Försäkringskassan och dess styrkort. Före och efter 2005
Bakgrund: Eftersom utvecklingen ständigt växer var oftast finansiella mått inte längretillräckliga och företag började söka sig till mer moderna styrmodeller som inkluderar ickefinansiellamått. The Balanced Scorecard (BSC) omfattar både finansiella och icke-finansiellamått. Modellen är i första hand utformad för stora vinstdrivande organisationer, men har fåttökad användning även i offentlig förvaltning. Eftersom offentliga verksamheter oftast harflera olika mål som de strävar efter är de i behov av en mer övergripande styrmodell.Problemformulering: Hur har omstruktureringen påverkat användningen av BSC samt dessutformning, jämfört med tidigare?Syfte: Syftet med denna studie är att visa, beskriva och skapa en förståelse för om och hur detbalanserade styrkortets utformning och användning har ändrats i samband med enomorganisation.Avgränsning: Vi har begränsat oss till Försäkringskassan i Västra Götalands användning avstyrkort.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi i vår studie strävat efter två faktorer som kommer attstärka vår uppsats, det ena är validitet och det andra är reliabilitet. Studien utgår från treundersökningskategorier explorativ, deskriptiv samt hypotesprövande undersökning. Vi haranvänt oss utav primär respektive sekundärdata. Vidare kommer hänsyn tas till kvalitetsaspekter då vår studie går ut på att beskriva och förklara.Slutsatser: Tidigare utformade Västra Götaland styrkortet för länet men idag är det ledningensom utformar och sprider vidare mål och mått i styrkortet. Styrningen har centraliserats ochlänet har inte lika mycket handlingsfrihet som tidigare dessutom har kommunikationsledetförlängts pga. av de hierarkiska nivåerna vilket leder till att beslutsfattande tar längre tid. DenHandelshögskolan vid Göteborgs Universitet3strikta styrningen medförde att måtten har blivit mer detaljerade och högre krav ställs på attuppfylla målen. I Västra Götaland sker nedbrytning av mål och mått i styrkortet ända ner påindividuell nivå inom vissa utvalda områden detta bidrar till en mer detaljerad och effektivstyrning. Mer fokus läggs på kvantitativa mått vilket leder till att kvalitativa mått hamnar iskymundan. Vidare syns den ökade styrningen genom mer frekventa uppföljningar.Förslag till vidare forskning: Då vår studie innefattade styrkortet på ledningsnivå anser viatt en fortsatt forskning om medarbetarnas syn på styrkortet hade vart intressant. Hur deupplever styrningen med styrkortet och om de känner av någon skillnad av styrkortetsanvändning nu när det sker centralt jämfört med innan. Det hade även vart intressant attundersöka huruvida Försäkringskassan har uppnått de uppsatta målen för januari 2008.