Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom omrÄdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad pÄ företagen vid Ideon dÀr generella samband försökte faststÀllas. Dels har ett Ideonföretag studerats nÀrmare i en intervjustudie för att pÄ djupet försöka beskriva hur en förÀndring i kapitalstrukturen upplevs pÄverka det kreativa arbetet av de anstÀllda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns nÄgot pÄvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

Mindre företag Àr viktiga för den samhÀllsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfÀllen. LÄn har visat sig vara en viktig finansieringskÀlla för dessa företag, men pÄgrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgÄngen tillkonkurrenskraftig lÄnefinansiering framhÄllits vara problematisk. Den externa redovisningenkan anvÀndas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig pÄverka företags kostnad för lÄnatkapital. Svenska privata mindre företag Àr en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie Àr att undersöka hur dessa företags kostnad förlÄnat kapital pÄverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjÀlp av Ärsredovisningar frÄn ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..

Bakgrund och problem: I takt med att företag vÀxer och blir större vÀxer ocksÄ skaran avaktieÀgare. Det stora antalet Àgare och spridningen av Àgandeskapet fÄr konsekvenser för ÀgarnasförmÄga att kontrollera företagen. NÀr en investerare placerar tillgÄngar i ett företag Àr denfrÀmsta anledningen att fÄ avkastning pÄ sitt kapital. En aspekt som pÄverkar utdelningsnivÄernaÀr intressekonflikter: dels den mellan majoritets- och minoritetsÀgare och den mellan Àgarna ochföretagets ledning.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka sambandet mellan Àgarkoncentration och utdelningsnivÄeri svenska noterade bolag pÄ Large och Small Cap under Ären 2005 till 2011.Metod: För att genomföra denna studies syfte har en kvantitativ metod anvÀnds. Data harinsamlats frÄn olika kÀllor för företags Àgarkoncentration och utdelningsnivÄer.

Syfte: Denna studie syftar till att försöka undersöka hur avkastningen pÄ eget kapital förÀndras pÄ kort sikt dÄ man vÀljer att utlokalisera verksamheten till lÄglönelÀnder, med motivet att sÀnka sina produktionskostnader Slutsats: Avkastningen pÄ eget kapital Àr högre för de utlokaliserande företagen vilket dock Àr svÄrt att hÀrröra till sjÀlva flytten. Andra faktorer spelar in, exempelvis produktiviteten i lÄglönelÀnder. En utlokalisering bör ske efter noggrann utredning, dÄ finns det goda möjligheter till att öka aktieÀgarnas förmögenhet..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. FrÄgor som undersöks Àr hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ företaget och lÀrare pÄ skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mÄl har varit starkare Àn det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

Problem: Leder en hög andel rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget nÄgon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller rÀntabilitet pÄ eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda pÄ storleken pÄ dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats Àr att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital och lönsamhet frÄn Är 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det Àr den finansiella risken eller rörelserisken som Àr den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats Àr en totalundersökning av koncerner med företag pÄ Nasdaq OMX large cap. NödvÀndig data har hÀmtas frÄn AffÀrsdata och dÀrefter lagts in i ett Excel-dokument för att berÀkna nyckeltal och samband..

Denna uppsats undersöker, med hjÀlp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissÀttningen pÄ Stockholmsbörsen pÄverkas av exceptionella hÀndelser sÄsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras Àven om samband mellan förÀndringar i marknadslikviditeten och avkastning pÄ rÀntebÀrande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förÀndringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende pÄ potentiella förbÀttringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbÀttra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som pÄvisar att en likviditetspremie existerar pÄ Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att pÄvisa vad potentiella förbÀttringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebÀr för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporÀrt försÀmras i samband med exceptionella hÀndelser pÄ Stockholmsbörsen.

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer pÄ program riktade till Ledningen och till AllaAnstÀllda för att undersöka ifall det observeras nÄgon skillnad i kurseffekten mellan de tvÄ grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade pÄ StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingÄr i studien och tidsperioden Àr frÄn 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de tvÄ grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anstÀllda visar en merinkonsekvent onormal avkastning frÄn dag till dag.

VÄr teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett lÀngre kalvningsintervall i första laktationen.FrÄgestÀllningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?NÀr frÄgestÀllningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan stÀlldes mot vÄr hypotes.För att fÄ ett sÄ homogent material som möjligt gjorde vi följande avgrÀnsningar pÄ djuren.? Komma frÄn besÀttningar med avkastning pÄ 9500-10 500kg ECM.? InkalvningsÄlder pÄ 24-26 mÄnader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmÀrkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk LÄglands Boskap).? DrÀktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.Data hÀmtades frÄn SvenskMjölk och samanstÀlldes först i Excel och senare Àven i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna rÀkna fram ett P-vÀrde.Det Àr P-vÀrdet som avgör om datan Àr statistiskt sÀkerstÀlld eller inte. NÀr vi fört in datan vi ville ha i Excel lÀt vi programmet rÀkna fram en graf för varderarasen dÀr vi kunde utlÀsa vilken tendens avkastningen hade i förhÄllande till antalet dagar mellan kalvning och drÀktighet. Till vÄr hjÀlp i arbetet med att fÄ framrepresentativa grafer hade vi vÄr statistiklÀrare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvÄnande i vÄra ögon! Avkastningen följde inte alls vÄr teori.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrÄgasÀtta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populÀra metoden att genom aktieÄterköp överföra överskottslikvid frÄn företag till delÀgare. Uppsatsen utgÄr frÄn aktieÀgare med en lÀngre placeringshorisont. DÀrför vÀljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jÀmföra avkastningen hos företag som tillÀmpar aktieÄterköp, med företag som valt att endast hÄlla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda frÄn OMX lista som utför Äterköp av aktier har matchats med nÀrmaste konkurrent inom samma bransch som istÀllet ger utdelning. DÀrefter har den genomsnittliga avkastningen berÀknats under Ären 2005-2007.

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

Att fondspara har lÀnge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagslÀget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det rÄder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen Àr och var grÀnserna ligger.Men med de begrÀnsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande pÄvisa att etiska fonder Àr ett bra placeringsalternativ i jÀmförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jÀmförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. JÀmförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hÀmtats frÄn analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att bÄda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lÀgre avkastning per riskenhet.