Är företagssubventionerad friskvård lönsamt?
BesparingarKostnadseffektiviseringLönsamhetFriskvårdssubventioneringFriskvårdsbidragSjukfrånvaroKvantitativ studieChi-squareKorrelationMotionHälsa
Enligt vår teoretiska referensram samt enligt en undersökning som genomfördes åt Statensoffentliga utredninger, (SOU 1997:188), kan ett samband mellan motionsutövande och hälsapåvisas. Det finns däremot ingen entydig forskning som visar på att motionsutövande leder tillminskad sjukfrånvaro. Vår studie utgår från grundhypotesen att det finns ett positivt sambandmellan företagssubventionerad friskvård och minskad sjukfrånvaro. Genom enenkätundersökning där 48 ICA-butiker medverkade samt där butikernas årsredovisningargranskades, insamlades data relaterad till butikernas friskvårdssubventionering ochsjukfrånvaro. Enligt ett Chi-square test kunde ett svagt samband mellanfriskvårdssubventionering och sjukfrånvaro skönjas, och även beräkningarna för korrelationenmellan de två variablerna för den insamlade datamängden påvisade ett samband.Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget visade sig vara högst vid en subventioneringsnivå på3000 kr per år och anställd, och uppgick vid nämnda nivå till i genomsnitt 30 procent. Vid engrov schablonberäkning av kostnadsbesparingarna som den minskade sjukfrånvaron medför,fann vi att en subventioneringsnivå på maximalt 1000 kronor per år och anställd är olönsammedan en motsvarande nivå på 3000 kronor i bidrag per år och anställd gav ett positivtnettoresultat på nära 3000 kronor per anställd. Vi rekommenderar därför ensubventioneringsnivå på 3000 kronor per år och anställd då den nivån visade sig generera bästlönsamhet och även högst nyttjandegrad bland de anställda.