Denna studie hade syftet att undersöka om det gÄr att förÀndra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgÄ frÄn olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har anvÀnt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade Àr att det kan ske förÀndringar med hjÀlp av olika aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola dÀr vi observerade barn i Äldern 5 Är.

VÄr studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och mÄlinriktade samhÀlle och elevproblematik sÄsom attityder, skilda förÀldrar, skolprestationskrav, mobbing, avsaknad av vuxna, barns mÄende, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lÀr barn att ifrÄgasÀtta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svÄrare att sÀtta de grÀnser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och mÄ bra. VÄr studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förÀndrats och blivit alltmer efterfrÄgad och behövd och att det dÀrför borde vara sjÀlvklart med skolkuratorer pÄ varje skola..

Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, bÄde digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden Àr mer motiverande för eleverna Àn den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och nÄgra av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen.Den metod som har anvÀnts i denna uppsats Àr forskningskonsumtion vilket innebÀr att resultatet Àr baserat pÄ tidigare forskning inom de omrÄden som berörs i denna uppsats, det vill sÀga motivation och portfolio. UtifrÄn dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen.Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta dÄ den har flera tekniska fördelar jÀmfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom Àven att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats Àr att framförallt den digitala portfolion Àr en gynnsam metod att anvÀnda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsÀtta utvecklas för att minska risken för tekniska problem.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors vision om hur den bÀsta psykiatriska omvÄrdnaden borde bedrivas. En tvÀrsnittsstudie med deskriptiv ansats anvÀndes och materialet analyserades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Data samlades in genom en öppen frÄga i ett frÄgeformulÀr. Tre kategorier kunde identifieras: FörutsÀttningar för tillfrisknande och en god livskvalitet, Sjuksköterskans roll i förÀndringsarbete och Organisation och yttre faktorer. Sjuksköterskorna hade mÄnga idéer om hur omvÄrdnaden skulle kunna förbÀttras och att patienterna behövde möjlighet att utveckla sin sjÀlvstÀndighet, mer individanpassad vÄrd, autonomi samt mer kunskap och delaktighet.

I en vĂ€xande organisation finns risk för att kommunikationen blir lidande dĂ„ denna inte fungerar pĂ„ samma sĂ€tt i en liten, respektive stor, organisation. Det Ă€r viktigt att kommunikationen utvecklas i takt med att organisationen expanderar. En stor organisation krĂ€ver mer Ă€n möten och personliga kontakter för att alla ska bli involverade i organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett intranĂ€t kan utvecklas för att gynna samtliga inom en organisation, med fokus pĂ„ medarbetarna. Genom att studera teori kring Ă€mnet skapades en grund för att kunna utföra en fallstudie vid organisationen Modo Hockey i Örnsköldsvik.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgÄngspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie anvÀnts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berÀttelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap Àr en process som hela tiden Àr förÀnderlig.

Syftet med min studie Ă€r att studera och analysera nĂ„gra av grundskolans lĂ€rares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass i grundskolan, ur ett lĂ€rande perspektiv. Mina frĂ„gestĂ€llningar Ă€r vilka uppfattningar har utvalda lĂ€rare om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dĂ€r uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lĂ€rarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbĂ€ttrar sina resultat i kĂ€rnĂ€mnen, genom anvĂ€ndandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbĂ€ttrar sina skolresultat i kĂ€rnĂ€mnen, frĂ€mst i matematik och engelska.

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för och kunskapen om vÀrdet av personliga egenskaper som en del av det mÄngfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning Àr andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp Àr alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansÀttning vilket blir allt viktigare nÀr samhÀllet utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav pÄ formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivÄn stiger. TillgÄngen pÄ kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger pÄ att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de Àr viktiga.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

Den 1 augusti 2009 trÀdde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmÀnna rÄd (DFS 2007:6) om hÀsthÄllning, saknr. L101, i kraft. HÀr anges det att hÀstar ska fÄ sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krÀvs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? InnebÀr det att alla hÀstar mÄste hÄllas i flock? Eller rÀcker det med en annan hÀst i hagen bredvid? GÄr det bra att hÄlla hÀsten ihop med andra djurarter? Och i sÄ fall vilka djur? Eller rÀcker det med mÀnsklig kontakt? FrÄgorna blir mÄnga, bÄde för hÀstfolk i allmÀnhet men ocksÄ för lÀnsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frÄgan.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka ÄskÄdliggöra teoretiska och tankemÀssiga komplikationer mellan kunskapssynen i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill dÀrför dels ta reda pÄ vad lÀroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur lÀroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nÄ en djupare förstÄelse för lÀroplanens formuleringar i detta avseende, lÀgger jag ett utvecklingsperspektiv pÄ samhÀlle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift Àr tudelad.

Genom tiderna och frÀmst under det senaste Ärhundradet har det uppstÄtt bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala vÀrld med sammanlÀnkade ekonomierÀr risken stor att en kris som uppstÄr i ett land fortplantar sig och drabbar andra lÀnder, dock sÄkan samma kris pÄverka olika lÀnder olika mycket. En intressant frÄgestÀllning Àr vilka faktorersom pÄverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna ÄterhÀmtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspÄ Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris pÄ 90-talet dÀr fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestÄnd, samt priser av fastigheter i Spanien.

Globalisering och ökad konkurrens stÀller idag allt högre krav pÄ företag. För att kunna möta dessa krav mÄste företagen vara flexibla, inte minst vad det gÀller personalstyrkan. MÄnga företag vÀljer dÀrmed att hyra in tillfÀllig arbetskraft. För att kunna utvecklas Àr företagen Àven beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu Àven för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda sÄ vÀl goda anstÀllningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Syftet med examensarbetet har varit den fortsatta utvecklingen mot en tvÄtakts motkolvsmotorsom fungerar med hjÀlp av HCCI-förbrÀnning. Arbetet har haft tvÄ övergripande mÄl. Det förstahar varit att ta fram en stabil testplatform för motortester genom att förbereda en motorprovcellhos avdelningen för förbrÀnningsmotorteknik pÄ KTH. Det andra delmÄlet har varit att utnyttjadenna testplatform för att utveckla en repeterbar, pÄlitlig och jÀmn tvÄtaktsförbrÀnning och sedantesta anvÀndandet av HCCI-drift.HCCI-förbrÀnning Àr fördelaktigt dÄ verkningsgraden Àr högre Àn för en ottomotor och utslÀppenminskas i jÀmförelse med en diesel-motor. Nackdelen med anvÀndandet av HCCI Àr attprocessen Àr svÄrstyrd.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarI takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvĂ„rdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik sĂ„vĂ€l som vĂ€l utformade förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder krĂ€vs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var dĂ€rför att klargöra hur förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder tillĂ€mpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnĂ„ sĂ„vĂ€l bĂ€ttre resultat som att minska sjukvĂ„rdskostnaderna.Vilka faktorer anser informanterna Ă€r orsaken till att barnfetma ökar i Sverige?PĂ„ vilket sĂ€tt tillĂ€mpas förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder mot barnfetma?Hur kan förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder inom barnfetma utvecklas för att uppnĂ„ bĂ€ttre resultat i framtiden?MetodFöreliggande studie utgĂ„r frĂ„n fem informanter frĂ„n olika delar av Sverige som intervjuades utifrĂ„n Grounded Theory. Svaren tolkades utifrĂ„n en induktiv innehĂ„llsanalys.ResultatInom sjukvĂ„rden sker behandlande Ă„tgĂ€rder genom samtal mellan familj och lĂ€kare, psykolog, dietist och sjukgymnast.