Föreliggande rapport är resultatet av ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet och Chalmers Tekniska Högskola utfört på uppdrag av Scania CV AB, Chassimontering av lastbilar i Södertälje. För att säkra långsiktig produktion i Sverige måste Scania ständigt arbeta med att effektivisera tillverkningsprocesserna och öka produktiviteten. Samtidigt ökar efterfrågan på lastbilar. Genom att hantera en högre produktionstakt utan ökad bemanning i produktionen stiger produktiviteten. Ett medel för att uppnå detta har varit att balansera flödet.

We would like to gain a more in depth knowledge of whether the modern orientations both within corporate governance and control philosophy lay the foundation for enterprises? more sustainable success. These both modern orientations are increasingly focusing on the importance of enterprises? setting of goals and visions on the basis of stake holders? interests and the employees? more active engagement in and motivation for the goal achievement. Despite these common inherent characteristics, it is not evident from current scientific debate how such integration actually emerges in the control philosophies of the enterprises.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara Noréus MagnéliHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:?Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet.

Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning?De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen.

och problem: Att utforma ekonomistyrningspaket (styrpaket) är mycket komplext,men viktigt för att överleva lågkonjunkturer och lyckas i dagens snabbt föränderliga ochkonkurrensutsatta miljö. Styrpaketets utgångspunkt är företagets vision och mission, vilka övrigadelar i styrpaketet på sikt ska bidra till att implementera. Vid utformning av styrpaket måste bådeinterna och externa faktorer beaktas, samtidigt som styrpaketets samtliga styrmedel måstesamordnas och användas på ett sätt som leder till måluppfyllelse. Ideala styrpaket leder alltså tillatt medarbetare agerar i enlighet med företagets mål. Dock skiljer sig det ideala styrpaket oftaifrån det faktiska, det vill säga så styrpaketet uppfattas och används i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara uppkomsten till gap mellan ett idealt och faktisktstyrpaket, vilket kräver förståelse kring hur styrpaketet är anpassat efter situationsbaseradefaktorer, hur styrmedlen används i praktiken och hur styrpaketets nya och gamla styrmedel ärutformade och samordnade för att på sikt implementera vision och mission.Avgränsningar: Studien är avgränsad till att undersöka ett styrpaket inom ett affärsområde inomSKF.Metod: För att förklara uppkomsten till gap mellan ett idealt och faktiskt styrpaket behövde vistudera ett styrpaket på djupet, varför vi gjort en fallstudie baserad på sex kvalitativa intervjuer.För att identifiera gap har vi använt vår analysmodell som är baserad på befintlig teori, ochförklaringarna till gapens uppkomst har vi återfunnit i vår teoretiska referensram, eller direkt iempirin.Slutsats: Vi har identifierat tre huvudsakliga förklaringar till gapens uppkomst, varav två harpåverkats negativt utav lågkonjunkturen.

Bakgrund: Eftersom utvecklingen ständigt växer var oftast finansiella mått inte längretillräckliga och företag började söka sig till mer moderna styrmodeller som inkluderar ickefinansiellamått. The Balanced Scorecard (BSC) omfattar både finansiella och icke-finansiellamått. Modellen är i första hand utformad för stora vinstdrivande organisationer, men har fåttökad användning även i offentlig förvaltning. Eftersom offentliga verksamheter oftast harflera olika mål som de strävar efter är de i behov av en mer övergripande styrmodell.Problemformulering: Hur har omstruktureringen påverkat användningen av BSC samt dessutformning, jämfört med tidigare?Syfte: Syftet med denna studie är att visa, beskriva och skapa en förståelse för om och hur detbalanserade styrkortets utformning och användning har ändrats i samband med enomorganisation.Avgränsning: Vi har begränsat oss till Försäkringskassan i Västra Götalands användning avstyrkort.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi i vår studie strävat efter två faktorer som kommer attstärka vår uppsats, det ena är validitet och det andra är reliabilitet.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt.

Bakgrund och problem: Dagens utveckling mot att företag i allt större utsträckning betonaroch lyfter fram sociala målsättningar är problematisk då den ställer andra krav på företagsarbetssätt än då vinstperspektivet står i fokus. Hur man som företag arbetar mot sociala mål påett framgångsrikt sätt har inte belysts i utmärkande grad inom litteraturen och därför kommerdenna uppsats att försöka granska denna problematik.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur framgång kan definieras i sociala företag och hurett företag kan arbeta inom olika områden för att uppnå denna framgång.Avgränsningar: Denna uppsats fokuserar och behandlar det sociala företaget Coompanionoch dess arbetssätt. Dessutom avgränsas i uppsatsen områdena för ett företag att nå framgångtill dess fokus, mätmetoder, ledarskap, medarbetare och varumärke.Metod: Uppsatsens undersökning av Coompanions arbetssätt grundas på kvalitativ primärdata i form av intervjuer med fem intervjuobjekt. Uppsatsens teoridel baseras dessutom påkvalitativ sekundär data som vetenskapliga artiklar och verk av kunniga inom ämnet ickevinstfokuserat företagande. Utifrån teorin och intervjuobjektens svar dras slutsatser om delsCoompanions arbetssätt men även om sociala företag generellt i de fall då det kan anses attförutsättningarna är gällande för alla sociala företag och där Coompanion endast exemplifierararbetssätten.Resultat och slutsatser: Framgång kan i ett socialt företag definieras som dess grad avfullföljande av uppsatta mål och uppdrag eller affärsidé.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt.

AB Svenska Spel är ett statligt ägt monopolföretag som levererar spel och lotter till det svenska samhället. I detta examensarbete har AB Svenska Spel och dess avdelning ombudsekonomi verkat som fallföretag. Avdelningen, vilken är placerad vid huvudkontoret i Visby, valdes ut då ekonomichefen deklarerade att deras arbetssätt upplevdes ineffektivt av medarbetarna.Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom avdelningen identifierades, där ett beslut sedan fattads att två av dessa områden som skulle vara i fokus i examensarbetet. De delar i avdelningen som skulle granskas var kreditbevakning samt arbetsflödet och de interna överlämningarna. Gemensamt för de identifierade förbättringsområdena var att dessa kunde ses som symtom på att avdelningen inte arbetade systematiskt med kvalitetsutveckling eller med en tydlig verksamhetsstyrning.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900-talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-taletexpanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningarbegrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna.Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnåmål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciellform av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodladeföretag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner,likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

Organisationer måste kunna hantera förändringar eftersom de hela tiden påverkas av förändringar av både intern och extern karaktär. Det är viktigt att organisationer kontinuerligt utvecklar sitt förändringsarbete med hjälp av erfarenheter och lärdomar från sina tidigare genomförda förändringar. Tidigare forskning kring förändringsarbete visar på att kontinuerliga uppföljningar och kommunikation är viktiga faktorer för att uppnå effektiva förändringar. En brist på forskning inom detta område har också uppmärksammats varför vi har valt att studera detta närmare. Syftet med denna studie är därför att utveckla en metod för hur en organisation kan gå tillväga med kontinuerliga uppföljningar av förändringsarbeten.

SammandragDet här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om.