Sökresultat:
300 Uppsatser om Automatiserad rörelse - Sida 11 av 20
Algoritm för automatiserad generering av metadata
Sveriges Radio sparar sin data i stora arkiv vilket gör det svÄrt att hitta specifik information. PÄ grund av denna storlek blir uppgiften att hitta specifik information om hÀndelser ett stort problem. För att lösa problemet krÀvs en mer konsekvent anvÀndning av metadata, dÀrför har en undersökning om metadata och nyckelordsgenerering gjorts.Arbetet gick ut pÄ att utveckla en algoritm som automatisk kan generera nyckelord frÄn transkriberade radioprogram. Det ingick ocksÄ i arbetet att göra en undersökning av tidigare arbeten för att se vilka system och algoritmer som kan anvÀndas för att generera nyckelord. Dessutom utvecklades en applikation som generar fÀrdiga nyckelord som förslag till en anvÀndare.
LÀsinlÀrning : Barns lust och intresse : LÀrares metoder och medvetenhet
Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.
Att klona en klassiker: En undersökning av klonens kvalitet
I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.
En genvÀg i skoglig planering? : en pilotstudie om nyttofunktioner och flermÄlsanalys
I dagens vidare syn pÄ skogen som resurs Àr allt fler mÄl, och ibland Àven fler intressenter involverade i skogsbruksplaneringen. För att ta fram det bÀsta planalternativet anvÀnds ofta flermÄlsanalys, dÀr intressenten viktar delmÄl mot varandra. Detta kombineras med en bedömning av hur vÀl planalternativen uppfyller mÄlen. Den mÀnskliga kapaciteten Àr tyvÀrr begrÀnsande vilket leder till att för fÄ planalternativ utvÀrderas för att göra planeringen tillförlitlig. Genom att automatisera viktningen av planalternativ skulle kapaciteten kunna ökas.
Anpassning av mekanik för automatiserad produktion
Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.
Automatiserad kundkategorisering och anpassade typkurvor
SammanfattningDetta examensarbete Àr gjort pÄ uppdrag av Fortum Karlstad och Àr inriktat pÄ att ta fram nya kategorier för indelning av de kunder som fÄr sin elektricitet levererad genom Fortums elnÀt. Det ska ocksÄ ta fram de villkor som ska uppfyllas för att en kund ska placeras i var och en av dessa kategorier. Villkoren ska ocksÄ möjliggöra automatisering för uppdatering av Fortums kundregister. Sista delen av arbete ska ta fram en grov mappning av typkurvor för samtliga dessa kategorier.Arbetet genomfördes genom att studera elförbrukningen baserat pÄ mÄnads- och Ärsbasis och genom analys av denna förbrukning urskilja mönster som leder till en indelning till en viss kategori. Mappningen av typkurvor utfördes dels genom att utgÄ frÄn tabeller som finns för idag existerande kategorier och uppdatera och anpassa dessa till de nya kategorierna. I de fall som inga lÀmpliga typkurvor existerade skapades nya typkurvor.Resultatet av arbetet blev att nio stycken kundkategorier (idag finns cirka tvÄhundra) skapades med villkor som möjliggör automatisk och regelbunden uppdatering av kategoriseringen av Fortums kunder.
PÄ agendan : En undersökning om Svininfluensans gestaltning i Dagens Nyheter och Expressen
Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.
Att lÀsa och inte förstÄ Àr som att plöja och inte sÄ. : En studie kring forskningsbaserat arbete i lÀsförstÄelse.
The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.
Fonologi hos svenska förskolebarn i Äldersgruppen 4?5 Är : Referensdata till kortversionen av ett fonologiskt bedömningsmaterial
Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.
L?rares reflektioner ?ver uttalsundervisningen p? sfi. ?En j?tteviktig bisak?
Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal
och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med
uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga
delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer
med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas
erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund
f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del
av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs
en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och
m?l med uttalsundervisningen.
Skogsdynamik pa? ha?llmarker pa? Sotena?set i Bohusla?n:fallstudie A?by sa?teri
A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.
Koffeinsupplementering inom ishockey - en dubbelblind, randomiserad kors?verstudie p? manliga elitjuniorspelare
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg
kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan
hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r.
Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad
kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna
exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes
via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter.
Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein
(254,75 cm) och placebo (254,75 cm).
Kommunkoncernbudget ? form och funktion
Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.
L?grangmatriskomplettering: En j?mf?relse av tv? algoritmer
L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris
under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv?
olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av
databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer
som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data.
F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra
givet olika parameterval.
Tilltron till den nya ATK-tekniken hos dagens poliser
Dagens automatiska trafikkontroll (ATK) med kamera har medfört hastigheten pÄ vÄra vÀgar har sÀnkts och mÄnga liv har rÀddats. Med anledning av det lyckade resultatet har regeringen beslutat att utveckla den befintliga ATK tekniken för att öka sÀkerheten och sÀnka medelhastigheten ytterligare. Detta tycker man Àr helt avgörande för att nÄ etappmÄlet för Är 2007; Högst 270 döda i trafiken. De stora förÀndringarna som denna nya generationens ATK innebÀr, Àr att varje skÄp kommer innehÄlla en kamera, att fotohanteringen Àr helt automatiserad frÄn dess att kameran tar kortet tills utredningen inleds, och att alla kameraskÄp kommer styras frÄn en styrcentral i Kiruna. PÄ detta sÀtt hoppas man kunna effektivisera anvÀndningen av den automatiska trafikkontrollen, (ATK), och fÄ en Àn större nytta av den.