Sök:

Sökresultat:

263 Uppsatser om Balanserat bestćnd - Sida 18 av 18

PrestationsmÀtning -En studie kring vilka effekter mÀtning kan skapa inom organisationer

Bakgrund och problem: Organisationer har sedan lÄng tid tillbaka varit föremÄl för granskning och mÀtning och en mÀngd metoder har tagits fram för att försöka mÀta pÄ alla möjliga vis. MÀtning Àr till för att effektivisera och förbÀttra verksamheten men ocksÄ för att skapa förtroende bland externa intressenter. Det finns dock eventuella oönskade effekter som kan uppkomma vid för stort fokus pÄ mÀtning och övervakning. Detta kan exempelvis vara att anstÀllda kÀnner sig styrda och begrÀnsade samt kÀnner oro inför individuella och kollektiva prestationsmÀtningar och till följd av detta presterar sÀmre. Att genomföra mÀtningar Àr i mÄnga fall tidskrÀvande och kan ta mycket tid frÄn kÀrnverksamheten.

Belöningssystem och dess utformning i praktiken - En fallstudie av Tetra Paks belöningssystem

För att ett belöningssystem ska fungera för alla parter i en organisation krÀvs det att det Àr genomtÀnkt och vÀl implementerat. Det mÄste leva upp till ledningens krav, som att behÄlla och attrahera vÀrdefull personal och fÄ denna att arbeta i företagets önskade riktning. Belöningssystemet mÄste ocksÄ uppmuntra till sjÀlvtÀnkande och flexibilitet för att fÄ det lilla extra av personalen och det Àr viktigt att det Àr rÀtt prestationer som belönas. Det mÄste vara enkelt för de anstÀllda att se vilka mÄl de ska uppfylla och att förstÄ vilken prestation som belönas. Det Àr viktigt att sÀtta grÀnser för belöningssystemet, som man kan se i vÄrt fallföretag dÀr man har chans att fÄ större bonus ju högre upp i organisationen man befinner sig.

Strategisk ekonomistyrning i ett decentraliserat företag: en fallstudie av Connex affÀrsomrÄde norr

Stora företag tenderar i allt större utstrÀckning att decentralisera för att organisationen skall bli mer flexibel. I en decentraliserad organisation kan affÀrsenheter med hjÀlp av den detaljerade kunskapen om de lokala marknaderna finjustera företagsstrategin till den lokala miljön. Strategisk ekonomistyrning behövs för att ett företag skall kunna ha möjlighet att styra en strategi i en önskvÀrd riktning. En balanserad strategisk ekonomistyrning Àr önskvÀrd om ett företag vill uppnÄ tillvÀxt och vinst samtidigt. Uppsatsen handlar om Connex affÀrsomrÄde norr och verksamheten i Norrbotten dÀr tre hierarkiska nivÄer finns representerade.

Balanced Scorecards beteendeeffekter

Företagens omvÀrld blir alltmer komplex och förÀnderlig, i takt med att konkurrenssituationen hÄrdnar. Kundernas krav ökar och företagen mÄste bli allt bÀttre pÄ att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta krÀver mÄnga gÄnger en större decentralisering inom organisationerna, dÀr de anstÀllda arbetar mer sjÀlvstÀndigt inom satta grundramar. Företagets vÀrde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgÄngarna, som exempelvis maskiner och rÄvaror, men har gÄtt över mer och mer till de immateriella tillgÄngarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmÄga. För att kunna utvÀrdera och styra organisationen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt, skapas ett behov av att kunna mÀta dessa resursers aktuella och framtida vÀrde, inte enbart utifrÄn ett finansiellt perspektiv.

Leva och arbeta : En kritisk studie av ledarskap i postbyrÄkratiska organisationer

Bakgrund: I vÄrt nutida samhÀlle kan man ana en tendens att den tidigare sÄ tydliga uppdelningen mellan vad som betraktades som arbete respektive fritid hÄller pÄ att suddas ut. MÄnga mÀnniskor upplever idag att arbetet fÄr allt större plats i livet och lÀmnar vÀldigt lite utrymme kvar för fritid. Dagens organisationer Àr i sin tur inte strikt förankrade till vare sig en specifik fysisk plats eller en bestÀmd tid utan alla platser kan anvÀndas att arbeta pÄ, vilken tid som helst pÄ dygnet Àr tid för arbete, alla Àr potentiella kunder, partners eller kollegor. Av denna anledning tenderar dagens arbete att bli grÀnslöst för mÄnga mÀnniskor, vilket kan medföra att arbetsbördan lÀtt svÀmmar över och Àven tar bort stora delar av utrymmet till fritid. Som om inte detta vore nog sÄ har förvÀntningarna ökat pÄ medarbetarna i allmÀnhet och ledarna i synnerhet.

Tillskott av linfrö till foderstater för mjölkkor : pÄverkan pÄ nÀringstillförseln och mjölkens fettsyra-sammansÀttning hos 5 sydsvenska mjölkkobesÀttningar

TvÄ viktiga fettsyror som mÀnniskan inte sjÀlv kan bilda Àr ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka Àr en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhÄllande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mÀnskliga hÀlsan men idag Àr intaget av omega-3 lÀgre i kosten pÄ grund av att den ingÄr i fÀrre produkter Àn de med omega-6. Det lÀgre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lÀttare drabbas av bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jÀmna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 Àr linfrö, vilken innehÄller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.

Corporate Performance Management

Bakgrund, syfte och studiens förlopp: Företag har lÀnge efterstrÀvat att öka sÄvÀl sin inresom yttre effektivitet men Àven försökt fÄ en god överblick och goda beslutsunderlaggÀllande verksamhetens olika omrÄden. Under de senaste decennierna har utvecklingen inneburitatt bland annat balanserat styrkort och ERP-lösningar funnits att tillgÄ. NÀsta generationi utvecklingen inom beslutsstöd och verksamhetsstyrning anses av mÄnga vara konceptetCorporate Performance Management (CPM). Enligt konsult- och analysföretaget Gartner,tillika innovatören, definieras CPM som ett helhetskoncept för integrerad anvÀndning avmetoder, nyckeltal, processer och system för att styra och övervaka företagets verksamhet.Retoriskt hÀvdas Àven att CPM skall ge strategiska fördelar. Studiens tÀnkta syfte var sÄledesatt beskriva innebörden av CPM och dess strategiska fördelar samt att pÄvisa huruvida detförelÄg en strategisk fördel att anamma CPM.

Att öppet kritisera sin arbetsgivare - Saklig grund för uppsÀgning? : Ur ett internt komparativt perspektiv

Att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av personliga skÀl betraktas av mÄnga vara ett kÀnsligt Àmne. Denna uppsats behandlar detta och tar dÀrför sin utgÄngspunkt i 7 § lag (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). DÄ denna paragraf strÀcker sig över ett brett omrÄde, har vi valt att inrikta oss pÄ arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare, vilket kan inordnas under saklig grundbegreppets rekvisit misskötsel.Arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare Àr vanligt förekommande. Fenomenet sociala medier har öppnat en ny dimension av detta problem, eftersom det som skrivs i dessa Àr mer lÀttillgÀngligt Àn om kritiken gÄr via mÄnga munnar, sÄ kallad ryktesspridning. DÄ fenomenet Àr relativt nytt innebÀr det att det finns knapphÀndigt med juridiskt material kring Àmnet.

<- FöregÄende sida