Dagligvaruhandeln i Sverige, och i hela världen, har genomgått olika förändringar genom åren. En av dessa förändringar är uppkomsten av så kallade lågprisbutiker som etablerar sig mer och mer. Dessa lågprisbutiker kan konkurrera med ett lågt pris då de har möjlighet att köpa in stora volymer av varor och hålla detta i lager. Detta leder till att människor har fått förändrade preferenser och kan tänka sig att åka en bit för att handla billig mat. Denna nya förändring innebär ett hårt slag mot småbutiker, då de får svårt för att överleva när de inte kan konkurrera med lika pressade priser som lågprisbutikerna.

Många städer har insett vikten av en attraktiv stadskärna, vilken utgör ett effektivt konkurrensmedel i kampen mot externa köpcentra. För att stimulera och stärka cityhandeln och begreppet handelsstaden Borås planeras en citygalleria i Wäfveribolagets gamla lokaler i centrala Borås. Det är således viktigt att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för den nya citygallerians framgång.Uppsatsen har tre huvudsakliga problemformuleringar;Vad i en citygallerias fysiska omgivning utgör en god atmosfär?Hur påverkar en god tillgänglighet framgången för Borås nya citygalleria?Vilken är det bästa butiksmixen avseende den nya citygallerian i Borås och hur kan den skapas?Metod: Vår undersökning består av två delar där den första delen är av kvalitativ karaktär och den avslutande delen är av kvantitativ karaktär. Vi har således kombinerat kvalitativa och kvantitativa ansatser.

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten..

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.

Detaljhandelsföretagens vill utveckla en långsiktig kundrelation för att bibehålla sin position på marknaden där kunderna har många butiker att välja utifrån. För att ge sin personal motivation att utveckla en god kundtillfredsställelse används belöningssystem som motivationsverktyg. Denna uppsats kommer att behandla arbetet med customer relationship managent även kallat CRM samt belöningssystem. Uppsatsen kommer undersöka ett medelstort detaljhandelsföretag i Luleå som arbetar med kollektivt belöningssystem och CRM arbete. Intervjuer har skett enskilt med fyra representanter från arbetslaget och en från företagsledningen i butiken.

Syftet med uppsatsen var att beskriva ett företags belöningssystem och vilka målsättningar ledningen har med belöningssystemet. Vidare ville vi beskriva hur företagets ledning och personal upplevde utfallet av belöningssystemet, samt förklara eventuella skillnader mellan målsättningar och utfall. Uppsatsens referensram behandlar teorier om belöningar, styrning och motivation. Vår fallstudie av valutaväxlingsföretaget FOREX genomfördes med hjälp av en telefonintervju med företagsledningen samt telefonintervjuer med hjälp av ett standardiserat frågeformulär med personal från 15 av FOREX butiker. Resultaten i vår undersökning visar att ett bra utformat belöningssystem kan motivera personalen att prestera bättre, men det är svårt att utforma ett belöningssystem som all personal inom företaget uppskattar eftersom alla individer har olika preferenser, behov och mål.

Inom ett företag är det viktigt att ha en enhetlig kommunikation utåt mot kunder. Butiksatmosfären är en del av butikskedjans helhet, vilken påverkar hur kunderna upplever butikerna. Då butikskedjorna får anpassa sina butiker efter ytan, påverkas även den enhetliga kommunikationen som butikskedjan sänder ut. Detta leder till att kunderna får en osammanhängande image som inte stämmer överens med företagets profil och identitet. Rapporten jämför en butikskedjas profil och identitet med kundernas uppfattade image av butikskedjan.

Syftet var att utifrån ett demokratiperspektiv analysera och utvärdera medlemsinflytandeti praktiken inom Konsumentföreningen Svea. Primärdata har insamlats genom entotalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker där butikschefer och medlemssekreterareintervjuats samt enkät skickats till butiksrådsordförande.Analysen har skett utifrån Michele Michelettis modell för demokratisk revision avorganisationer, innehållande åtta valda indikatorer som nämns i följande slutsatser: KtfSveas butiksnivå fungerar väl med avseende på medlemsdeltagande , resurs- ochgenomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationensbeslutsförmåga fungerar väl enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.Tre indikatorer fungerar inte tillfredsställande. Brister i kontroll över dagordningenleder till försvagat medlemsinflytande. Även intern debatt och jämlikhet i beslutfungerar mindre bra och skulle kunna förbättras genom en översyn och förnyelse blandförtroendevalda..

Inledning: Denna uppsats i företagsekonomi behandlar skyltfönster ur konsumenters synvinkel. Den tidigare forskningen är inte baserad på svensk marknad och övrig litteratur i ämnet riktar sig till detaljister med råd och tips. Undersökningen i denna uppsats lyfter fram kvinnliga konsumenters åsikter och jämför med tidigare forskning och annan litteratur för att observera skillnader eller avsaknaden av dessa.Teoretisk referensram: Marknadsföring och butikskommunikation är hur detaljister når ut till konsumenterna. Butiker bör använda skyltfönster som en del av deras exponering då det är en billig och effektiv reklamplats. Med marknadsföring kan butiker påverka konsumenters köpprocess.

I dagens Sverige konsumeras årligen stora mängder kläder. Nyproduktion av textil har en betydande miljöpåverkan med bland annat stor åtgång av vatten samt mängder av kemikalier. Ett alternativ till allt nyproducerat skulle kunna vara andrahandsmarknaden för kläder.Syftet med studien är att undersöka om de kvinnliga kunderna hos butikerna Myrorna och Beyond Retro konsumerar färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder.Vi har använt oss utav en kvantitativ undersökning där vi intervjuat totalt hundra stycken respondenter i anslutning till Myrorna och Beyond Retros butiker. Vidare har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer med vana konsumenter hos ovannämnda butiker, för att fånga deras resonemang bakom svaren.De kvantitativa intervjuerna visar på att en liten majoritet anser sig konsumera färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder. Samt att det överhängande motivet bakom köpen var att second hand- och vintagekläder är unikt och trendigt.

: I dagens samhälle upplever konsumenter ofta att det är en djungel av information men att den trots det i vissa fall är bristfällig. Är det konsumentens uppgift att hämta information hos företagen eller borde företag ta större ansvar och informera sin marknad? Det tillverkas och används idag mer textilier än någonsin vilket har en stor påverkan på samhället då tillverkning sker i flera steg och kemikalier är inblandade i många processer. Kemikalier tillsätts för allt fler ändamål bland annat för att tillföra specifika egenskaper till textilier. Dessvärre kan användningen innebära allvarliga risker för människors hälsa och miljö.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Uppsatsens syfte är att undersöka lokalbefolkningens köpbeteenden i en småstad, för att definiera eventuella brister och föreslå förbättringsmöjligheter för denna cityhandel. I uppsatsen har vi därför undersökt vilka mönster som framträder när det gäller invånarnas köpbeteenden och hur cityhandeln påverkar dessa. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi utförde ett antal gruppintervjuer med fokus på olika åldersgrupper. Vi lät även respondenterna föra dagbok under några veckor. Detta för att kunna identifiera mönster av köpbeteenden i olika åldersstrukturer.