Sökresultat:
2393 Uppsatser om Avkastning pć investerat kapital - Sida 25 av 160
The time you get the money on the bank the clock starts ticking : En fallstudie om den mo?jliga intressekonflikten mellan entrepreno?ren/ekopreno?ren och riskkapitalet.
Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.
The expats
Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur vithet, vÀsterlÀndsk normativ femininitet och klass pÄverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berÀttelser med hjÀlp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till vÀsterlÀndsk normativ femininitet? PÄ vilka sÀtt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berÀttelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus pÄverkas av förestÀllningar om vÀsterlÀndskhet, klass och de vÀsterlÀndska normativa skönhetsidealen, och vice versa.
VÀrdering under osÀkra förhÄllanden
Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar pÄ basis av uppskattad avkastning hos dessa och dÀrför Àr det viktigt att kunna göra sÄ rÀttvisande vÀrderingar som möjligt. I praktiken Àr detta dock svÄrt eftersom mÄnga investeringar omgÀrdas av hög osÀkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgÄngar vÀrderas under speciellt osÀkra förhÄllanden. AvgrÀnsningar: Med tillgÄngar avses anlÀggningstillgÄngar. Med speciellt osÀkra förhÄllanden avses situationer dÄ variabler som framtida kassaflöden och tillgÄngens livslÀngd inte Àr kÀnda.
Absolut avkastning pÄ den nordiska hedgefondmarknaden : - En realitet eller önsketÀnkande?
Hedge funds? importance within the financial system has during the most recent years increased dramatically. These special funds are unique instruments that differ from traditional mutual funds in a variety of ways, however especially in how they expect returns. Due to the fact that hedge funds are able to hold short positions they possess the possibility to become market neutral investment vehicles.Because of this possibility to sustain positions neutral to market fluctuations, the concept of absolute returns became a unique selling point for hedge fund managers and promises of stable returns unchallenged by market conditions was assured. This research paper aims to examine the theory of absolute returns in hedge funds by examining hedge funds from the Nordic region during the last years of economic turmoil that has occurred by  analyzing the results from their strategies, partially by quantitative measurements as well as qualitative.  The results show that none of hedge fund strategies managed to deliver absolute returns over the chosen period..
Toppen av samhÀllshierarkin : En kvantitativ studie av sambandet mellan socialt kapital och subjektiv samhÀllsposition
Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Ăven att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.
Upplysningar och avkastningskravet pÄ eget kapital [Hur pÄverkas avkastningskravet pÄ eget kapital av upplysningsnivÄn i Ärsredovisningar respektive delÄrsrapporter]
Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lÀmnar utgörs av flera olikainformationskÀllor. En betydande del av dessa utgörs av Ärsredovisningar ochdelÄrsrapporter. PÄ grund av rÄdande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det Àr dÀrförangelÀget att studera vad en ökad upplysningsnivÄ medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet Àr att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet pÄ egetkapital och upplysningsnivÄn i företagens Ärsredovisningar och delÄrsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivÄn har störstpÄverkan pÄ kostnaden för eget kapital.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till företag som för nÀrvarande Àr noterade pÄ NasdaqOMX Stockholm.
Tre Svenska bankers landsfonder med avseende pÄ riskjusterad avkastning
Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries.Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average.Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund.
Skillnader i lönsamhet : En studie av noterade och onoterade bolag
I dagens företagsklimat vÀljer allt fler bolag att notera sina aktier pÄ en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare Är med regler som gör det enklare för mÄnga bolag att gÄ publikt. Att notera sig ses i allt större utstrÀckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. NÄgra av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig pÄ en aktiemarknad att det blir lÀttare att finansiera tillvÀxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar Àr ökad prestige samt en exit strategi för tidigare Àgare.
Likvidation : en jÀmförelse mellan 13 kapitlet 12 § aktiebolagslagen & § 3-4 och § 3-5 aksjeloven/allmennaksjeloven
Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Ăn idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.
Marknadens reaktion pÄ större blockförvÀrv : Effekten av införandet av budplikt pÄ Stockholms fondbörs
I Sverige genomfördes Är 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stÀrka minoritetsÀgarnas stÀllning gentemot stora aktieÀgare i samband med blockförvÀrv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks nÀrmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjÀlp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom anvÀndning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv.
Korruption i Sverige: betydelsen av organisation och socialt kapital
Den vanligaste formen av korruption Àr enligt Brottsförebyggande rÄdet den form av korruption som benÀmns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen Äterfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter frÄn olika organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan anvÀndas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, anvÀnds för att belysa teoriernas förmÄga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att sÄvÀl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflÀtningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och frÄn utomstÄende har viss betydelse för att korruption uppstÄr och för dess omfattning.
Fondbolagens resultat och framgÄngsstrategier : En jÀmförande studie mellan stora och smÄ förvaltare av svenska aktiefonder
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur resultatet skiljer sig Ät mellan stora och smÄ fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende pÄ organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har berÀknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bÀst. De mÄtt och modeller vi anvÀnt Àr standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda pÄ hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information frÄn hemsidor pÄ Internet och annat skriftligt material.Empirin bestÄr av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnÀmnda innefattar hur mÄnga som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det gÄr till nÀr de avgör vilka aktier som ska ingÄ i fonderna.Efter att ha rÀknat ut alla riskmÄtt och avkastningsmÄtt stod det klart att bankerna har presterat betydligt sÀmre Àn de mindre fondbolagen.
Aktieindexobligationer - StÄr nÀr andra faller?
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera aktieindexobligationer samt att öka förstÄelsen för detta vÀrdepapper. Metod: Inledningsvis söktes mycket information frÄn bankerna i form av prospekt. Detta utökades senare till att Àven vara avkastningen som berörda vÀrdepapper haft. För att kunna utvÀrdera huruvida bankernas produkter Àr konkurrenskraftiga har tvÄ angreppssÀtt anvÀnds. Det första en konstruerad aktieindexobligation med vÀrdepapper som finns att köpa pÄ marknaden.
KUNGSLEDEN - en företagsanalys
PROBLEMBAKGRUNDKungsleden Ă€r ett fastighetsbolag som ser avkastning som viktigare Ă€n fastighetens kategori och geografiska lĂ€ge, mĂ„let Ă€r att kontinuerligt höja portföljens riskjusterade avkastning. Verksamheten omfattar bĂ„de fastighetshandel och fastighetsförvaltning. NĂ€rmare hĂ€lften av bolagets tillgĂ„ngar finns i den publika sektorn och lika mycket i kommersiella fastigheter.SYFTESyftet Ă€r att studera Kungsledens utveckling frĂ„n bolagets bildande tills idag. Vi skall Ă€ven försöka svara pĂ„ varför bolaget satsar sĂ„ mycket pĂ„ publika fastigheter och hur de har lyckats skapa lĂ„ngsiktigt hög avkastning till sina aktieĂ€gare.AVGRĂNSNINGARVi har valt att avgrĂ€nsa oss till att endast analysera Ă„rsredovisningarna för Kungsleden frĂ„n dess att bolaget börsintroducerades 1999 till den senaste Ă„rsredovisningen 2006.METODVi har valt att göra en kvantitativ analys och har anvĂ€nt oss enbart av sekundĂ€rdata i form av artiklar, böcker och Ă„rsredovisningar i vĂ„r undersökning av Kungsleden.SLUTSATSERVĂ„ra slutsatser Ă€r att det som driver Kungsledens verksamhet framĂ„t Ă€r subjektet det vill sĂ€ga de anstĂ€llda och Kungsleden har lyckats vĂ€l med att förmedla sina vĂ€rderingar och sin affĂ€rskultur till dem. Vi tycker att det Ă€r viktigt att Kungsleden Ă€ven i framtiden fokuserar pĂ„ att rekrytera rĂ€tt mĂ€nniskor till sin organisation som Ă€r flexibla och förĂ€ndringsbenĂ€gna dĂ„ detta Ă€r en förutsĂ€ttning för att snabba beslut skall kunna fattas.
Tra?nares tankar om ta?vling : Friidrottstra?nare diskuterar ta?vlingsfostran inom friidrotten.
Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.