Blandstaden som planeringsideal
BlandstadenPlaneringsretorikGentrifieringSocial mångfaldSocial blandningFunktionsblandningUpprustningUtvecklingsprocesser
Syftet med detta arbete är att finna svar på hur vi, inför
framtidens stadsbyggande, kan åstadkomma optimalt hållbara,
trivsamma och välfungerande miljöer och bostadsområden för
alla oberoende av kön, ålder, bakgrund och samhällsklass.
Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv
frågeställningar varav den om "Blandstaden" blev den
viktigaste, då blandstaden sägs vara vår tids nya
stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6).
För närmare undersökning av begreppet valdes två olika
stadsdelar i Stockholm som båda är planerade med blandstaden
som ideal. En stadsdel är driven av kommersiella överväganden och en styrs av kommunen. Två yrkespersoner
med stor kunskap om respektive plats intervjuades.
Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av
materialet besvarades tolv frågeställningar.
De
huvudsakliga
slutsatserna
av
arbetet
är
att
blandstaden
blivit
det
nya
stadsbyggnadsidealet
som
en
reaktion
mot
de
zonerade
städer
som
det
tidigare
planeringsidealet
har
gett
upphov
till
och
som
vi
idag
ser
stora
nackdelar
med.
Skillnaden
mellan
förändringsprojekt
drivna
av
kommunen
och
kommersiella
överväganden
var
inte
så
stora
som
jag
förväntat
mig,
då
även
kommunen
i
praktiken
är
driven
av
vinstintressen
och
verkar
uppmuntra
gentrifieringsprocessen.
Strävan
efter
socialt
blandade
städer
bottnar
i
en
strävan
efter
en
mångfasetterad,
attraktiv
och
stimulerande
miljö
(Bellander
2005,
s.25).
På
lång
sikt
är
arbetet
för
en
socialt
blandad
stad
en
metod
att
förebygga
motsättningar
mellan
olika
grupper
i
samhället.
Fördelarna
med
en
social
blandning
är
dock
mer
komplexa
än
vad
man
kan
tro,
då
konsekvenserna
av
att
göra
nedgångna
områden
mer
attraktiva
kanske
inte
nödvändigtvis
gynnar
de
boende
utan
i
värsta
fall
tvingar
dem
att
flytta
ifrån
sina
hem.
Planeringsverktyget
blandstaden
verkar
fungerar
bra
i
den
bemärkelsen
att
man
kan
främja
funktionsblandning
som
i
sig
är
en
viktig
faktor
för
en
stimulerande
och
trygg
stadsmiljö.
Det
är
dock
inte
lika
säkert
att
blandstaden
är
det
mest
effektiva
verktyget
för
att
åstadkomma
en
social
blandning.
Därför
är
mitt
förslag
på
fortsatt
kunskapsutveckling
inom
området
att
undersöka
resultat
av
alternativa
planeringsverktyg
för
att
främja
social
mångfald
som
?Social
Housing?.