Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.

Den hÀr studien Àr en kunskapsöversikt dÀr vi undersöker vadforskningen sÀger om vilka problem som kan uppstÄ kring införandetoch anvÀndandet av ?Att skriva sig till lÀsning? (ASL) med datornsom hjÀlpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns mÄnga skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att kÀnna till vad forskningensÀger om för- och nackdelar med metoden. VÄrt syfte med dennastudie Àr dÀrför att undersöka vilka Äterkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjÀlpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i praktiken. NÀr och hur kunde lÀrarna se om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lÀrare som frivilligt stÀllde upp. I resultatet framkom att lÀrarna oftast kan se tidigt om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter och att de kunde se det pÄ flera olika sÀtt, bland annat genom dÄligt ordförrÄd.

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar pÄverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlÀgga vilken typ av dataspel som Àr barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall ocksÄ belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag anvÀnt en intervjuundersökning med 12 barn i Äldern sex till tio Är. Jag har ocksÄ intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator Àr. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare kan arbeta med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr utgÄngspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lÀrare kan anvÀnda datorn som ett pedagogiskt hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har Àven varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tre lÀrare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en Ärskurs 2 och i en förskoleklass.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av nÀr de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring anvÀndandet av dessa. Tanken Àr att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi anvÀnder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bÀttre hjÀlp och stöd i sitt lÀrande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioÄringar. Mina analyser av dessa observationer Àr gjorda utifrÄn ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag mÀrkte snabbt att det fanns tvÄ olika grupper av anvÀndare bland de elever jag observerade; de som lÀrde om datorn och de som lÀrde vid datorn.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsÀttningar för elevers lÀrande sÄ att de kan fÄ en bÀttre lust att lÀra pÄ lÄngsikt. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan Ären 1994 till 2006 och intervjuer av lÀrare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda pÄ hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan sÀgas att IT som stöd anses vara bra pÄ grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till mÄnga sinnen. NÀr datorn anvÀnds kan det alltsÄ bidra till ökad motivation hos eleverna.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad skolungdomar anvÀnder datorn och In-ternet till. Författaren vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader i datoranvÀndning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna frÀmst anvÀnder datorn i underhÄllningssyfte. De chattar, skickar e-post, anvÀnder olika communities (nÀtgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har ocksÄ visat att pojkar oftare har tillgÄng till egen dator Àn flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad pÄ en enkÀt i tvÄ Ättondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn anvÀnds pÄ ett relativt likartat sÀtt i de bÄda grupperna nÀr det gÀller tiden utanför skolan. HÀr dominerar fortfarande under-hÄllningsaspekten och eleverna lÀgger ned mycket tid pÄ chattande och spel.

Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..

SAMMANFATTNINGSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur datorerna som finns i skolan anvÀnds.* Kan man se nÄgra tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?* Hur ser elevernas datavanor ut?MetodMin uppsats Àr en kvantitativ studie. För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en enkÀt. EnkÀten som jag har gjort Àr till stora delar hÀmtad frÄn examensarbetet Datorer i skolan som skrevs pÄ Idrottshögskolan för 10 Är sedan. Jag tyckte att mÄnga av deras frÄgor var intressanta och fortfarande aktuella.ResultatSvaren frÄn enkÀten visade att datorn anvÀnds mest i Àmnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man anvÀnt datorn i svenska, engelska och bild.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmÄga att uttrycka sig i skrift. SomlÄgstadielÀrare med 25 Ärs erfarenhet har jag lÀnge sökt en metod som underlÀttar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berÀtta om men har svÄrt att fÄ pÄ prÀnt.Funderingar har kretsat kring motoriska svÄrigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lÀrarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlÀrning pÄ dator Àrupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftsprÄksinlÀrning med datorns hjÀlp.Syftet med studien Àr att jÀmföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gÀller kvalitet och antal ord. UtgÄngspunkt Àr följande frÄgestÀllningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berÀttelser som Àr skrivna pÄ datorn jÀmfört medberÀttelser som Àr skrivna för hand?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig tangentbordet?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lÀrarna se i jÀmförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak Àr det Tragetons metod och Lundbergs teorier om lÀs- och skrivinlÀrning sombehandlas i litteraturgenomgÄngen dÄ dessa har skilda perspektiv pÄ skriftsprÄksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg stÄr för ett syntetisktförhÄllningssÀtt.

Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.