Denna rapport beskriver VisMT 2. VisMT 2 är en programvara som utvecklats som ett examensarbete av Daniel Peterson vid Linköpings Universitet i samarbete med organisationen NVIS (Norrköpings Visualiserings och Interaktionsstudio).Målsättningen för VisMT 2 var att skapa en enkel och kraftfull mjukvara som på ett innovativt sätt synliggör resultat och prestanda för butiker i detaljhandelskedjor. Vidare sattes målet att programmet skulle grunda sig i ett explorativt gränssnitt där användaren kan undersöka butiksrelaterade data i både spatial och temporalplanet.Programmet gavs ett gränssnitt med sammanlänkade vyer. Interaktion i en vy ger återkopplingar för relaterade data i en annan vy i realtid.Programmet utvecklades i C# .NET och använder Managed DirectX för att generera 3D-grafik. Det slutgiltiga resultatet uppfyller väl den målsättning som skapades vid projektets inledning.

Shopping kan vara ett nöje oavsett om kunden har en uppgift eller inte. Målet för de flesta butiker är att göra shoppingupplevelsen till ett nöje. Detta kan butikerna i fallstudien göra genom att först och främst erbjuda ett unikt och trendigt sortiment. Sedan gäller det för butikerna att erbjuda hög service i en miljö där kunden känner sig bekväm. Det är också viktigt att butikerna erbjuder produkter som är prisvärda.

Internet har skapat ett nytt sätt att göra affärer genom att frambringa en helt ny marknad och omgivning för företagen. Många företag i olika branscher har idag kompletterat sin ordinarie försäljning med försäljning via Internet. En av dessa branscher är dagligvarubranschen som vi har valt att undersöka. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur butiker som säljer livsmedel via Internet har löst det nya försäljningssättet gällande de nya arbetsuppgifter som tillkommer. Vidare har vi undersökt butikernas syfte med att börja sälja livsmedel via Internet, samt vad de ser för fördelar.

Människor påverkas dagligen av olika påverkansfaktorer utan att veta om det. Vi ska i denna analys ta reda på om det påverkar olika beroende på vilken miljö man befinner sig i. Är konsumenterna mer påverkningsbara när det befinner sig i en butik eller är det när de befinner sig på ett Home Party som man påverkas mer?Den mest kända påverkansfaktorn är reciprocitetsregeln. Regeln innebär att butiker försöker med en gåva locka till sig konsumenternas förtroende och få dem att känna att de vill ge butiken någonting tillbaka.

Kotlers konkurrensmedelsmix utformades år 1960. Sedan dess har samhället förändrats från att vara ett industrisamhälle till ett värdesamhälle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhälle har kommit att benämnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen är ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan använda sig av för att skilja sitt erbjudande från konkurrenternas erbjudanden.

Kotlers konkurrensmedelsmix utformades år 1960. Sedan dess har samhället förändrats från att vara ett industrisamhälle till ett värdesamhälle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhälle har kommit att benämnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen är ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan använda sig av för att skilja sitt erbjudande från konkurrenternas erbjudanden.

Vi ämnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lågt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har ställt oss följande frågeställningar: Har framtidens konsument högt eller lågt intresse för ekologiska livsmedel? Vad är orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel är konsumenter mottagliga? Våra resultat visar att framtidens konsument har lågt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror på bristande kommunikation från butiker och samhället ut till konsumenterna. Andra orsaker är att livsmedel ofta konsumeras vanemässigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument är mottagliga argument bland annat, mer information, påverkan på lokal nivå genom ekologisk konsumtion och ekologipoäng när man handlar ekologiskt..

I denna uppsats studeras om vardagsaktiviteter på ett köpcentrum kan tjänsteutvecklas. Med vardagsaktiviteter avses repetitiva aktiviteter med relativt lågt kunskapsinnehåll och liten specialisering. Exempel på sådana vardagsaktiviteter är lokalvård, fastighetsskötsel och vaktpatrullering. I uppsatsen exemplifieras vardagsaktiviteter genom kontanthantering som är en både aktuell och prioriterad aktivitet på många köpcentrum. Resultatet från en fallstudie utförd på ett svenskt köpcentrum av författarna presenteras.

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts.

Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

The market for fashion and interior consists of a large amount of retail chains, which together creates high competition. To be able to compete and to be the most obvious choice for the customers, retailers must review their activities that exist in the company and improve them. This concerns store chains since it is so important that the stores communicate the retailers strategy and it is very critical because of the impact that the stores have on the communication with customers. It is after all in the stores that the buying decision is made. With this information, it is important to strive for uniformity through the chain and especially the stores.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Denna uppsats handlar om hur småföretagare arbetar med modellen "konkurrensmedelsmixen" för att stärka kundtillfredsställelsen. I inledningen kommer läsaren att få en inblick i hur viktigt det är att kundens behov och förväntningar uppfylls, då det ger effekter på företagets lönsamhet och påverkar även kundens lojalitet. Frågeställningen som ska belysas är hur småföretagare kan arbeta med att öka kundtillfredsställelsen och vilka delar de lämpligen skulle kunna arbeta mer med. Syftet med uppsatsen är att granska hur småföretagare kan arbeta med kundtillfredsställelse samt hur "konkurrensmedelsmixmodellen" kan hjälpa butiken att få konkurrensfördelar. Vi vill öka medvetenheten hos butiksägarna att det finns modeller som de kan arbeta med för att öka lönsamheten.

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts.

Idag väljer allt fler butiker att starta en webbshop och på så vis nå ut till fler kunder samt marknadsföra sig på ett enkelt vis. Eftersom konsumenter söker och jämför produkter via Internet är det viktigt att företag och deras erbjudande är tillgängliga även där och inte försvinner i det brus som uppstår på marknaden på grund av exempelvis konkurrenter. Syftet med vårt arbete är att undersöka, analysera samt diskutera hur en mindre klädbutik påverkas av att både driva en butik och en webbshop samt även vilka fördelar som kan utnyttjas. Vi har intervjuat tre företag som har fått svara på ett antal frågor om hur det är att driva en webbshop. Vi valde att intervjua mindre butiker som använder sig av webbshop som ett komplement, för att se hur det påverkar företaget.