Problemformulering: Hur kan destination Söderåsen utvecklas till att bli en attraktiv destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vår fallstudie är att med Söderåsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrån en fallstudieansats av kvalitativ karaktär där vi ingående studerar ett fåtal undersökningsenheter vilka baseras på både kvalitativa och kvantitativa primär- och sekundärdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi är intresserade av att erhålla en djupare förståelse för vårt undersökningsområde istället för att basera det på kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär för att få insikt om danskars kännedom om vårt studieobjekt. För att göra vår fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext då sammanhanget är viktigt för att minska risken för missuppfattningar.

Det allt större intresset för städers identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhällets strukturer där en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillväxt. För att säkerställa lokal tillväxt har konkurrensen mellan städer ökat vilket således har inneburit ett allt större intresse för städers identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumärkesstrategier och tydliga styr- och måldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön är en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och därför har många städer utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, såsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussättning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning är av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och därmed även staden i sin helhet.

Sammantaget tyder analysresultaten på att tron på kameraövervakningens möjligheter och användbarhet är omfattande. Teman rörande trygghet och säkerhet för personal, kunder, elever och så vidare är återkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rädsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förändras med uppsättningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjälp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskräcka brott samt att underlätta identifiering och gripande av dem som eventuellt begår brott trots kamerorna. Problem som identifieras och ämnas åtgärdas med övervakning är ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering där mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlätta för verksamheten ochskydda från olyckor med mera genom användningen av kameraövervakning.

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Vellinge är både centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten består till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan härledas till två viktiga händelser där den första var järnvägen drogs in till Vellinge. Järnvägen skapade nya förutsättningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra händelsen var bilens starka intåg under 50-talet.

Uppsatsens mål är att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos människor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna påverka människor till ett större miljöintresse. Frågeställningar i arbetet är: Kan människors miljöengagemang och beteende påverkas? Hur sker sådan påverkan? Hur kan miljömedvetenhet påverkas genom stadsplanering? Varför används inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan påverkas beskrivs. Vilka strategier som används i praktiken idag tas också upp i litteraturstudien. Som ett komplement har även tre intervjuer gjorts där kommunanställda stadsplanerare beskriver metoder som används inom respektive kommun för att påverka människors miljöintresse och beteende. För att påverka människan till en mer miljövänlig livsstil kan en så kallad förändringsstrategi utformas som dels bör bygga på strategins förutsättningar och dels på de faktorer som formar människans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i två grupper, de som syftar till att påverka individens miljöengagemang och de som syftar till att påverka beteendet hos individen.

Några stadier i utvecklingen för waterfrontområden kan identifieras; strategiskuppväxt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta är förändringar iekonomiska förhållanden och ny teknologisk utveckling de primära krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra världskriget flyttar industri,transportanläggningar och hamnar bort från centrala stadslägen. Denna flytt är oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nära stadenskärna frigörs och kan då omvandlas till andra ändamål. I processen för att förändrawaterfrontområden måste flera olika flöden samverka, däribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillväxt men också som en barriär som skaparavstånd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhållen stad.Syftet med denna uppsats är att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontområden och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvå waterfrontprojekt i två städer i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

Logistik kan bidra till kostnadsbesparingar bland företag vid användning av resurser, utöver det så kan en framgångsrik logistik ge företag fördelar när det handlar om att skapa värde åt kund. Vid marknadsföring så kan logistik även ha en stor inverkan på hur bra slutresultatet blir (Fuller et al., 1993). Hur bra kvalitén är på logistiktjänsterna är därför en viktig faktor inom marknadsföring för att skapa kundtillfredsställelse. För att effektivt kunna använda logistik som ett hjälpmedel för att få ett konkurrensmässigt övertag så krävs det ett samspel mellan företagets marknadsavdelning och de som arbetar med logistiska frågor (Mentzer et al., 2004). Syftet med denna undersökning är att utveckla och testa en modell för analys och förbättring av försörjningskedjor med hänsyn till ett supply chain- och marknadsperspektiv. Modellen har skapats med stöd av litteraturstudier och empiri i form av dokument och intervjuer från företaget, även möten med handledare.

Införandet av en ny upplåtelseform, ägarlägenheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. Många intressanta frågor har väckts kring den nya upplåtelseformen och en av dessa frågor handlar om ägarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta områdena i landet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö. Utgångspunkten är att förstå segregationsproblematiken i staden och hur ägarlägenheter eventuellt skulle kunna påverka detta. Studien grundar sig på en kvalitativ metod då vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som på olika sätt är engagerade i bostadsfrågor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgångspunkt då hypotesen Ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vår huvudfrågeställning.

Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen.

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området. Tvärbanan, som idag går mellan Sickla och Alvik, planeras inom kort förlängas norrut i två grenar via Ulvsunda industriområde och Bromma flygplats.

Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.

ABB Motors är en av världens ledande tillverkare av lågspända växelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i Västerås är uppdelad i två tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer färdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lämplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. Utifrån den bäst lämpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. Målet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbättra statorpakets-tillverkningen med avseende på lagernivåer, kapitalbindning och servicegrad.