Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag samlar in och utnyttjar kundinformation mellan försäljningskanalerna. Men även att utreda motiven bakom att bli en multikanalåterförsäljare samt produkttypens roll i beslutet. En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer har tillämpats, där fyra företag och en expert deltagit. Studien har visat att information om kunden har varit värdefull och har använts emellan handelskanaler för att anpassa butikens sortimentsmix, skapa välgrundade kampanjer och styra kunder till butik. De mindre företagen, sett till omsättning, har haft mer användning av kundinformation vid beslutet att öppna fysiska butiker än de större.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka på vilket sätt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgångspunkter syftar uppsatsen till att komma närmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framställs.Efter en förstudie på de av ICA:s reklamfilmer som sänts i TV det senaste halvåret har ett strategiskt val gjorts. Utifrån ett semiotiskt angreppssätt har en kvalitativ innehållsanalys genomförts på tre av ICA:s reklamfilmer från 2014. Analysen visar att genom användningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar därmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de här tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hälsosamma och medvetna invånare som helst äter svenskproducerad mat och lever i kärnfamiljskonstellationer.

Stora köpcentrum i utkanter av städer drar till sig innerstadens kunder då de erbjuder lägre priser. Detta ökar pressen på mindre, centralt belägna butiker då de riskerar att konkurreras ut och därmed hotas även utvecklingen av städers centrum. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl ICA Torgkassen, en mindre centralt belägen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin påverkar kundunderlaget.I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ?Marknadsföringsmixen? med Philip Kotlers modell ?Differentieringens styrka? i en ny modell för analys.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar konsumentens butiksupplevelse. Detta för att få kunskap om hur butiker kan möta kundens behov, genom utformning av butiksutrymmet samt personalens bemötande. Studien ämnar ta reda på vilka faktorer som skapar en positiv respektive negativ respons från konsumenten. Undersökningen genomfördes genom deltagande observationer, där en person åt gången observerades och intervjuades under en shoppingtur. Detta för att ta del av både konsumentens åsikter samt agerande i miljön.Ett ord som var återkommande i samtliga deltagande observationer var struktur, då deltagarna ansåg att butikens struktur var mycket viktig för helhetsintrycket.

Genom att använda väl utformande system för prestationsmätning kan organisationer motivera och påverka beteenden i önskvärd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar på att mäta prestationer men om en organisation misslyckas med mätningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom dagligvaruhandeln är högpresterande och motiverade arbetare på butiksnivå viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnå kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmätning fokuserar i regel på högre nivåer inom organisationer men för att få ut mer av användningen av prestationsmätning är det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmätning och dess påverkan på arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare på butiksnivå inom dagligvaruhandeln.

Hittills har nästan allt färskt kött, som sålts i Ica-butiker, styckats och paketerats i butikerna. Köttavdelningen hos de flesta Ica-butikerna har länge tampats med dålig lönsamhet, främst beroende på stort svinn och höga arbetskostnader. För att ändra på detta upprättade Ica tillsammans med Hilton Food Group (HFG) en anläggning i Västerås, där färskt kött finstyckas och paketeras, innan det levereras till merparten av landets Ica-handlare. Under hösten 2004 fick en del butiker sina första leveranser av så kallat kpk (konsumentpackat kött). Ica och HFG är intresserade av att se hur väl projektet slagit igenom. Denna studie är en uppföljning av projektet, och det syftar till att utreda hur lönsamheten i butikernas köttavdelning har ändrats sedan butikerna övergått till Icas kpk, samt utreda vad skillnaderna mellan butikernas lönsamhet beror på. Det empiriska materialet har insamlats genom att fyra Ica Supermarketbutiker och en Maxibutik i mellersta Sverige lämnat siffror om försäljning och kostnader i köttavdelningen. Data avser oktober - december 2004 och jämförs med samma variabler från motsvarande period 2003. Även intervjuer med butikspersonal har gjorts för att få en uppfattning om hur arbetssättet skiljer sig mellan butikerna. Studien bygger på transaktionskostnadsteorin, som förklarar hur Ica, HFG och Ica-butikerna genom vertikal integration kan undvika onödigt kostsamma transaktioner. Transaktionskostnadernas bestämningsfaktorer tillämpas på den situation, som Ica-butikerna hamnat i sedan företaget övergick att sälja Icas kpk. Precis som Ica hade förutsagt minskade butikernas kostnader vid övergången till Icas kpk.

Syfte: Syftet är att göra en studie av shop-in-shop-konceptet inom dagligvaruhandeln, och att se om konceptet påverkar positioneringen. Metod: En explorativ fallstudie, kvalitativa intervjuer och besök i butikerna ligger som grund för den empiriska datan, analysen och resultatet. Teoretiskt perspektiv: För att utforska shop-in-shop-konceptet, och analysera hur det påverkar Coop Extra har vi använt teorier om marknadsmixen och positionering med; plats, produkt, pris, påverkan och service som grundstenar. De aktuella teorierna har hämtats från vetenskapliga artiklar och litteratur inom respektive ämnesområde. Empiri: Våra studieobjekt omfattar Coop Extra Kävlinge och Coop Extra Värnhem, samt de inhyrda butikerna Ingelsta Kalkon och Nina Fisk.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Svenska modeföretags expansion på den danska och tyska marknaden Seminariedatum: 16 januari 2009Kurs: FEKK01, Examensarbete Kandidatnivå, Företagsekonomi, 15 hp Författare: Maria Fri, Elisabeth Heide, Julia Rosenberg Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Nyckelord: Svenska modeföretag, expansionsstrategi, butiksetablering, danska marknaden, tyska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och skapa en förståelse för medelstora svenska modeföretags tillvägagångssätt vid etableringen av egna butiker på den danska och tyska marknaden. Metod: Studien är utformad som en multipel fallstudie, med en abduktiv ansats som följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen är uppbyggd kring semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de valda fallföretagen. Teoretiskt ramverk: Uppsalaskolans internationaliseringsteori ligger till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras av nätverkssynsättet och Hofstedes teori om kulturella skillnader.

Allt fler små företag på konsumentmarknaden idag väljer att startaförsäljning på Internet. Men det är inte bara att lägga upp en hemsida ochstarta, utan det krävs genomgående analyser och undersökningar på allt ifrånkonkurrenter till målgrupp och de egna finanserna. Heminredning betecknassom �svåra� produkter att sälja på Internet eftersom de måste kännas ochupplevas, vilket komplicerar arbetet för företag inomheminredningsbranschen.Det leder fram till uppsatsens frågeställning: Hur bör små företag inomheminredningsbranschen arbeta för att förbereda e-handel?En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning via telefon medomkring 150 konsumenter genomfördes, där vi erhöll 57 svar avrespondenterna och därmed fick vi en svarsfrekvens på 38%. Vi genomfördeäven en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med representanterfrån företag som startar upp e-butiker.Vår slutsats är att små företag först bör göra grundliga analyser ochundersökningar på marknaden, konkurrenter, målgrupp och de egnafinanserna.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna?Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post.Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik.Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik.

Att handla kläder är något alla människor gör, vare sig det är för att vi måste eller för att det som numera är allt vanligare, för att det är en hobby och för många ett behov som tillfredsställs. Då det på marknaden råder stor konkurrens med allt fler valmöjligheter för den allt mer medvetna kunden och allt fler företag även satsar på postorder som alternativ gäller det för den fysiska butiken att särskilja sig och att ha en fungerande butikskommunikation. Butiker måste skapa en miljö där kunderna trivs och dit de väljer att återkomma och hitta ett sätt att slå igenom det brus av erbjudanden som kommer från konkurrenter. Syftet är att undersöka, beskriva och analysera vilka delar som ingår i ett lyckat butikskoncept. Undersökningen bygger dels på butiksobservationer, intervjuer med butikskommunikatörer och ven en enkät som lagts upp på det sociala nätverket Facebook.Slutsatsen vi kom fram till var att det viktigaste för butiken att tänka på var hur personalen uppträdde mot butiksbesökarna, att de var vänliga och hjälpande utan att vara påträngande.Även att lokalen var öppen, luftig så att det var en god framkomlighet i butiken och en belysning som jobbar med lokalen och visar upp kläderna bra.Varorna skall vara exponerade så att kunden får en överblick över vad som finns i butiken, bra organiserat, lättåtkomligt och gärna upphängda i outfit-kombinationer för att inspirera kunden till merköp eller skapa ett nytt behov..

Enligt vår teoretiska referensram samt enligt en undersökning som genomfördes åt Statensoffentliga utredninger, (SOU 1997:188), kan ett samband mellan motionsutövande och hälsapåvisas. Det finns däremot ingen entydig forskning som visar på att motionsutövande leder tillminskad sjukfrånvaro. Vår studie utgår från grundhypotesen att det finns ett positivt sambandmellan företagssubventionerad friskvård och minskad sjukfrånvaro. Genom enenkätundersökning där 48 ICA-butiker medverkade samt där butikernas årsredovisningargranskades, insamlades data relaterad till butikernas friskvårdssubventionering ochsjukfrånvaro. Enligt ett Chi-square test kunde ett svagt samband mellanfriskvårdssubventionering och sjukfrånvaro skönjas, och även beräkningarna för korrelationenmellan de två variablerna för den insamlade datamängden påvisade ett samband.Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget visade sig vara högst vid en subventioneringsnivå på3000 kr per år och anställd, och uppgick vid nämnda nivå till i genomsnitt 30 procent.

Denna undersökning syftar till att studera Willys kunders syn på miljöansvar genom att beskriva och analysera hur dessa förhåller sig som konsumenter och relatera detta till företagets intentioner och principer. Svaren har analyserats för att besvara studiens frågeställningar som berör miljömedvetenhet, handlingsmönster och kulturgeografiska aspekter.Allt fler företag tycks vilja betona sin miljömedvetenhet samtidigt som konkurrensen om billigare priser förefaller bli allt hårdare. Företaget Willys är en lågpriskedja och tillhör koncernen Axfood som satsar mycket på miljö, vilket gjorde att valet föll på att göra studien på just deras kunder. För att ta reda på Willys allmänna och officiella miljöpolicy insamlades data på två sätt: skriftlig information om Axfoods och Willys miljöpolicy samt en kompletterande intervju med ansvarig miljökoordinator. Detta beskrivs vidare i studiens bakgrundsdel.

Problem: Trots att betalkort funnits länge i samhället, så används idag kontanter fortfarande i stor utsträckning. Handhavandet av kontanter innebär höga kostnader, dels på grund av extraarbetet det innebär för butiker att räkna pengar varje dag, dels för bankpersonal som ska sköta insättningar och uttag och dels för kostnader till vaktbolag som sköter penningtransporter. Om man vet varför kontanter fortfarande används till så stor utsträckning och till vad, så kan man rikta in sina insatser på var man ska öka betalkortsanvändningen. Avgränsningar: Fokus i denna uppsats är på samtliga svenska konsumenter som har rättighet att få ha betalkort från en bank. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om produktegenskaper såsom pris och kvalité påverkar valet om att betala med kort eller kontant. Metod: Undersökningen är genomförd som en kvantitativ undersökning.