras verksamhetsplan för 2005 ? 2007 beskrivs att det finns en stor samstämmighet om värdet av att arbeta utifrån denna modell och målsättningen är att balanserad styrning ska införas på alla arbetsplatser.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda förutsättningarna för arbete med balanserat styrkort på individnivån och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lämna svar på utredningens syfte har vi använt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer från våra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom området balanserat styrkort.

Företagen i dag existerar i en turbulent och snabbt föränderlig omvärldsmiljö. Det innebär att de måste vara flexibla för att vara konkurrenskraftiga och skapa långsiktig lönsamhet. De finansiella nyckeltalen måste kompletteras med icke-finansiella. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ett tjänsteföretag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Undersökningen baserar sig på en fallstudie i FöreningsSparbanken, Norra regionen.

Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början på 1990-talet är idag ett väl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det råder dock delade meningar om hur väl det lämpar sig att använda balanserat styrkort i små och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta område är begränsat men den tidigare forskning som finns visar att användandet av balanserat styrkort i små och medelstora företag är lågt. Arbete med nyckeltal är däremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet påminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte känner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska också undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssätt kan relateras till ett balanserat styrkort.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen acceptans till förändringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anställda och resultatet blev inte det ledningen förväntade sig.

Syftet är att beskriva hur man i ett företag arbetar med både budget och balanserat styrkort samt att analysera detta arbetssätt och ge förslag till förbättring och samordning av de båda styrverktygen. En kvalitativ ansats, i form av en fallstudie, ligger till grund för studien och data har insamlats såväl genom intervjuer som genom litteraturstudier. Teorier med anknytning till uppsatsens huvudområden budget och balanserat styrkort har använts. Därutöver har även teorier som berör samordningen mellan de två styrverktygen tillämpats. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter från fallföretaget.

När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras..

Olika former av prestationsmått har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hämtat från privata företag är balanserat styrkort. Ett problem är huruvida en modell som är framtagen för privata företag direkt kan tillämpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats är att, ur ett ledningsperspektiv, öka förståelsen för hur en kommun kan utforma och använda sig av balanserat styrkort. Delsyftet är att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstå vid användning av balanserat styrkort i en kommun.

Dagens företag befinner sig i en föränderlig omvärld som kräver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmåga från dess aktörer. Bland annat utifrån den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmätningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet är ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort är ett komplext och resurskrävande arbete som är mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det är än betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, är till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

Bakgrund:Med hjälp av ett Balanserat Styrkort kan en organisation hitta en balans mellan monetära och icke-monetära mått. I och med att organisationen delas upp i olika perspektiv leder det i sin tur till att organisationen kan se vad det är den behöver utveckla för att uppnå ett ännu bättre resultat. Detta då ett väl fungerande Balanserat Styrkort skapar en långsiktig balans som inte bara visar vad som är bra idag, utan även i framtiden.Syfte:Syftet med denna studie var att arbeta fram mål och mått som är användbara för Kinda-Ydre Sparbank inom det finansiella perspektivet och medarbetarperspektivet.Metod:I vår studie har vi tillämpat en fallstudie med kvalitativt inslag där vi har samarbetat med Kinda-Ydre Sparbank. För att få in det material som vi behövde för att arbeta fram styrkortet har vi intervjuat personal med olika befattningar i banken, men även arbetat fram en referensram för att kunna besvara vår problemformulering.Slutsats:De mål och mått som vi arbetat fram för Kind-Ydre Sparbank anser vi vara viktiga att ha med i modellen. Detta för att VD och styrelse ska kunna se hur hela organisationen påverkas i takt med att nyckeltalen förändras..

Syfte: Att jämföra offentliga och privata vårdgivare utifrån deras motiv, utformning och användning av balanserat styrkort. Metod: Genom användandet av kvalitativ metod i form av telefonintervjuer utreder vi hur offentliga och privata organisationer motiverar, utformar och använder sitt styrkort. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att presentera vår teori uppdelat på tre huvudrubriker; motiv, utformning och användning. Under dessa avsnitt behandlar vi först en mer generell teori kring balanserat styrkort, för att sedan inkludera en mer specifik teori kring balanserat styrkort i sjukvårdskontext. Empiri: I empiriavsnittet presenteras resultaten från våra intervjuer.

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..