Syftet var att undersöka hur eleverna pÄ en högstadieskola anvÀnder sina datorer, bÄde till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpÄverkar dem.I studien har vi tillÀmpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har Àven anvÀnt en webbaserad enkÀt.Eleverna pÄ den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn pÄ ett effektivt sÀtt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesÀtt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett grÀnsöverskridande multiverktyg bÄde inom skolvÀrlden och i den privata sfÀren.

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhÀllet och mÄnga förskolor har idag tillgÄng till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men Àven att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar Àven pÄ att datorn kan anvÀndas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlÀrningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen pÄ dessa förskolor nÀr de anvÀnder sig av datorerna. Syftet har Àven varit att undersöka hur personalen ser pÄ datorns roll i verksamheten.

Av egen erfarenhet har jag mÀrkt att lÀsning inte lÀngre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhÀlle har tagit över och den traditionella lÀs-och skrivundervisningen sker idag ofta frÄn en dator. Syftet med utvecklingsarbetet Àr att öka elevernas lÀs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de Àr vana vid och att ge dem en inblick i hur samhÀllet vi lever i har förÀndrats, inte bara livsmiljön utan Àven vÄrt sÀtt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i Ärskurs fyra dÀr eleverna fÄr lÀsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvÀrderat temat sÄg jag en positiv förÀndring pÄ elevernas syn pÄ lÀsning och skrivning och att det traditionella undervisningssÀttet visade sig vara lÀrorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna fÄr en fortsatt positiv syn pÄ lÀsning och skrivning pÄ detta sÀtt.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrÄn ett samhÀllsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhÀlle har ett annat behov Àn gÄrdagens vilket stÀller nya krav pÄ skolan att förbereda eleverna för det samhÀllet. Rapporten har undersökt hur elever tÀnker kring skriftsprÄkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftsprÄkandet i skolan kommer gÄ till i framtiden. Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i Är tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorer i sitt skriftsprÄkande.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad pÄ intervjuer med syfte att undersöka hur lÀrare resonerar kring handskrivandets roll i förhÄllande till ny skrivteknik. BÄde lÀrare pÄ högskolenivÄ och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur resonerar lÀrare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmÄga? Hur resonerar lÀrare om att anvÀnda datorer och andra skrivhjÀlpmedel i barns skrivande? VÄr undersökning kommer att belysas utifrÄn ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp Àmne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att frÄga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmÄga.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstÄ barns uppfattningar av att lÀra sig att lÀsa och skriva. I vÄr vetenskapliga förankring beskriver vi dessa tvÄ perspektiv. Intervjustudien Àr fenomenografiskt inspirerad, vilket innebÀr att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vÄrt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt Ätta barn som gick i förskoleklass och i skolÄr 1 eller 2. För att kunna besvara vÄra forskningsfrÄgor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.VÄrt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lÀr sig att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig bokstÀver, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig olika regler, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀsa, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig bokstÀver samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig olika regler.Dessutom visar vÄrt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lÀr dem att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa pÄ egen hand samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstÄ barnens uppfattningar utifrÄn ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Vi har gjort en undersökning pÄ hur klasslÀrare upptÀcker och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet med undersökningen Àr att fördjupa kunskapen i hur klasslÀrare i den första lÀs- och skrivinlÀrningen upptÀcker och hjÀlper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslÀrare som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurserna 1-3.Resultatet visar pÄ att klasslÀrare anser sig lÀtt upptÀcka om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter genom observation och kartlÀggning. Deras roll som lÀrare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svÄrigheter. Datorn anvÀnds som ett hjÀlpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ..

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga gymnasieelevers anvÀndning av datorer i skolarbetet med olika Àmnen pÄ ett yrkesprogram och tvÄ högskoleförberedande program. Kontext för studien Àr en centralt belÀgen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun grÀnsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen bestÄr av en kvantitativ fallstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkÀter och respondenterna Àr elever i gymnasiets Ärskurs tre, frÄn nÄgra av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jÀmföra vad elever pÄ ett fordonsprogram, ett samhÀllsvetenskapligt program och ett tekniskt program anvÀnder datorer till i olika skolÀmnen, dÀribland svenska, engelska och matematik.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexÄringar har kring sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har mynnat ut i tvÄ frÄgestÀllningar, sexÄringars tankar kring betydelsen av att lÀra sig lÀsa och skriva och hur sexÄringar anser att de lÀr sig lÀsa och skriva.För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i tvÄ förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att lÀsning och skrivning Àr en sjÀlvklarhet. Barnen kan nÀmna situationer dÄ det Àr viktigt att kunna lÀsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. NÀr det gÀller hur denna inlÀrning gÄr till har barnen olika tankar om hur de lÀr sig lÀsa och skriva.