Balanserat styrkort i en kommun

Olika former av prestationsmått har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hämtat från privata företag är balanserat styrkort. Ett problem är huruvida en modell som är framtagen för privata företag direkt kan tillämpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats är att, ur ett ledningsperspektiv, öka förståelsen för hur en kommun kan utforma och använda sig av balanserat styrkort. Delsyftet är att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstå vid användning av balanserat styrkort i en kommun. För att besvara detta syfte genomfördes en fallstudie på Luleå kommun, där fyra ledare för olika nivåer intervjuades. Luleå kommun har utformat sitt balanserade styrkort genom följande fokusområden, ekonomi, lärande/förnyelse, process/arbetssätt, medarbetare och kund. Det framkom i vår undersökning att avsaknad av orsakssamband gör det svårt för en kommun att använda styrkortet som ett strategiskt styrverktyg. Däremot är orsakssamband inte viktigt att finna för en kommun som använder styrkortet för verksamhetsnära styrning. Utvärdering av prestationer ingår som ett moment i den verksamhetsnära styrningen för att en kommun ska veta hur de ska styra sin verksamhet. Angående för- och nackdelar har vi genom vår undersökning funnit att kommunens främsta fördel med balanserat styrkort är att de fått en enhetlig modell att arbeta efter då styrkortet medför delaktighet och bättre kommunikation. Den största nackdel vi identifierat är att det finns stor risk för att uppföljningen av det som synes viktigast i kommunen, nöjdkundindex, blir missvisande på grund av problemen som följer av enkätundersökningar.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta