En genväg i skoglig planering?
en pilotstudie om nyttofunktioner och flermålsanalys
I dagens vidare syn på skogen som resurs är allt fler mål, och ibland även fler intressenter involverade i skogsbruksplaneringen. För att ta fram det bästa planalternativet används ofta flermålsanalys, där intressenten viktar delmål mot varandra. Detta kombineras med en bedömning av hur väl planalternativen uppfyller målen. Den mänskliga kapaciteten är tyvärr begränsande vilket leder till att för få planalternativ utvärderas för att göra planeringen tillförlitlig. Genom att automatisera viktningen av planalternativ skulle kapaciteten kunna ökas. En möjlig väg till automatiserad viktning är att använda nyttoteori, likt den som används i nationalekonomi. Syftet med detta arbete var att undersöka nyttofunktioner som metod för att vikta planalternativ mot varandra. Försöket syftade specifikt till att undersöka om resultatet påverkades av om nyttofunktionerna var kunskapsbaserade, eller om funktionerna lika gärna kunde antas vara linjära.
Resultatet visade att nyttofunktioner kan skapas för skogliga variabler och att viktning av planalternativ är möjligt med hjälp av dessa. Gällande planviktningen indikerade resultaten ingen skillnad mellan de kunskapsbaserade funktionerna och de linjära. Däremot rankas planalternativen annorlunda. Med denna pilotstudie som grund kan fortsatta studier ytterligare undersöka nyttofunktioner som ett verktyg inom flermålsplanering.