Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av nÀr de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring anvÀndandet av dessa. Tanken Àr att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi anvÀnder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bÀttre hjÀlp och stöd i sitt lÀrande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioÄringar. Mina analyser av dessa observationer Àr gjorda utifrÄn ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag mÀrkte snabbt att det fanns tvÄ olika grupper av anvÀndare bland de elever jag observerade; de som lÀrde om datorn och de som lÀrde vid datorn.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsÀttningar för elevers lÀrande sÄ att de kan fÄ en bÀttre lust att lÀra pÄ lÄngsikt. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan Ären 1994 till 2006 och intervjuer av lÀrare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda pÄ hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan sÀgas att IT som stöd anses vara bra pÄ grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till mÄnga sinnen. NÀr datorn anvÀnds kan det alltsÄ bidra till ökad motivation hos eleverna.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad skolungdomar anvÀnder datorn och In-ternet till. Författaren vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader i datoranvÀndning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna frÀmst anvÀnder datorn i underhÄllningssyfte. De chattar, skickar e-post, anvÀnder olika communities (nÀtgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har ocksÄ visat att pojkar oftare har tillgÄng till egen dator Àn flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad pÄ en enkÀt i tvÄ Ättondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn anvÀnds pÄ ett relativt likartat sÀtt i de bÄda grupperna nÀr det gÀller tiden utanför skolan. HÀr dominerar fortfarande under-hÄllningsaspekten och eleverna lÀgger ned mycket tid pÄ chattande och spel.

SAMMANFATTNINGSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur datorerna som finns i skolan anvÀnds.* Kan man se nÄgra tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?* Hur ser elevernas datavanor ut?MetodMin uppsats Àr en kvantitativ studie. För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en enkÀt. EnkÀten som jag har gjort Àr till stora delar hÀmtad frÄn examensarbetet Datorer i skolan som skrevs pÄ Idrottshögskolan för 10 Är sedan. Jag tyckte att mÄnga av deras frÄgor var intressanta och fortfarande aktuella.ResultatSvaren frÄn enkÀten visade att datorn anvÀnds mest i Àmnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man anvÀnt datorn i svenska, engelska och bild.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmÄga att uttrycka sig i skrift. SomlÄgstadielÀrare med 25 Ärs erfarenhet har jag lÀnge sökt en metod som underlÀttar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berÀtta om men har svÄrt att fÄ pÄ prÀnt.Funderingar har kretsat kring motoriska svÄrigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lÀrarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlÀrning pÄ dator Àrupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftsprÄksinlÀrning med datorns hjÀlp.Syftet med studien Àr att jÀmföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gÀller kvalitet och antal ord. UtgÄngspunkt Àr följande frÄgestÀllningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berÀttelser som Àr skrivna pÄ datorn jÀmfört medberÀttelser som Àr skrivna för hand?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig tangentbordet?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lÀrarna se i jÀmförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak Àr det Tragetons metod och Lundbergs teorier om lÀs- och skrivinlÀrning sombehandlas i litteraturgenomgÄngen dÄ dessa har skilda perspektiv pÄ skriftsprÄksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg stÄr för ett syntetisktförhÄllningssÀtt.

Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

I denna studie ville jag ta reda pĂ„ hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förĂ€ndra eller förbĂ€ttra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller Ă€r den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag bĂ„de en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information frĂ„n sĂ„ gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkĂ€tundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna Ă€r medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat Ă€n skolarbete pĂ„ datorn vid varje lektion.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med studien har varit att undersöka anvÀndningen av digitala lÀromedel i textilslöjden. Min intention har Àven varit att undersöka textillÀrares attityder till de digitala lÀromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillÀrare som alla dagligen anvÀnder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar pÄ grundskolan och har tillgÄng till digitala lÀromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lÀrare bÄde ser för- och nackdelar med anvÀndandet av datorer.