I denna studie beskriver och analyserar vi lÀrares uppfattningar om att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av datorn. I vÄr bakgrund ligger fokus pÄ lÀsning och skrivning och dÀr finns en presentation av olika metoder för att lÀra sig lÀsa och skriva. Presentationen avslutas med en beskrivning av Tragetons modell som Àr Àmnet för denna undersökning. Eftersom vi Àr intresserade av lÀrarnas uppfattningar har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som tillsammans med sina elever arbetar enligt ovanstÄende modell. Resultatet visar att lÀrarna tycker att det Àr en bra modell som ger en god lÀs- och skrivutveckling.

Arbetet har undersökt anvÀndandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet Àr att ur anvÀndarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar pÄ anvÀndandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och sÄledes tagit fram en rangordning.Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har bÄde enkÀter samt intervjuer genomförts bland anstÀllda pÄ företaget. Resultatet som framkom Àr följande:1.

Föreliggande studie syftar till att ta reda pÄ vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lÀrare som anvÀnder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrÄn lÀst litteratur tagit reda pÄ ett antal fördelar och Àven tagit del av flera exempel pÄ vinster frÄn lÀrare genom intervjuer.De intervjuade lÀrarna anvÀnder datorn/IT pÄ en mÀngd olika sÀtt. De lÀrare som jag intervjuat Àr alla intresserade av att arbeta med dator/IT-anvÀndning i skolan. Sammanfattningsvis anvÀnder lÀrarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns mÄnga faktorer som pÄvisar vÀrdet av att anvÀnda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare talar om datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration frÄn den diskursteoretiska ansatsen. Med hjÀlp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lÀrarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lÀrarna vill uppnÄ med att anvÀnda datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel samt de krav som stÀlls pÄ lÀrare och skolor för att förverkliga dessa mÄl uttolkas. Resultatet visade att fÀrdighetstrÀning, lustfyllt lÀrande och kritisk granskning Àr nÄgra exempel pÄ vad lÀrarna vill uppnÄ genom att anvÀnda datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel.

Skolverket skriver i den senaste lÀroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man dÀremot inte skriver Àr hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn Àr vÀsentlig i skolan för bÄde lÀrare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att bÄde söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sÄ som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förÀndrat undervisningen eller om den mÄste förÀndras? Detta undersöktes genom intervjuer med lÀrare och skolledare tvÄ högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkÀtundersökning med elever pÄ skolan i Malmö.

Denna studie handlar om hur datorer anvÀnds i trÀ- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med anvÀndningen. Undersökningen Àr av kvalitativ art och som metod anvÀnds kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lÀrare samt observationer av elever vid sju olika tillfÀllen. I resultatet framkom att de utvalda lÀrarna i huvudsak anvÀnder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna fÄr söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm pÄ Internet. En av lÀrarna i undersökningen anvÀnder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvÀndning varierar men en gemensam nÀmnare Àr pedagogiska och praktiska vinster.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förhÄllningssÀtt til  kommunikationsmedel i förhÄllande till pedagogisk praktik och lÀrande. Denna undersökning har studerats ur bÄde ett elev-­ och lÀrarperspektiv. Studierna bestod av enkÀtundersökningar med elever frÄn Ärskurs 4-­6 och intervjuer med lÀrare frÄn Ärskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna bÄde pÄstÄr sig anvÀnda datorn och mobilen för nöje, umgÀnge och lÀrande. Undersökningen visar pÄ att eleverna i Ärskurs 4 till 6 sÀllan sitter vid datorn i skolan, men i stor utstrÀckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka datorns roll i skrivprocessen. Kan skrivande pÄ datorn hjÀlpa till att utveckla elevers texter och ge ett bÀttre skrivresultat Àn traditionellt anvÀndande av penna och papper? Vilken pÄverkan har lÀrandemiljön pÄ arbetet med datorn som arbetsredskap i skrivundervisningen? Hur pÄverkas skrivprocessen av dialogen eleverna emellan? MÄlgruppen för undersökningen Àr de yngre skoleleverna i Är 1-2. Den empiriska undersökningen bygger pÄ en observation i Är 2 och intervjuer med pedagoger som anvÀnder sig av datorn som ett arbetsredskap i sin undervisning. Resultatet av denna undersökning visar datorns potential i skrivprocessen med elever i de lÀgre skolÄren.

Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.

Den hÀr studien Àr en kunskapsöversikt dÀr vi undersöker vadforskningen sÀger om vilka problem som kan uppstÄ kring införandetoch anvÀndandet av ?Att skriva sig till lÀsning? (ASL) med datornsom hjÀlpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns mÄnga skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att kÀnna till vad forskningensÀger om för- och nackdelar med metoden. VÄrt syfte med dennastudie Àr dÀrför att undersöka vilka Äterkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjÀlpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i praktiken. NÀr och hur kunde lÀrarna se om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lÀrare som frivilligt stÀllde upp. I resultatet framkom att lÀrarna oftast kan se tidigt om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter och att de kunde se det pÄ flera olika sÀtt, bland annat genom dÄligt ordförrÄd.

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar pÄverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlÀgga vilken typ av dataspel som Àr barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall ocksÄ belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag anvÀnt en intervjuundersökning med 12 barn i Äldern sex till tio Är. Jag har ocksÄ intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator Àr. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare kan arbeta med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr utgÄngspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lÀrare kan anvÀnda datorn som ett pedagogiskt hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har Àven varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tre lÀrare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en Ärskurs 2 och i en förskoleklass.