Sök:

Sökresultat:

450 Uppsatser om Attraktiva städer - Sida 20 av 30

Grönt Àr det nya svarta : En studie om hur klÀdföretag kan öka konsumenters intresse för miljövÀnliga klÀder

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken ochmöjligheterna som finns gÀllande klÀdföretags arbete med miljövÀnliga klÀder. För attuppnÄ detta pÄ ett effektivt sÀtt har vi tagit fram tvÄ delsyften. Vi Àmnar analysera ochundersöka:? Vilka faktorer som pÄverkar konsumenters intresse för miljövÀnliga klÀder.? Hur marknadskommunikationen av miljövÀnliga klÀder kan vara utformad föratt tilltala konsumenterna.Vidare har en forskningsfrÄga tagits fram som lyder:? PÄ vilka sÀtt kan klÀdföretag arbeta med grön marknadsföring för att ökaintresset för miljövÀnliga klÀder?MetodVi har utgÄtt frÄn den kvalitativa undersökningsmetoden dÄ vi ville uppnÄ endjupgÄende förstÄelse för vÄrt valda forskningsomrÄde samt ha möjligheten att görasubjektiva analyser och tolkningar. Det empiriska materialet samlades in genom sjudjupgÄende intervjuer.

Utformning av arbetsstol för funktionshindrade barn

Arbetet syftar till att uppdatera och utveckla företaget Mercado Medic AB:s produkt, arbetsstolar för rörelsehindrade, frÀmst barnstolen. Real 9300 barn Àr en stol som riktar sig till funktionshindrade barn mellan 2 och 15 Är. Till skillnad frÄn vuxenstolen sÀljer inte barnstolen sÀrskilt bra trots att den har lika bra sittegenskaper. Syftet med att uppdatera och förbÀttra barnstolen Àr att fÄ fram en mer attraktiv barnstol som kan konkurrera pÄ marknaden lika bra som vuxenstolarna gör. Bengt Engström, ergonom som inriktat sig mot sittande för funktionshindrade, och Ulla Myhr, leg sjukgymnast som specialiserat sig pÄ barn med CP, har bÄda varit med under stolens tidigare utveckling.

MergervÄgor ur ett företagsperspektiv

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som styr det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra M&A-transaktioner. Metod: Studiens metod Àr en kvantitativ och kvalitativ beskrivande undersökning bestÄende av företagen IBM och AT&T. Tre kvalitativa telefonintervjuer samt en personlig intervju genomfördes med fyra investmentbankrÄdgivare inom M&A för att komplettera den ovan nÀmnda empirin. Detta för att fÄ en djupare förstÄelse kring varför företag vÀljer att genomföra M&A vid specifika tillfÀllen. Valet av bÄde kvantitativ och kvalitativ datainsamling ansÄgs relevant i förhÄllande till frÄgestÀllningen och syftet. Det empiriska materialet stÀlldes sedan mot uppsatsens teoretiska referensram. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra en M&A-transaktion pÄverkas av ett samspel mellan finansieringsmöjligheter, företagsvÀrdering och industrikonkurrens.

EN SKOLA FÖR ALLA : Begreppstolkningar rörande vision samt möjliggörande faktorer utifrĂ„n politikers och pedagogers uppfattningar.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

Vem ska kartlÀgga Sverige? : En fallstudie av Lantma?teriets strategier fo?r ett sta?rkt arbetsgivarvaruma?rke

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

ÄgarlĂ€genheter - En studie om vilka parametrar som kommer att styra priset pĂ„ nybyggda Ă€garlĂ€genheter i Sverige

Det ligger ett lagförslag för beslut i riksdagen om att inrÀtta en ny boendeform, ÀgarlÀgenheter. Förslaget gÄr igenom för- och nackdelar med den nya boendeformen dÀr ÀgarlÀgenheter jÀmförs med bostadsrÀtter. Propositionen tar ingen hÀnsyn till vilka parametrar som styr prissÀttningen pÄ ÀgarlÀgenheter. Vi vill dÀrför ta reda pÄ vilka parametrar som kommer att styra prissÀttningen pÄ en ÀgarlÀgenhet. För att ta reda pÄ möjliga parametrar som styr priset sÄ har vi undersökt juridiska skillnader mellan en ÀgarlÀgenhet och en bostadsrÀtt.

KILEN - en ny stadsdel i Ronneby mellan resecentrum och Än

PlanomrÄdet Kilen avgrÀnsas av resecentrum i öst och av RonnebyÄn i vÀst. Genom en nyexploatering vill Ronneby kommun Àndra anvÀndningsomrÄdet frÄn industriverksamhet till bostÀder och bygga cirka 120 lÀgenheter. Det centrala lÀget gör att affÀrer, skola, dagis och annan service finns inom bekvÀmt gÄngavstÄnd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda pendlingsmöjligheter för de boende i omrÄdet. Förhoppningen Àr att ny bostadsbebyggelse i KilenomrÄdet Àven ska bidra till att förstÀrka strÄket mellan centrala Ronneby och Soft CenteromrÄdet och Brunnsparken.

Att hitta en lösning pÄ det framtida kompetensbehovet -gÄr det?

Under vÄra praktikperioder har vi reflekterat över hur utbudet pÄ utbildningar genom olika samordnare ser ut. Ringhals gjorde en förfrÄgan om nÄgon eller nÄgra studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet var intresserade av att göra en kartlÀggning över hur de hittar sin framtida kompetens och vilka utbildningar de skall lÀgga sina resurser pÄ. DÄ dessa frÄgor Àr relevanta för vÄr framtida profession ansÄg vi att detta var ett intressant uppdrag, inom vÄr tidsram var arbetet för stort vilket gjorde att vi fick korta ner arbetet nÄgot. SÄledes blev syftet med denna uppsats att utifrÄn ett ledningsperspektiv jÀmfört med ett medarbetarperspektiv göra en kartlÀggning över Ringhals framtida kompetensbehov. Undersökningarna gjordes inom tvÄ befattningsomrÄden som för Ringhals anses vara kritiska pÄ grund av bland annat pensionsavgÄngar.

Norm kontra form : En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.

Etableringsmöjligheter pÄ den ryska livsmedelsmarknaden

Traditionellt isolerad frÄn internationella marknader har Ryssland under de senaste femton Ären genomgÄtt stora förÀndringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i vÀrldsekonomi och som resultat till större intresse frÄn utlÀndska aktörer. Detaljhandelsbranschen Àr en av de mest attraktiva sfÀrer för utlÀndska investeringar och dÄ inte minst nÀr det gÀller livsmedelsförsÀljningen. Innan företag bestÀmmer sig att gÄ in pÄ en marknad mÄste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utlÀndska etablerare pÄ den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus lÀggs frÀmst pÄ att genomföra en branschanalys genom att titta pÄ branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella intrÀdeshinder.

MÄltidens betydelse pÄ arbetsplatsen : Enstudie av ett sjukhus, ett regemente och en industri

De flesta mÀnniskor tillbringar idag en stor del av sitt liv pÄ arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmÄl intas pÄ arbetsplatsen Àr det av stor betydelse för individens hÀlsa att denna uppfyller önskemÄl och riktlinjer för en god och hÀlsosam mÄltid. ArbetsmÄltiden Àr en möjlig ÄterhÀmtande paus under arbetet och det Àr viktigt att den fyller flera viktiga funktioner bÄde sociala och fysiologiska. ArbetsmÄltidens kvalitativa helhet Àr angelÀgen för bÄde arbetsgivare och individ dÄ den troligtvis pÄverkar bÄde prestation och arbetshÀlsa. Genom att prioritera attraktiva och nÀringsriktiga mÄltider pÄ arbetet ökar förmodligen tillfredsstÀllelsen hos de anstÀllda.

De upplevda fördelarna med gruppper och sidor pÄ Facebook : En kvalitativ studie ur facebookanvÀndarnas perspektiv

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 Ären blivit ett populÀrt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras Àven flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper pÄ Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor pÄ Facebook mÄste de förstÄ facebookanvÀndarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett anvÀndarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvÀndare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor pÄ Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nÀtverk.

Blandstaden som planeringsideal

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..

Psykosocial arbetsmiljö och employer branding i en public service-organisation

PÄ en konkurrensutsatt arbetsmarknad mÄste bÄde arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hÄllbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjÀlp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anstÀlldas psykosocialaarbetsmiljö men Àven externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet sÄ som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad frÄn tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). DessaförvÀntningar stÀller andra krav pÄ arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men Àven föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. VÄr studie genomförs pÄ en av organisationensdivisioner. Genom att kartlÀgga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanstÀllakÀnnetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa tvÄ omrÄden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning dÀr dessa tvÄ omrÄden förs samman Àr begrÀnsad.

Slaget om spetskompetensen : En kvalitativ studie om hur företag kan arbeta med employer branding för att attrahera teknologstudenter

DÄ konkurrensen om den bÀsta arbetskraften idag Àr hÄrd har det blivit allt viktigare att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare, varför mÄnga företag arbetar med aktiviteter som pÄ senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur gÄr detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgÄtt ifrÄn rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och ÄtrÄvÀrd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och vÀrderingar, dÀr fokus i denna studie Àr deras krav och förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden. För att skapa sig en bÀttre förstÄelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av tvÄ samtalsintervjuer med tvÄ svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->