Under senare Är har det frÄn mÄnga hÄll hÀvdats att redovisningen Àr förÄldrad och ger en felaktig bild av företagens vÀrde. Kritiker menar att det inte finns nÄgon koppling mellan ett företags redovisade vÀrde och dess marknadsvÀrde. Detta beror frÀmst pÄ att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital bestÄr bland annat av humankapital, varumÀrke, patent, kundrelationer och informationssystem. DÄ ett varumÀrke kan anses vara en betydande tillgÄng i sig vill vi avskilja det frÄn det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur intellektuellt kapital och varumÀrke kan aktiveras som tillgÄngar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetÀra vÀrden det skulle ge.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

Bakgrund: En del forskning utförd pÄ, bland annat, den stora amerikanskaaktiemarknaden, antyder att det inte finns nÄgon mening med att följaaktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen Àrden stora mÀngd information som finns att hÀmta om bolagen. Dennainformation gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. BörsveckanÀr en aktietidning som gör analyser pÄ börsnoterade bolag i Sverige ochövriga nordiska lÀnder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan Àralltid mycket imponerande i jÀmförelse med OMXSPI.Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som Àr möjlig ominvesterare vÀljer att följa Börsveckan.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Sammanfattning Uppsatsens titel: Konstinvesteringar ? sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv Seminariedatum: 2006-06-07 Ämne/Kurs: FEK582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng Författare: Gina Aspelin, Tobias Gabrielsson och Fredrik Mattsson Handledare: Tore Eriksson Fem nyckelord: Konstinvestering, avkastning, motiv, arbetsmiljö, intressentmodellen. Syfte: Denna uppsats har som syfte att kartlĂ€gga vilka motiv företag har för konstinvesteringar och om dessa Ă€r försvarbara utifrĂ„n en företagsekonomisk synvinkel samt att utreda om en konstinvestering kan vara ett alternativ till traditionella finansiella investeringar. Metod: I uppsatsen anvĂ€nds en induktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Empiri: Empirin bestĂ„r av fyra företag, Tetra Pak, AstraZeneca, FĂ€rs och Frosta Sparbank samt Vinge.

Denna kandidatuppsats har i syfte att undersöka huruvida det gÄr att identifiera avvikande aktieavkastning hos företag vilka erhÄller ett förÀndrat betyg i Folksams Klimatindex mellan Ären 2004 och 2005. Identifieras avvikande avkastning undersöks marknadens vÀrdering av förbÀttrade respektive försÀmrade betyg. Signifikant avvikande avkastning identifierats i aktier hos företag som erhÄller ett förÀndrat betyg i Folksams Klimatindex. Resultatet frÄn eventstudien pÄvisar att betygsförÀndringar, oavsett karaktÀr, vÀrderas negativt av marknaden. Att marknaden skulle vÀrdera informationen om förbÀttrade respektive försÀmrade betyg pÄ samma sÀtt strider mot teorin om Corporate Social Responsibility.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för inlÀrning genom olika lÀrstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda pÄ huruvida grammatikundervisningen sÄ som den ser ut idag ger somliga elever sÀmre förutsÀttningar för att gÄ vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskÀmnet pÄ högstadie- och gymnasienivÄ och tar reda pÄ i hur stor utstrÀckning lÀrstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rÄdande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgÄngar till kulturellt kapital. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Dunn & Dunns lÀrstilsforskning, som gör gÀllande att olika individers inlÀrningsförmÄga pÄverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp pÄ svenska förhÄllanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgÄngar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frÄgeformulÀr, klassrumsobservationer och enkÀtundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser frÄn tvÄ skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, fÄr möjlighet till inlÀrning genom sin starkaste lÀrstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lÀrstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

I ett samhÀlle dÀr relationer, Àven sÄdana av icke romantisk karaktÀr, har en central roll imÀnniskors liv Àr det viktigt att försöka förstÄ vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model sÀger att engagemang i relationer ökar dÄ individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, fÀrre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvÀrsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelÀrarei Göteborgs Stad, med hjÀlp av the Investment Model, angÄende upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frÄgeformulÀr. Studien visade att grundskolelÀrare med lÀngre anstÀllningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete Àn vad de med kortare anstÀllningstid angav..

Syftet med studien var att förstÄ hur ungdomar ser pÄ deras arbetslöshet utifrÄn begrÀnsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap frÄn samhÀllet. De senaste Ärtiondena har vi gÄtt frÄn ett kollektivt samhÀlle till ett individualiserat samhÀlle. Detta ger individer mer rÀttigheter men ocksÄ skyldigheter. I Sverige Àr arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska ÄtgÀrder för att motverka arbetslösheten.

I denna uppsats jÀmförs skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder med avseende pÄ avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar Àr hÀmtade frÄn de olika fondernas hemsidor. JÀmförelser görs under tvÄ olika tidsperioder, 18-respekive 48 mÄnader. MÄtt som berÀknas Àr genomsnittlig Ärsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utlÀndska hedgefonderna inte skiljer sig mycket Ät i det första intervallet.

Syfte: Undersöka om det Àr möjligt att generera en överavkastning pÄ aktier gentemot marknadsindex pÄ OMXS Industrials enligt Net Current Asset Value strategin.Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ metod för att undersöka historiska aktievÀrden. Datan som anvÀnds i undersökningen hÀmtas frÄn Thomson Reuters Datastream och de statistiska vÀrdena bearbetas i Microsoft Office ExcelTeoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin förklaring med utgÄngspunkt frÄn teorierna om den effektiva marknadshypotesen och CAPM modellen, samt ett avsnitt som utreder principerna om hur vÀrderingsstrategier bör följas.Resultat: Beroende pÄ lÀngden av innehavsperioden visar studien att det i de samtliga fall Àr fullt möjligt att övertrÀffa marknadsindex, och att den riskjusterade avkastningen i de flesta fall Àr högre Àn marknadsindex..

Denna eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista pÄverkar kumulativ onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 mÄnader efter genomfört byte. I studien undersöks dÀrför utförda byten av noteringsplats pÄ den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien berÀknas onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men ocksÄ med Fama & French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade pÄ typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen Àr signifikant skild frÄn noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvÀrde i de olika undergrupperna.

Den hÀr uppsatsen behandlar huruvida det gÄr att mÀta marknadsföringsaktivitet i sociala medier eller inte. Idag anvÀnds Return of Investment (ROI) mÀtningar för att mÀta vilken avkastning en marknadsföringssatsning ger. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att klargöra för de begrepp och mÀtmetoder som anvÀnds, samt deras tillförlitlighet. För att besvara de framtagna frÄgestÀllningarna har omfattande datainsamling gjorts i form av skriven litteratur och intervjuer. Det har Àven gjorts egna observationer genom mÀtningen av en marknadsförd kampanj i de sociala medieverktygen Facebook och Twitter.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Ekonomin i stora delar av vÀrlden har under början av 2000-talet utsatts för stora pÄfrestningar. Europa har drabbats hÄrt, inte bara av finanskrisen utan ocksÄ av den senaste skuldkrisen dÀr Grekland Àr ett uppmÀrksammat exempel. En hÄrdare reglering för finansiella företag inom EU har dÀrför setts som nödvÀndig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försÀkringsföretag. Tanken med de nya bestÀmmelserna Àr att stÀrka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan lÀnder inom EU.Syftet med detta arbete Àr att ÄskÄdliggöra nÄgra av de effekter som Solvens II-direktivet kan tÀnkas fÄ för svensk del.