Landskapets narrativitet i detaljplanering- fallstudie i Lekaryd
Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig. Narrativitet läses olika beroende på vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i. Den fysiska planeringen har en stor roll i att utveckla svenska landskap, där detaljplanering är ett av redskapen. Genom en plans utformning och detaljeringsgrad möjliggör planerare för en ny narrativitet att ta form. Att inte styra upp narrativitet i för hög grad har sina fördelar. Men det finns fall, som exempelvis Skillingenäs i Karlskrona kommun, där landskapet har utvecklats negativt eftersom planförfattaren inte styrt upp den narrativitet som syftades till i planen. Fallstudien i Lekaryd ligger i en kulturmiljö av riksintresse. Med detta som grund är det viktigt att tänka på hur narrativiteten ska utvecklas och vilken narrativitet platsen ska ha. Då lekaryd har en stark narrativitet som är socialt accepterad ska denna inte bli påverkad med en ny plan. Slutsatsen av arbetet är att detaljplanering kan i viss mån styra narrativiteten men det finns även mycket som inte går att påverka genom bestämmelser. Andra saker är också viktiga, som utformningen av gaturummet och planens genomförande.