Sökresultat:
450 Uppsatser om Attraktiva städer - Sida 20 av 30
Grönt Àr det nya svarta : En studie om hur klÀdföretag kan öka konsumenters intresse för miljövÀnliga klÀder
SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken ochmöjligheterna som finns gÀllande klÀdföretags arbete med miljövÀnliga klÀder. För attuppnÄ detta pÄ ett effektivt sÀtt har vi tagit fram tvÄ delsyften. Vi Àmnar analysera ochundersöka:? Vilka faktorer som pÄverkar konsumenters intresse för miljövÀnliga klÀder.? Hur marknadskommunikationen av miljövÀnliga klÀder kan vara utformad föratt tilltala konsumenterna.Vidare har en forskningsfrÄga tagits fram som lyder:? PÄ vilka sÀtt kan klÀdföretag arbeta med grön marknadsföring för att ökaintresset för miljövÀnliga klÀder?MetodVi har utgÄtt frÄn den kvalitativa undersökningsmetoden dÄ vi ville uppnÄ endjupgÄende förstÄelse för vÄrt valda forskningsomrÄde samt ha möjligheten att görasubjektiva analyser och tolkningar. Det empiriska materialet samlades in genom sjudjupgÄende intervjuer.
Utformning av arbetsstol för funktionshindrade barn
Arbetet syftar till att uppdatera och utveckla företaget Mercado Medic AB:s produkt, arbetsstolar för rörelsehindrade, frÀmst barnstolen. Real 9300 barn Àr en stol som riktar sig till funktionshindrade barn mellan 2 och 15 Är. Till skillnad frÄn vuxenstolen sÀljer inte barnstolen sÀrskilt bra trots att den har lika bra sittegenskaper. Syftet med att uppdatera och förbÀttra barnstolen Àr att fÄ fram en mer attraktiv barnstol som kan konkurrera pÄ marknaden lika bra som vuxenstolarna gör. Bengt Engström, ergonom som inriktat sig mot sittande för funktionshindrade, och Ulla Myhr, leg sjukgymnast som specialiserat sig pÄ barn med CP, har bÄda varit med under stolens tidigare utveckling.
MergervÄgor ur ett företagsperspektiv
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som styr det enskilda
företagets val av tidpunkt för att genomföra M&A-transaktioner.
Metod: Studiens metod Àr en kvantitativ och kvalitativ beskrivande undersökning
bestÄende av företagen IBM och AT&T. Tre kvalitativa telefonintervjuer samt en
personlig intervju genomfördes med fyra investmentbankrÄdgivare inom M&A för
att komplettera den ovan nÀmnda empirin. Detta för att fÄ en djupare förstÄelse
kring varför företag vÀljer att genomföra M&A vid specifika tillfÀllen. Valet
av bÄde kvantitativ och kvalitativ datainsamling ansÄgs relevant i förhÄllande
till frÄgestÀllningen och syftet. Det empiriska materialet stÀlldes sedan mot
uppsatsens teoretiska referensram.
Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att det enskilda företagets val av tidpunkt för
att genomföra en M&A-transaktion pÄverkas av ett samspel mellan
finansieringsmöjligheter, företagsvÀrdering och industrikonkurrens.
EN SKOLA FĂR ALLA : Begreppstolkningar rörande vision samt möjliggörande faktorer utifrĂ„n politikers och pedagogers uppfattningar.
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.
Vem ska kartlÀgga Sverige? : En fallstudie av Lantma?teriets strategier fo?r ett sta?rkt arbetsgivarvaruma?rke
Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.
ĂgarlĂ€genheter - En studie om vilka parametrar som kommer att styra priset pĂ„ nybyggda Ă€garlĂ€genheter i Sverige
Det ligger ett lagförslag för beslut i riksdagen om att inrÀtta en ny boendeform, ÀgarlÀgenheter. Förslaget gÄr igenom för- och nackdelar med den nya boendeformen dÀr ÀgarlÀgenheter jÀmförs med bostadsrÀtter. Propositionen tar ingen hÀnsyn till vilka parametrar som styr prissÀttningen pÄ ÀgarlÀgenheter. Vi vill dÀrför ta reda pÄ vilka parametrar som kommer att styra prissÀttningen pÄ en ÀgarlÀgenhet. För att ta reda pÄ möjliga parametrar som styr priset sÄ har vi undersökt juridiska skillnader mellan en ÀgarlÀgenhet och en bostadsrÀtt.
KILEN - en ny stadsdel i Ronneby mellan resecentrum och Än
PlanomrÄdet Kilen avgrÀnsas av resecentrum i öst och av RonnebyÄn i vÀst. Genom
en nyexploatering vill Ronneby kommun Àndra anvÀndningsomrÄdet frÄn
industriverksamhet till bostÀder och bygga cirka 120 lÀgenheter.
Det centrala lÀget gör att affÀrer, skola, dagis och annan service finns inom
bekvÀmt gÄngavstÄnd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda
pendlingsmöjligheter för de boende i omrÄdet. Förhoppningen Àr att ny
bostadsbebyggelse i KilenomrÄdet Àven ska bidra till att förstÀrka strÄket
mellan centrala Ronneby och Soft CenteromrÄdet och Brunnsparken.
Att hitta en lösning pÄ det framtida kompetensbehovet -gÄr det?
Under vÄra praktikperioder har vi reflekterat över hur utbudet pÄ utbildningar genom olika samordnare ser ut. Ringhals gjorde en förfrÄgan om nÄgon eller nÄgra studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet var intresserade av att göra en kartlÀggning över hur de hittar sin framtida kompetens och vilka utbildningar de skall lÀgga sina resurser pÄ. DÄ dessa frÄgor Àr relevanta för vÄr framtida profession ansÄg vi att detta var ett intressant uppdrag, inom vÄr tidsram var arbetet för stort vilket gjorde att vi fick korta ner arbetet nÄgot.
SÄledes blev syftet med denna uppsats att utifrÄn ett ledningsperspektiv jÀmfört med ett medarbetarperspektiv göra en kartlÀggning över Ringhals framtida kompetensbehov. Undersökningarna gjordes inom tvÄ befattningsomrÄden som för Ringhals anses vara kritiska pÄ grund av bland annat pensionsavgÄngar.
Norm kontra form : En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet
Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.
Etableringsmöjligheter pÄ den ryska livsmedelsmarknaden
Traditionellt isolerad frÄn internationella marknader har Ryssland under de senaste femton Ären genomgÄtt stora förÀndringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i vÀrldsekonomi och som resultat till större intresse frÄn utlÀndska aktörer. Detaljhandelsbranschen Àr en av de mest attraktiva sfÀrer för utlÀndska investeringar och dÄ inte minst nÀr det gÀller livsmedelsförsÀljningen. Innan företag bestÀmmer sig att gÄ in pÄ en marknad mÄste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utlÀndska etablerare pÄ den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus lÀggs frÀmst pÄ att genomföra en branschanalys genom att titta pÄ branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella intrÀdeshinder.
MÄltidens betydelse pÄ arbetsplatsen : Enstudie av ett sjukhus, ett regemente och en industri
De flesta mÀnniskor tillbringar idag en stor del av sitt liv pÄ arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmÄl intas pÄ arbetsplatsen Àr det av stor betydelse för individens hÀlsa att denna uppfyller önskemÄl och riktlinjer för en god och hÀlsosam mÄltid. ArbetsmÄltiden Àr en möjlig ÄterhÀmtande paus under arbetet och det Àr viktigt att den fyller flera viktiga funktioner bÄde sociala och fysiologiska. ArbetsmÄltidens kvalitativa helhet Àr angelÀgen för bÄde arbetsgivare och individ dÄ den troligtvis pÄverkar bÄde prestation och arbetshÀlsa. Genom att prioritera attraktiva och nÀringsriktiga mÄltider pÄ arbetet ökar förmodligen tillfredsstÀllelsen hos de anstÀllda.
De upplevda fördelarna med gruppper och sidor pÄ Facebook : En kvalitativ studie ur facebookanvÀndarnas perspektiv
Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 Ären blivit ett populÀrt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras Àven flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper pÄ Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor pÄ Facebook mÄste de förstÄ facebookanvÀndarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett anvÀndarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvÀndare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor pÄ Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nÀtverk.
Blandstaden som planeringsideal
Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför
framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara,
trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för
alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass.
Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv
frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den
viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya
stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6).
För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika
stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden
som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner
med stor kunskap om respektive plats intervjuades.
Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av
materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar.
De
huvudsakliga
slutsatserna
av
arbetet
Ă€r
att
blandstaden
blivit
det
nya
stadsbyggnadsidealet
som
en
reaktion
mot
de
zonerade
stÀder
som
det
tidigare
planeringsidealet
har
gett
upphov
till
och
som
vi
idag
ser
stora
nackdelar
med.
Skillnaden
mellan
förÀndringsprojekt
drivna
av
kommunen
och
kommersiella
övervÀganden
var
inte
sÄ
stora
som
jag
förvÀntat
mig,
dÄ
Ă€ven
kommunen
i
praktiken
Ă€r
driven
av
vinstintressen
och
verkar
uppmuntra
gentrifieringsprocessen.
StrÀvan
efter
socialt
blandade
stÀder
bottnar
i
en
strÀvan
efter
en
mÄngfasetterad,
attraktiv
och
stimulerande
miljö
(Bellander
2005,
s.25).
PĂ„
lÄng
sikt
Ă€r
arbetet
för
en
socialt
blandad
stad
en
metod
att
förebygga
motsÀttningar
mellan
olika
grupper
i
samhÀllet.
Fördelarna
med
en
social
blandning
Ă€r
dock
mer
komplexa
Ă€n
vad
man
kan
tro,
dÄ
konsekvenserna
av
att
göra
nedgÄngna
omrÄden
mer
attraktiva
kanske
inte
nödvÀndigtvis
gynnar
de
boende
utan
i
vÀrsta
fall
tvingar
dem
att
flytta
ifrÄn
sina
hem.
Planeringsverktyget
blandstaden
verkar
fungerar
bra
i
den
bemÀrkelsen
att
man
kan
frÀmja
funktionsblandning
som
i
sig
Ă€r
en
viktig
faktor
för
en
stimulerande
och
trygg
stadsmiljö.
Det
Ă€r
dock
inte
lika
sÀkert
att
blandstaden
Ă€r
det
mest
effektiva
verktyget
för
att
Ästadkomma
en
social
blandning.
DÀrför
Ă€r
mitt
förslag
pÄ
fortsatt
kunskapsutveckling
inom
omrÄdet
att
undersöka
resultat
av
alternativa
planeringsverktyg
för
att
frÀmja
social
mÄngfald
som
?Social
Housing?..
Psykosocial arbetsmiljö och employer branding i en public service-organisation
PÄ en konkurrensutsatt arbetsmarknad mÄste bÄde arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hÄllbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjÀlp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anstÀlldas psykosocialaarbetsmiljö men Àven externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet sÄ som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad frÄn tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). DessaförvÀntningar stÀller andra krav pÄ arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men Àven föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. VÄr studie genomförs pÄ en av organisationensdivisioner. Genom att kartlÀgga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanstÀllakÀnnetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa tvÄ omrÄden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning dÀr dessa tvÄ omrÄden förs samman Àr begrÀnsad.
Slaget om spetskompetensen : En kvalitativ studie om hur företag kan arbeta med employer branding för att attrahera teknologstudenter
DÄ konkurrensen om den bÀsta arbetskraften idag Àr hÄrd har det blivit allt viktigare att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare, varför mÄnga företag arbetar med aktiviteter som pÄ senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur gÄr detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgÄtt ifrÄn rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och ÄtrÄvÀrd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och vÀrderingar, dÀr fokus i denna studie Àr deras krav och förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden. För att skapa sig en bÀttre förstÄelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av tvÄ samtalsintervjuer med tvÄ svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.