Sökresultat:
439 Uppsatser om Automatisk tändning - Sida 15 av 30
UtvÀrdering av automatiskaomskrivningar : FrÄn bÄde en objektiv och en subjektiv synvinkel
Idag finns dataprogram för bearbetning av texter pÄ svenska i syfte att skapa lÀttlÀsta texter. CogFLUX Àr en modul ingÄende i EasyReader som anvÀnds som verktyg för att skriva om texter till lÀttlÀst svenska. I detta arbete testas CogFLUX förmÄga att underlÀtta lÀsbarheten och vara informationsbevarande. Sedan tidigare finns mÄtt utarbetade för att mÀta om texter Àr lÀttlÀsta. MÄtt som LIX och OVIX anvÀnds för att mÀta i vad mÄn en text Àr lÀttlÀst, dÀr man mÀter antalet ord per mening, lÄnga ord samt unika ord.denna studie har en grupp personer fÄtt genomgÄ ett test dÀr de svarar pÄ frÄgor med utgÄngspunkt frÄn utvalda texter.
Automatisk indexering pÄ webben - en studie av sökmotorn HotBot
The web has made an incredible amount of unorganized information available to anyone. There are search engines that help us structuring the information, but it is still difficult to find what you search for on the web. The purpose of this master's thesis is to investigate whether the already existing techniques for automatic indexing are suited for the new information retrieval context on the web and how the choice to support these techniques, or not, affects the search results. This is examined through a literature study on automatic indexing and other related concepts, such as information retrieval and information searching on the web in order to get a theoretical frame to the work and by an observation of the search engine HotBot to approach the purpose of the thesis. The observation is carried out by searching HotBot's database and investigating the search results in order to try to identify patterns that can reveal something about how HotBot's automatic indexing is done.
ALLT UNDER KONTROLL? En studie om hotuppfattningar och konspiratoriskt t?nkande
Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns
behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt.
Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet,
kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist
p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det
finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation
det r?r sig om.
Vinstdelningssystem i en advokatbyra? : - systemets pa?verkan pa? o?vriga ekonomistyrningssystem
De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.
Könets betydelse vid chefsrekrytering ur arbetssökandes perspektiv
Vi har utrett vad det finns för sĂ€rskilda förestĂ€llningar om kön samt om de tvĂ„ könen har olika förutsĂ€ttningar att nĂ„ en chefsposition. Ăr kön ett kriterium? Vi genomförde en gruppintervju och fem enskilda intervjuer för att se om empiri och teori stĂ€mmer överens. Vi tyckte dessutom att frĂ„gan, om kön Ă€r ett kriterium, var bristfĂ€lligt besvarad och ville se om vi kunde finna ytterligare synvinklar pĂ„ frĂ„gan. För att analysera empirin delade vi upp intervjuerna efter fyra frĂ„gestĂ€llningar, Varför Ă€r det mest mĂ€n som Ă€r chefer? Varför ska man strĂ€va efter numerĂ€r jĂ€mstĂ€lldhet? Ăr och skall kön vara ett kriterium? Vad ser man för skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap? VĂ„ra studier visar pĂ„ att könet har betydelse vid rekrytering av personer till chefspositioner.
Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan
Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.
Underlag för utformning av statistikrapporter i ett scannersystem
Denna studie syftar till att utgöra underlag och förslag till utformningen av statistikrapporter till WoodEye?s nya statistikdatabas som ingÄr i WoodEye 5. WoodEye 5 lanserades pÄ LignamÀssan i Hannover, 30 maj- 3 juni 2011. Förslagen har sin grund i kvalitativa intervjuer med ett urval av Innovativ Vision AB?s kunder, som tidigare visat intresse i frÄgan.
Spelifiering : Spel som engagerande verktyg
Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.
SJ?LVREGLERING I EN UPPKOPPLAD V?RLD: En studie om sj?lvreglerat l?rande och dess p?verkan p? elevers inl?rning
Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).
Mer lÀttlÀst : PÄbyggnad av ett automatiskt omskrivningsverktyg till lÀtt svenska
Det svenska sprÄket ska finnas tillgÀngligt för alla som bor och verkar i Sverige. DÀrförÀr det viktigt att det finns lÀttlÀsta alternativ för dem som har svÄrighet att lÀsa svensktext. Detta arbete bygger vidare pÄ att visa att det Àr möjligt att skapa ett automatisktomskrivningsprogram som gör texter mer lÀttlÀsta. Till grund för arbetet liggerCogFLUX som Àr ett verktyg för automatisk omskrivning till lÀtt svenska. CogFLUXinnehÄller funktioner för att syntaktiskt skriva om texter till mer lÀttlÀst svenska.Omskrivningarna görs med hjÀlp av omskrivningsregler framtagna i ett tidigare projekt.I detta arbete implementeras ytterligare omskrivningsregler och Àven en ny modul förhantering av synonymer.
Automatisk testning av WebGL pÄ mobil- och desktopenheter
WebGL is a standard for drawing graphics in a web browser. Currently it isn?t widely understood how consistently WebGL performs across a majority of the de- vices that support it. Determining if an image looks correct to a human observer is an interesting problem. The solution for this is useful when developing WebGL applications, since a developer could make better informed decisions during de- velopment.
Datorn som hjÀlpmedel - Ett kreativt reskap, en distraktion eller en vÀldigt dyr skrivmaskin?
Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.
Förstudie av mÄleri
Examensarbetet har utförts hos Olofsfors AB i Nordmaling under hösten 2006. DÀr tillverkas band för skogs- och entreprenadmaskiner samt vÀg- och skopstÄl. Produkterna doppas efter tillverkningen i en OlofsforsblÄ fÀrg. Företaget har de senaste Ären gjort stora investeringar vad gÀller automatisering pÄ bÄda sina affÀrsomrÄden. Det som inte hÀngt med i utvecklingen Àr mÄleriet som fortfarande Àr manuellt.
HTML5 pÄ skrivbordet : En undersökning pÄ Ida Infront
Webbapplikationer har o?kat i antal och anva?ndning i synnerhet de senaste a?ren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Ma?nga desktopapplikationer idag a?r la?mplig fo?r en o?verga?ng till webb. Sa? a?r fallet hos Ida Infront, ett fo?retag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har fo?r o?nskan att migrera till webbmiljo?.
Feedback ur ett la?rarperspektiv : En studie om fyra la?rare i idrott och ha?lsa och deras anva?ndning av feedback
Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.